Slaget i Öresund

Från Rilpedia

Version från den 2 maj 2009 kl. 01.03 av Goombah (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Slaget vid Öresund
Del av Karl X Gustavs andra danska krig
Eerste fase van de Zeeslag in de Sont - First phase of the Battle of the Sound - November 8 1568 (Jan Abrahamsz Beerstraten, 1660).jpg
Slaget i Öresund
Datum 29 oktober 1658
Plats Öresund
Utfall Nederländsk/dansk seger; holländarna lyckades bryta sjöblockaden av Köpenhamn
Stridande
Naval Ensign of Sweden.svg Sverige Prinsenvlag.svg Förenade Nederländerna
Naval Ensign of Denmark.svg Danmark
Befälhavare
Carl Gustaf Wrangel
Klas Hansson Bjelkenstjerna
Henrik Gerdtsson Sjöhjelm
Första eskadern:Witte de With
Andra eskadern:Jacob van Wassenaer Obdam
Tredje eskadern: Pieter Floriszzon
Styrka
Första eskadern: 11 fartyg,
Andra eskadern: 10 fartyg,
Tredje eskadern: 12 fartyg
Fjärde eskadern 11 fartyg Totalt antal kanoner: 1 605. Manskap: 4 055 sjömän och lite drygt 2 423 soldater
Första eskadern: 11 fartyg med 374 kanoner
Andra eskadern: 13 fartyg 514 kanoner
Tredje eskadern: 11 fartyg med 382 kanoner.
Totalt antal kanoner: 1 270
Manskap: 4 000 sjömän och lite drygt 2 000 soldater
Förluster
4 skepp
350 döda
850 sårade.
2 skepp
296 döda
503 sårade


Innehåll

Bakgrunden

Freden i Roskilde 27 februari 1658 varade endast en kort tid. Den 7 augusti samma år landsteg Karl X Gustav:s trupper åter på Själland. Det starka fästet Kronborg vid Helsingör föll, så också större delen av Danmark. Karl X hade startat detta andra danskkrig med siktet inställt att utplåna Danmark både till namn och rike. Köpenhamn började belägras. Den holländske ambassadören i Köpenhamn var orolig inför framtiden. Holland var under 1600-talet en seglande nation med stora handelsintressen; inte minst i Östersjön. Föll Danmark skulle den enda sjöförbindelsen med detta hav helt kontrolleras av Sverige.

Holländarna handlade snabbt. Den 7 oktober 1658 satte den stora holländska flottan segel och nitton dagar senare fällde man ankar norr om Öresund, vid ett grund som kallades ”Lappen”. Från Kullaberg i nordvästra Skåne inrapporterade svenskarna antalet fiendeskepp; 39 örlogsskepp och 8 transportskepp med soldater och proviant till det innestängda Köpenhamn. En flotta på 1278 kanoner, 4501 matroser och 1000 soldater väntade på rätt väder. Nere i Öresund, vid ön Ven, låg svenska flottan på 31 örlogsskepp, 14 armerade handelsskepp, 1838 kanoner och 6649 man.

Sjöslaget

Vid gryningen den 29 oktober lättade holländarna ankar. Det blåste en fördelaktig och kraftig nordvästlig vind. Den holländske amiralen Jacob Obdams order var att nå det instängda Köpenhamn. Jacob Obdam hade emellertid fått personliga problem. Förlamad av gikt kom han att sittande i en länsstol på däck få leda striden från sitt amiralsskepp ”Eendracht”.

Karl X stod med sin stab på Kronborgs slotts vallar. In i det sista hoppades kungen att holländarna skulle ta parti för svenskarna och hälsa Kronborg med salut. Så blev inte fallet. De holländska skeppen strök fram utmed den skånska kusten. Helsingborgs sjöbastioner öppnade eld och fick som svar mottaga hård eld. Klockan åtta på förmiddagen närmade sig de två amiralsskeppen varandra. Ombord på svenska ”Victoria” fanns den svenska amiralen Wrangel. Före slaget har amiral Obdam gett order att man skulle sikta på svenskarnas master, tackel och tåg. Victoria blev på detta sätt snart manövreringsodugligt:

Slaget i Öresund av Willem van der Velde

”Blev amiralskeppet Victoria uti ett hårt fäktande i så måtto skamfilat och tillpinat att det varken fram, tillbaks, eller över stag gå kunde, helst medan dess mesansspröt mitt avskjuten var.” Wrangel tvingades avbryta striden och skeppet drev hjälplöst över sundet mot Helsingör.

Slaget utspelade sig över hela vattenytan norr om ön Ven. Svenskarna led svåra förluster. Några svenska skepp stod hårt på grund på den skånska kusten. Holländarna hade bordat och med blankvapen erövrat skeppen ”Rose”, ”Delmenhorst” och ”Pelikanen”. Svenska ”Morgonstiernan” sjönk efter att ha blivit genomborrad av kulor. På svenska ”Leoparden” var nästan hela besättningen på 153 man ur stånd att slåss. Kapten Anders Crabath strandade skeppet mot Vens kust.

Holländarna drabbades också av förluster. Svensken Klas Bjelkenstjerna på 60-kanoners skeppet ”Draken” mötte den holländske viceamiralen Witte Wittesen på 54-kanoners skeppet ”Brederode”. Brand uppstod på båda skeppen. ”Omsider kom också svenska skeppet Wismar därtill, la sig framför bogen och blev alltså holländaren övermästrat sedan viceamiralen med tämligen mycket folk däruppe var ihjälskjutna, flaggan däruppå nedtagen och det slutligen gick i sank under landet av Själlandssidan.”

Amiral Obdams skepp ”Eendracht” hotade att sjunka. Amiralsflaggan måste därför föras över till annat skepp. Oförmögen att röra sig ur sin stol hissades amiralen därför över till ett annat skepp.

Söder om Ven gick flera skepp under. I svenska dagboksanteckningar noteras att man dagarna efter slaget kunde se flera flaggstakar från master sticka upp över vattenytan.

Efterspelet

Dansk-holländsk attack på de i Landskrona ankrade svenska skeppen den 19 november 1658. Ur Samuel von Pufendorfs verk om Carl X Gustafs bragder

Holländarna bröt igenom svenskarna blockad och kunde förena sig med den innestängda danska flottan i Köpenhamn. Danskarna hade försökt att komma fram till slaget men den hårda motvinden hade hindrat detta. Under ringande av Köpenhamns alla kyrkklockor gled de svårt skadade holländska skeppen in mot staden. Med sjösegern var slutet i antågande för Karl X:s maktanspråk på Danmark.

Karl X hade åsett hela slaget från land. Efteråt gick kungen personligen ombord på det svårt sargade amiralsskeppet. På morgonen dagen efter slaget gavs order att den skadeskjutna svenska flottan snarast skulle söka skydd i djuprännan invid Landskronas fästning.

Från Helsingör satte man segel mot Landskrona. Utanför Ven blev det vindstilla. Amiral Wrangel gav då order om att skeppen med handkraft skulle bogseras in i skydd av fästningens kanoner. På morgonen den 31 oktober hade de flesta skeppen på detta sätt kommit i säkerhet. Samtidigt började det blåsa upp en hård sydlig vind. Danskarna lättade segel och några svenska skepp tvingades fly norrut i sundet. Kapten Speck på svenska ”Amarant” vände mot fienden; med sina 36 kanoner lyckades han fördröja de danska skeppen ”Hannibal” och ”Graa Ulff” på sammanlagt på 86 kanoner.

Vid ankring i Landskrona gick svenska ”Svärdet” på grund. Skeppet fick slagsida och sjönk, fullastad med sjuka och sårade av vilka många drunknade.

Sveriges äldsta bevarade riksflagga

Vid sjöslaget erövrades en av de svenska flaggorna. Denna fördes som trofé till Holland. Vid den stora utställningen ”Spelet om Skåne” på Malmö museer 1993 visades flaggan åter i Sverige för första gången sedan slaget. Ett erbjudande från det holländska museet att flaggan skulle återföras till Sverige vidarebefordrades av Malmö museer men ingenting hände. Sveriges äldsta bevarade flagga ligger därför fortfarande ihoprullad i ett holländskt museimagasin.

Skeppslista

Republiken Förenade Nederländerna

Prinsenvlag.svg
Denna sida innehåller något skilda uppgifter om de holländska skeppen


Skeppets namn Kanoner Övrigt
Avantgarde (Viceamiral Witte de With)
Brederode (de With) 59 Gick på grund, erövrad av Wismar och sänkt; de With stupad
Landman 40
Zeeridder 22
Prinsessan Louise 32
Cogge 40
Windhont 23
Prins Willem 28
Wapen van Medemblick 36
Groningen 36
Center (Amiral Jacob van Wassenaer Obdam)
Eendracht (Obdam) 72
Rotterdam 52
Zon 40
Wapen van Rotterdam 40
Wapen van Dordrecht 40
Halve Maen 40
Duyvenvoorde 40
Stavoren 40
Deutecom 24
Waegh 40
Gouden Leeuw 38
Hoorn 28
Princes Albertina 36
Arriärgarde (Viceamiral Pieter Floriszoon)
Jozua (Floriszoon) 50 Pieter Floriszoon stupad
Breda 28 Erövrad men övergiven och återerövrad
Jupiter 32
Alkmaar 36
Westfriesland 28
Wapen van Holland 38
Eendracht 38
Caleb 40
Jonge Prins 30
Wapen van Monnickendam 26
Trupptransportskepp
Judith 24
Vergulden Haen 16
Liefde 24
Medea 24
Perel 23
Fruytboom 23
Danmark

Naval Ensign of Denmark.svg

Skeppets namn Kanoner Övrigt
Danska eskadern (Bjelke)
Trefoldighed (Bjelke) 66
Tre Løver 60
Norske Løve 48
Hannibal 44
Graa Ulv 36
Johannes 20
Hojenhald 8
Sverige

Naval Ensign of Sweden.svg

Skeppets namn Kanoner Övrigt
Första eskadern (Sjöhjelm)
Cesar (Viceamiral Henrik Gerdtson Sjöhjelm) 54
Amarant (Major Tönnes Speek) 46
Apollo (Kapten Dirck Thiessen) 46
Wismar (Kapten Lorentz Frantzon) 44
Vestervik (Kapten Johan Olofsson Berg) 40
Fides (Kapten Henrich Thomson) 36
Hjorten (Kapten Johan Bähr (Beer)) 36
Södermanland (Kapten Christer Boij) 38
Svanen (Kofferdikapten Henrich de Letter) 38
Östergötland (Kofferdikapten Joris Reinikis) 36
Halvmånen (Kapten Johan Simonsson) 28
Andra eskadern (Carl Gustaf Wrangel och Strussflycht)
Victoria (Riksamiral Carl Gustaf Wrangel) 74
Månen (Major Göran Barck) 46
Merkurius (Major Gustaf Sperling/Kapten Eric Ulfsparre) 46
Mars (Kapten Carl Körningh) 44
Svärdet (Kapten Jesper Swensson) 44
Pelikanen (Kapten Peter Corneliszon) 40 Erövrad av Wapen van Rotterdam
Örnen (Kapten Arwed Biörnram) 38
Samson (Kofferdikapten Otto van Nijssen) 32
Morgonstjerna (handelsfartyg) (Kofferdikapten Hans Kloppert) 48 Erövrad av Eendracht
Goteborgsfalk (Falken) (handelsfartyg) (Kofferdikapten Lorentz Johansson) 24
Kronan (Viceamiral Daniel Jönsson Strussflycht) 68
Tredje eskadern (Bjelkenstjerna)
Draken (Amiral Claes Hansson Bjelkenstierna) 66
Carolus (Major Claas Uggla) 54
Stora Falken (Kapten Johan Welamsson) 40
Nordstjernan (Kapten Hans Hysing) 40
Delmenhorst (Kapten Niels Ericksson) 36 Erövrad av Hollandia och Wapen van Medenblik
Leoparden Kapten Anders Crabath) 36 Skadad av Brederode; uppeldad efter slaget
Rafael (Kapten Erich Ernsson) 36
Samson (Kapten Mats Mårtensson) 36
Jägaren (Kapten Johan Johansson Kock) 26
Konung David (handelsfartyg) (Kapten Johan Henrichsson) 42
St Johannes (handelsfartyg) (Kofferdikapten Vincent Beckman) 36
Kalmar kastell (handelsfartyg) (Kofferdikapten Peter Jespersson) 32
Fjärde eskadern (G. Wrangel)
Hercules (Viceamiral Gustaf Wrangel) 58
Maria (Major Thure Thuresson Natt och Dag) 46
Småland (Kofferdikapten Ennes Dodes de Ville) 46
Svenska Lejonet (Kapten Taring Hindrichsson) 40
Svanen (Kapten Efwert Holm) 36
Fenix 30
Fortuna (Kapten Jacob von der Swan) 30
Salvator (Lieutenant Bengt Larsson) 30
Höken (Kapten Johan Boxhorn) 28
Rosen (handelsfartyg) (Kofferdikapten Welam Kuyl (Kyhl)) 40 Erövrad av Landman
Ångermanland (handelsfartyg) (Kofferdikapten Johan Corneliszson) 20

Litteratur

  • Sven Rosborn: Svenskkrigen i Danmark 1657-1660. Årsboken Limhamniana 1988. Utgiven av Limhamns museum.
  • Slaget i Öresund 1658. Utdrag ur "Diariet" hållet "uppå siööresan 1658 å flaggskeppet Victoria" i Flottans arkiv.
Personliga verktyg