Sylvia (fåglar)

Från Rilpedia

Version från den 23 april 2009 kl. 16.16 av Pieter Kuiper (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Sylvia
Svarthätta (Sylvia atricapilla), hane
Svarthätta (Sylvia atricapilla), hane
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Sångare
Sylviidae
Släkte: Sylvia
Vetenskapligt namn
§Sylvia
Auktor: Scopoli, 1769
Arter

Cirka 25, se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Sylvia, bildat av det latinska ordet silva som betyder 'skog', är ett släkte med små insektsätande fåglar, ibland kallade äkta eller typiska sångare, som tillhör familjen Sylviidae. Den lilla gruppen med parisomasångare har tidigare ibland placerats i det egna släktet Parisoma (Swainson i Richardson, 1832) men många taxonomer slår idag ihop dem med släktet Sylvia eftersom de båda grupperna annars är parafyletiska.[1] Släktskapen mellan de äkta sångarna i släktet Sylvia och Pseudoalcippe abyssinica (synonym Illadopsis abyssinica; engelska African Hillbabbler, saknar svenskt officiellt namn) och kinesisk snårsångare (Rhopophilus pekinensis) är inte helt uppklarade men är med säkerhet mer avlägsna. Sylviasläktet återfinns i tempererade och subtropiska områden i västra palearktis, med sitt centrum runt Medelhavet.

Många av arterna inom släktet Sylvia uppvisar könsdimorfism, med distinkta hon- och handräkter. Ett vanligt kännetecken är att hanen hos vissa arter har ett svart fjäderparti på huvudet och att detta parti är brunt eller gråaktigt hos honan. Arter som häckar i de tempererade områdena är oftast utpräglade flyttfåglar, men vissa av dessa är stannfåglar. Släktets karaktäriseras av arter som är mycket aktiva och rörliga och återfinns i ganska öppna skogs- och buskbiotoper.

Innehåll

Taxonomi

Sylvia utgör en utvecklingslinje tillsammans med papegojnäbbar och några andra taxa som tidigare ansågs tillhöra familjen Timaliidae[2]. De andra släktena som tidigare placerades i familjen sångare har flyttats till andra familjer. På grund av sin distinkta karaktär behandlas ibland gruppen Sylvia-Parisoma som en underfamilj Sylviinae, men flera arter av dessa måste studeras igen utifrån de nya fakta som framkommit om gruppen.

Som det påpekas i texten ovan är släktet Sylvia till sin nuvarande utformning inte monofyletiskt.

"Euoasiatiska tempererade"-gruppen

Parisoma-gruppen

curruca-gruppen

communis-melanocephala -samlingen

Släktskapen mellan den sista gruppen och de andra arterna är inte klargjorda.[1]

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 Helbig 2001, Jønsson & Fjeldså 2006
  2. Cibois 2003, Alström et al. 2006

Källor

Artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Typical warbler, läst 2008-08-02, där följande källor anges:

  • Alström, Per; Ericson, Per G.P.; Olsson, Urban & Sundberg, Per (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015
  • Del Hoyo, J.; Elliot, A. & Christie D. (editors). (2006). Handbook of the Birds of the World. Volume 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Editions. ISBN 849655306X.
  • Helbig, A. J. (2001): The characteristics of the genus: Phylogeny and biogeography of the genus Sylvia. In: Shirihai, Hadoram: Sylvia warblers: 24–28. Princeton University Press, Princeton, N.J. ISBN 0691088330
  • Jønsson, Knud A. & Fjeldså, Jon (2006): A phylogenetic supertree of oscine passerine birds (Aves: Passeri). Zoologica Scripta 35(2): 149–186. doi::10.1111/j.1463-6409.2006.00221.x (HTML sammanfattning)

Övriga källor

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Mullarney, K., Svensson, L., Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan. ISBN 91-34-51038-9. 

Extern länk

Personliga verktyg