Från Rilpedia

Sir Alexander Fleming, född 6 augusti 1881 på gården Lochfield nära Darvel, East Ayrshire, Skottland, Storbritannien, död 11 mars 1955 i London, Storbritannien, var en brittisk (skotsk) bakteriolog.^[1] Han är känd för att 1928 ha upptäckten av penicillinet. 1945 fick han tillsammans med Ernst Boris Chain och Howard Walter Florey Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De båda hade från 1939 arbetat med att isolera, rena, testa och massproducera Flemings grundupptäckt.^[1]

Innehåll 1 Biografi 2 Referenser 2.1 Externa länkar 3 Litteratur

Biografi

Efter att 1906 ha tagit examen vid St. Mary's Hospital Medical School vid London University började Fleming genomföra experiment för att ta fram antibakteriella ämnen som inte var skadliga för människan. Han tjänstgjorde under första världskriget i Royal Army Medical Corps, men bedrev samtidigt forskning. 1918 återvände han till St. Mary's Hospital Medical School där han forskade och undervisade i bakteriologi. 1928 blev han professor i ämnet, vilket han var fram till 1948 varefter han var professor emeritus.^[1]

1921 upptäckte och isolerade Fleming lysozym, ett enzym som finns i vävnader och avföring från vissa djur och har en antibiotisk effekt.^[1] Fleming upptäckte penicillinet 1928. Detta skedde genom en slump eftersom han lämnade en odiskad bakterieodling när han åkte på semester. Svampen i bakterieodlingen, vilken egentligen var penicillin (Penicillium notatum), dödade bakterierna och kvar blev en kal fläck i burken. Fleming förstod, när han kommit tillbaka från sin semester, att han upptäckt något intressant. Han forskade vidare och uppfann således penicillinet. Först 1941 började dock penicillinet att användas på människor.

Fleming blev en mycket hyllad och känd person. 1945, bara fyra år efter att penicillinet börjat användas på människor tilldelades han Nobelpriset tillsammans med Florey och Chain. Fleming valdes in i Royal Society 1943 och adlades 1944.

Flera svenskspråkiga tidningar, flera av dem genom röstning bland läsarna, röstade vid millennieskiftet fram penicillinet till årtusendet viktigaste upptäckt, som till exempel: http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article1881.ece Några tidningar uppskattade antalet människor Fleming räddat genom sin upptäckt till storleksordningen 200 miljoner människor, och samtidigt korade de Fleming till den störste hjälten genom tiderna.^{[källa behövs]}

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3} Encyclopædia Britannica. 

Externa länkar

• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945
• Nobelprize.org, Alexander Fleming - biografi
• Penicillin Man: Alexander Fleming and the Antibiotic Revolution, av Kevin Brown, Flemings "officielle" levnadstecknare från St Mary's Hospital.

Litteratur

• Danielsen, Hanne-Luise, Slarv i laboratoriet resulterar i Nobelpris (2000) Illustrerad Vetenskap. (nr. 3).sid. s. 67-70.
• Västerbro, Magnus, Alexander Fleming upptäcker penicillinet (2007) Allt om historia. (nr. 8).sid. 54-55.