Borlänge

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Östermalm, Borlänge)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Borlänge
Siffrorna avser orten
Läge 60°29′N 15°27′O / 60.483, 15.45
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Borlänge kommun
Församling Stora Tuna församling
Folkmängd(2005) 39 422 invånare
Area(2005) 3 413 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 3 november 2008)

Borlänge är en tätort (stad) i Dalarna och centralort i Borlänge kommun, Dalarnas län.

Innehåll

Allmänt

Köpcentret Kupolen.
Sveatorget.
Borlänge vid 1900-talets början.
Missionskyrkan vid Borganäsvägen, byggd 1896.

Borlänge är centralort för Borlänge kommun. Det är Sveriges 25:e största tätort med 39 422 invånare (2005)[2]. Borlänge, som ligger vid Dalälven, är Dalarnas största stad och dess viktigaste industri- och handelsort. Traditionellt sett har den karaktäriserats som en utpräglad industristad med främst stål- och pappersindustri. Denna är idag främst dominerad av SSAB Tunnplåt Borlänge och Stora Enso Kvarnsveden. Under de senare årtiondena har industridominansen emellertid minskat, och idag har Borlänge även en väl utbyggd privat och offentlig tjänstesektor. Bland annat finns här centrumet för länets parti- och detaljhandel samt landsvägs-, järnvägs- och flygtransporter. I Borlänge finns en av landets fyra rangerbangårdar. Både Vägverket, Banverket och Järnvägsstyrelsen har sina huvudkontor förlagda till Borlänge. På senare år har stora satsningar gjorts från såväl kommunens som det privata näringslivets sida i syfte att utveckla och profilera Borlänge till mäss- och konferensstad. Som en viktig del i detta arbete har köpcentrumet Kupolen uppförts. Strax söder om tätorten ligger flygplatsen Dala Airport.

I Borlänge finns delar av Högskolan Dalarna med inriktning på teknisk, administrativ, ekonomisk och social utbildning. I Borlänge finns även det enda äventyrsbadet med tre rutschkanor i Sverige. Här ligger också Framtidsmuséet som innehåller planetarium och naturvetenskaplig experimentverkstad.

Ortnamnet (i Borlængio 1390) innehåller förledet bor 'vägsträcka där man måste bära (båtar och) last', i senare leden ordet länga syftande på en vägsträcka. 'Den långa vägen på boren' skulle kunna ha avsett vägsträckan från Mjälga till Båtsta.[3]

I Borlänge äger även en av Sveriges största festivaler rum. Peace & Love sker i juni/juli och några av de band som gästat är Alice Cooper, Ulf Lundell, Iggy Pop och The Stooges, Sex Pistols, Patti Smith, Mando Diao, Kent, The Hives, Håkan Hellström, Thåström och hundratals andra artister. Peace & Love är en budskapsfestival som vill försöka förändra världen till det bättre. Festivalen tar emot 25 000 besökare varje dag och startade 1999. Man är idag större än Sveriges kanske mest välkända festival, Hultsfred.

Historik

Det moderna Borlänge växte fram i den dåvarande landskommunen Stora Tuna under 1800-talets senare decennier, när järnväg och industrier kom till bygden. Borlänge hade från börjat varit namnet på en liten by, den äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting den 13 oktober 1390. Byn kom dock att länge vara relativt obetydlig, det var först under 1870-talet som Borlänge började bli en ort att räkna med. År 1875 var järnvägen Falun - Borlänge - Ludvika klar. Parallellt hade Domnarfvets Jernverk börjat anläggas och år 1877 blåstes den första masugnen igång. Runt stationen i Borlänge utvecklades på 1870- och 80-talen en serviceort till järnverket.

Borlänge kom tidigt att vilja bryta sig ut från Stora Tuna. 1891 inrättades orten som municipalsamhälle inom kommunen men 1898 bildade man köping och därmed en egen kommun med ca 1300 invånare. I kyrkligt hänseende tillhör man dock fortfarande Stora Tuna församling. Invid köpingen växte Domnarvet fram som en stor industriort kring järnverket. År 1900 hade detta ca 4 000 invånare. Ägaren till Domnarfvets Jernverk, Stora Kopparbergs Bergslag, anlade kring sekelskiftet 1900 även det närbelägna Kvarnsvedens pappersbruk där också en mindre industriort växte fram. År 1944 bildades genom sammanslagning av köpingen Borlänge och de två industriorterna (sedan 1925 ingående i Domnarvets kommun) staden Borlänge med 18 000 invånare. Under större delen av 1900-talet har sedan Borlänge varit en utpräglad industristad med förhållandevis stark tillväxt, men efter hand har man även fått ett större inslag av servicenäringar.

Bebyggelse

Borlänge stad kan sägas ha utvecklats utifrån tre bebyggelsekärnor kring Borlänge station, Domnarvets Jernverk och Kvarnsvedens pappersbruk vid älven 3 km norr om järnverket. Stora Kopparbergs Bergslag organiserade den bruksgata i Hushagen som ännu finns bevarad med både småhus och bostadskaserner. Den 1915-20 anlagda Bergslagsbyn formades som en mönsterstadsdel med arbetar- och tjänstemannabostäder ritade av arkitekten Osvald Almqvist. Bland arkitektoniskt intressanta industribyggnader i Borlänge kan kraftverken vid Bullerforsen (arkitekt Klas Boman, 1910) och Forshuvudforsen (arkitekt Osvald Almqvist, 1921) nämnas. Borganäsvägen, som idag är central gågata, kom att bli det förenande gatustråket mellan stationssamhället Borlänge och Domnarvets Jernverk. Borlänge fick emellertid aldrig nägon samlad, regelbunden stadsplan, och idag är bebyggelsen splittrad i block mellan de nedsänkta stora trafiklederna. Bangården flyttades och sänktes 1966, och i samband med det uppfördes ett nytt stationshus väster om centrum. Gamla Stationsgatan har dock bibehållt sin karaktär av huvudgata. Ett administrationscentrum med stadshus och ett stort Folkets hus har uppförts på den norra sidan om järnvägens spårdike. Hagakyrkan i Borlänge uppfördes 1936 efter ritningar av John Åkerlund och är sammanbyggd med stadshuset.

Stadsdelar

Andra områden: Bergslagsbyn, Bomsarvet, Ängesgårdarna, Amsberg, Mellsta, Övermora, Yttermora, Färjegårdarna, Bullermyren, Ornäs, Norbo, Årby.Tälnbäcken.

Utbildning

Huvudartikel: Skolor i Borlänge

Borlänge har en högskola, Högskolan Dalarna. På senare år har en högskoleutbildning i musik och också en utbildning för ljustekniker/ljusdesigners skapats på en skola vid namn "Boomtown". Skolan är en filial till musikhögskolan i Piteå.

I Borlänge finns för närvarande fem gymnasieskolor. Fyra av dem är kommunala, Soltorgsgymnasiet, Hagagymnasiet, Erikslundsgymnasiet och Hushagsgymnasiet. Den femte och nyaste gymnasieskolan är Helixgymnasiet och är en friskola. Till Borlänges gymnasieskolor hör också Dahlandergymnasiet i Säter.

Det finns också sex stycken högstadieskolor. Maserskolan, Domnarvets skola, Gylle Skola, Jakobsgårdskolan, Forssaklackskolan och den kristna friskolan Immanuelskolan.

I Borlänge finns det 20 stycken grundskolor med en väldig variation i storlek. Här finns byskolor på landsbygden, med färre än 50 elever, till stora allstadieskolor för elever från förskoleklass upp till år 9. Många grundskolor kan erbjuder speciella inriktningar. Till exepmel musik, NO/teknik, fotboll, ishockey och miljöpedagogik. På Kyrkskolan finns Montessori-klasser för elever i år F-6. I Borlänge skolområde pågår spännande utvecklingsarbeten som t.ex. NTA, Naturvetenskap och teknik för alla som är ett skolutvecklingsprogram med syftet att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos elever och lärare.

Kända personer

Se även

Referenser

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2008
  2. Statistik från Statistiska Centralbyrån
  3. Harry Ståhl, Ortnamn i Dalarna, Almqvist & Wiksell Förlag, Stockholm 1982

Externa länkar

Personliga verktyg