Akaciasläktet
Från Rilpedia
| ?Akaciasläktet | |
|---|---|
 Doftakacia (A. farnesiana)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fabales |
| Familj: | Ärtväxter Fabaceae |
| Underfamilj: | Mimosoideae |
| Släkte: | Akaciasläktet Acacia |
|
|
|
| §Acacia Auktor: P.Mill. |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Akaciasläktet (Acacia) räknas traditionellt som ett växtsläkte i familjen ärtväxter. På senare tid har många forskare dock kommit fram till att det bör delas upp i flera släkten. I släktet finns ungefär 1300 arter, varav 950 finns naturligt endast i Australien. Dessa växter har formen av träd eller buske. Acasiaträd är det viktigaste plantageträdet i tropiska områden, och ger mycket kortfibriga pappersmassor.
Den mest nordliga arten är Acacia greggii, som kan växa upp till 37° nordlig bredd i södra Utah. De sydligaste är flera arter som växer på 43° sydlig bredd på Tasmanien.
Akaciornas blad är vanligen sammansatta och barrlika till formen. På många arter har själva bladskivan tillbakabildats (i evolutionen) och i stället har skaftet fått klorofyllbärande celler och plattats till från sidan så att fotosyntesen kan utföras där. Dessa kallas fylloider.
Blommorna är små och innehåller fem mycket små kronblad som nästan helt döljs av de långa ståndarna som är samlade i täta sfäriska eller cylindriska tofsar. På de allra flesta arterna har blommorna någon färg i spektrum mellan gult och vitaktigt. Det finns också några som har violetta blommor.
Många arter har vassa utväxter, särskilt de som växer i torra miljöer. En del är taggar, som utvecklats genom att blad-stiplerna ombildats. Andra är tornar, som utvecklats genom att kvistar blivit korta, spetsiga och mycket hårda.
Namnförbistring
Akaciahonung kommer inte från akacior, utan från robinia (Robinia pseudoacacia), tidigare kallad falsk akacia. Robinia-träden planteras i närheten av bikupor på grund av att blommorna innehåller mycket nektar som är attraktiv för bin [1].
I blomsterhandeln förekommer en del från Sydeuropa importerade kvistar av vissa akaciearter, som oriktigt kallas mimosa. Mimosa är det vetenskapliga namnet på sensitivasläktet, men någon gång har förväxling skett och namnbruket dröjer sig kvar.[2]
Källor
- ↑ Sveriges biodlares riksförbund - honung
- ↑ Svenskt husmoderslexikon, Medéns, Stockholm 1953
Externa länkar
- Nordisk familjebok
- ITIS - Acacia
- Wikimedia Commons har media som rör Akaciasläktet
