Adolf Eugène von Rosen
Från Rilpedia
Adolf Eugène von Rosen, född 31 december 1797 i Malmö, död 17 september 1886 i Stockholm, var en svensk greve, järnvägsbyggare som kallas "de svenska järnvägarnas fader", överste 1855.
Han blev student i Uppsala universitet 1812 och därefter kadett, och deltog i norska fälttåget 1814 som arkilmästare vid amiralitetet. Från 1816 till 1817 var han varvsadjunant vid örlogsflottan i Karlskrona och gick 1820 i brittisk tjänst. När han kom tillbaka till Sverige 1822 blev han löjtnant, efter ett par år premiärlöjtnant. Han var också adjutant hos riksståthållaren i Norge.
Sedan han haft anställning vid Göta kanalbyggnad och som disponent för Motala Mekaniska Verkstad, omskapade han Nyköpings mässingbruk till en mekanisk verkstad och förestod denna till 1833.
Han hade många uppdrag och verksamheter internationellt också, som i Spanien, Sydamerika, Storbritannien, Österrike, Grekland. I det sistnämnda landet fann han en hustru i skalden Rizos Rangabes dotter. I London samarbetade han med John Ericsson på propellerns fullkomnande. I Frankrike byggde von Rosen den första fregatten med propeller och med maskineriet lagt under vattenlinjen.
Efter hemkomsten till Sverige 1845 ägnade han sig åt järnvägarna. Under 8 år bearbetade han allmänheten och statsmakterna till förmån för sin idé att bygga ut järnvägar. Mellan 1855 och 1856 var han ledamot av järnvägskommittén. 1856 fick han livstidspension på 3000 kronor för sina förtjänster på järnvägsbyggnationens område. Hans byst avtäcktes den 20 juni 1898 på järnvägsplanen utanför norra stationen i Örebro.
Han ligger begraven på Galärvarvskyrkogården i Stockholm. [1]
Källor
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 109
