Sveriges geologiska undersökning
Från Rilpedia
,_entr%C3%A9.png)
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är en svensk förvaltningsmyndighet som grundades 1858 och har ansvar för landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Myndigheten förvaltar även tidigare beredskapsanläggningar för förvaring av drivmedel (före detta Statens oljelager) och ska tillhandahålla geovetenskaplig information och sprida kunskap om geologi, geofysik, hydrogeologi och maringeologi. Myndighetens generaldirektör sedan 1 mars 2009 är Jan Magnusson [1]. Huvudkontoret är förlagt till Uppsala, med filialer i Lund, Göteborg, Stockholm och Malå. SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten.
SGU producerar bland annat geologiska kartor (till exempel berggrundskartor som speglar berggrunden i ett område), jordartskartor, vilka beskriver de olika jordarterna, hydrogeologiska kartor, geofysiska kartor och geokemiska kartor, samt bevakar de samhällsfrågor vilka berörs och påverkas av geologin. SGU har också uppdraget att kartlägga havsbotten längs Sveriges kuster, till detta används undersökningsfartyget S/V Ocean Surveyor samt en mindre arbetsbåt för grundare vatten.
Fast anställda geologer och geofysiker vid SGU har tjänstetitlarna statsgeolog respektive statsgeofysiker. Tidigare fanns även 1:e statsgeolog, men denna titel har formellt tagits bort.
Verkschefer och generaldirektörer
- Axel Erdmann (SGU:s grundare) 1858-1869
- Otto Martin Torell 1871–1897
- Alfred Elis Törnebohm t.f. 1870, ordinarie 1897–1906
- Johan Gunnar Andersson1906-1916
- Axel Gavelin 1916–1941
- Per Geijer 1942-1951
- Nils H. Magnusson 1951-1958
- Karl Albert Lindbergson 1958-1973
- Gunnar Ekevärn 1973-1981
- Gunnar Ribrant t.f. 1981
- Arne Wesslén 1982-1987
- Jan Olof Carlsson 1987-1996
- Nore Sundberg t.f. 1996
- Gösta Persson t.f. 1996
- Olof Rydh 1996-1999
- Jacob Johnson t.f. 1999
- Lars Ljung 2000-2009
- Jan Magnusson 2009-ff
