Ad hoc

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ad hoc är latin, och betyder ordagrant "till detta", och i vidare mening "tillsatt för ett särskilt ändamål". Begreppet, som i grunden har med kunskaps- eller vetenskapsteori att göra, används i samhällsvetenskap, särskilt organisationsteori och statsvetenskap, för att beteckna ett organ, en organisation eller en utredning med ekonomiska medel, personal, ett visst mått av makt, en styrelse och ett specificerat och avgränsat uppdrag. Detta organ ska svara för en uppgift eller uppnå ett bestämt mål och därefter i praktiken avvecklas (även om detta inte alltid sker). Ett exempel är Palmeutredningen. Begreppsmässigt är varje officiell utredning eller tillfällig myndighet som regeringen tillsatt för ett särskilt ändamål ad hoc, oavsett om utredningen är för syns skull eller om den verkligen syftar till att belysa ett samhällsproblem och komma med förslag på åtgärder. Inom IT används begreppet ad hoc t.ex. för beteckna den centrala dator eller server som en uppsättning persondatorer går via för att t.ex. komma ut på nätet i stället för att vara direktanslutna till Internet. Den centrala datorn är alltså tillsatt för det särskilda ändamålet att övervaka utgående och inkommande trafik.

När man säger att något är ad hoc-någonting, så menar man att det är gjort för just detta ändamål, och ej avsett som en generell lösning på ett bredare problemområde. Betydelsen kan enligt ad hoc-teori vara både positiv och negativ. Negativt handlar det om en teori som är skräddarsydd som förklaring åt ett speciellt fenomen, men utan att det finns någon vetenskaplig grund för teorin. En till synes oantastlig vetenskaplig förklaring kan i själva verket bygga på en obevisad teori. I positiv bemärkelse handlar det omvänt om teorier, hypoteser eller förklaringsmodeller som verkligen bygger på vetenskaplig metod. Exempel: MOND och Trött ljus i kosmologin.

Ad hoc kan även användas om ett felslut, där man anpassar sitt argument efter situationen genom att lägga till premisser som inte ingick i det ursprungliga argumentet. (Exempel: "Jag har aldrig druckit alkohol." "Men du tog ju ett glas vin till maten." "Ja, men jag har aldrig druckit mig redlös.") Jfr ingen sann skotte, generalisering.

Se även

Personliga verktyg