Regn

Från Rilpedia

Version från den 11 april 2009 kl. 10.58 av Riggwelter (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Regn

Regn är nederbörd som endast består av vatten. Regndropparnas diameter varierar normalt mellan 0,05 och 3,0 mm, men kan i ovanliga fall bli ända upp upp 10 mm innan de sönderfaller i mindre droppar. Regn är den nederbördsform som har störst betydelse som källa för färskt vatten i stora delar på jorden och som sådan en förutsättning för olika typer av ekosystem. Regn är globalt sett den viktigaste källan för vattenkraft och konstbevattning.

Innehåll

Bildning av regn

I moln finns små droppar av vatten med en diameter på cirka 10 µm. Dessa håller sig svävande med hjälp av svaga uppvindar som blåser inne i molnet. Regndroppar bildas av molndroppar som växer till i storlek och blir så tunga så att uppvindarna i molnet inte längre orkar hålla dem svävande. Det finns tre processer som svarar för molndropparnas tillväxt, nämligen kondensation, koalescens och Bergeron-Findeisen-mekanismen.

Kondensation är orsaken till att molndropparna blivit till från första början. Genom att denna process fortsätter kan molndropparna växa. Man har dock visat att det kan ta flera dagar för denna process att bilda regndroppar. I verkligen kan det börja regna redan efter cirka 30 minuter efter att ett moln bildats. Kondensation är dock viktig för tillväxt upp till en diameter av 20 µm.

Koalescens, eller kollisionstillväxt, är när flera små droppar slås samma till en större. Att molndropparna krockar beror ofta på en skillnad i storlek, vilket gör att de svävar olika mycket i molnet. Denna process är viktig i moln på temperatur över -10°C.

Där moln bildas är dock temperaturen ofta lägre än -10°C och de eventuella vattendroppar som finns då är underkylda. När ett sådant moln består av en blandning mellan iskristaller och vattendroppar kan nederbörd bildas av den så kallade Bergeron-Findeisen-mekanismen. Denna mekanism bygger på att mättnadsångtrycket är lägre över is än över vatten. Detta leder till en snabb tillväxt av iskristaller på bekostnad av vattendroppar. Dessa iskristaller kan då bli tillräcklig stora för att börja falla. Regn bildas ofta av att snöflingor smälter på vägen ner från molnet. I genomsnitt behövs endast ett 300 meter högt luftlager med temperatur över 0°C för att smälta snöflingor till regn.

När regndroppen lämnar molnet börjar den minska i storlek på grund av avdunstning. Om de fallande dropparna hinner försvinna helt innan de träffar marken kallas de för fallstrimmor. För att dropparna skall bli tillräckligt stora för att överleva hela vägen till marken krävs flera kilometer tjocka moln. Sådana moln är nimbostratus och cumulonimbus, vilka svarar för det mesta av regnproduktionen.

Större regndroppar har högre fallhastighet. Vid havsnivå, utan vind, faller droppar med diameter på 0,5 mm (duggregn) i en hastighet av ungefär 2 m/s, medan större droppar (5 mm) faller i ungefär 9 m/s.

Regndroppar avbildas ofta droppformade, men när de faller genom atmosfären är de dock inte det. Små regndroppar är sfäriska. Större regndroppar blir genom att de faller tillplattade av ett tryck från luften och börjar bilda en inbuktning i mitten. Till slut blir regndroppen fallskärmsliknande innan den faller sönder i mindre droppar.[1]

Typer av regn

En regnskur i Danmark.

Regn som med droppar som har en temperatur under 0°C kallas underkylt regn. Frysande regn är regn som har en temperatur över 0°C men som faller på ett underlag med tempertur under 0°C och därmed fryser till is.

Duggregn

Duggregn är jämnt regn där vattendropparna har en diameter på mellan 0,05 och 0,25 mm. Om dropparna har större diameter är det vanligt regn. Duggregn bildas vanligen ur stratusmoln som befinner sig på låg höjd och vattendropparna kan därmed inte växa till på grund av koalescens. På samma sätt som vanligt regn kan även duggregn vara underkylt.

Regnskur

En regnskur, eller regnby, är en typ av konvektiv nederbörd som är kortvarigt, och ofta kraftigt och som börjar och slutar plötsligt. Regnskurar kan ställas i motsats till ihållande regn som har sitt ursprung i en väderfront.

Regnets pH

Vanligtvis har regn ett pH precis under 6. Det på grund av att atmosfärisk koldioxid löses upp i droppen och formar en mindre mängd kolsyra, vilket ger lägre pH. I vissa öknar, innehåller luftburen sand tillräckligt mycket kalcium för att höja pH-värdet till neutral, och kanske till och med basiskt. Regn med pH under 5,6 räknas som surt regn.

Kulturella aspekter

Människors attityd till regn skiljer sig åt runt om i världen. De delar av världen som har ett tempererat klimat har regn oftast en negativ innebörd (vilket bland annat kommer i uttryck i den engelska barnramsan Rain Rain Go Away) i motsats till den glada och värmebringande solen. Även i dessa områden kan dock en del kan uppfatta regn som romantiskt, tröstande eller estetiskt tilltalande. På torra platser på jorden, som exempelvis delar av Afrika, Australien, Indien, sydvästra delarna USA eller i Mellanöstern hälsas regnet med glädje. I Botswana används setswanaspråkets ord för regn, pula, som namn för nationens valuta, vilket visar på regnets betydelse för nationens ekonomi.

Många kulturer har utvecklat sätt att hantera regn och har utvecklat många typer av skyddskläder, som exempelvis paraplyer och regnkläder, och avledningsmekanismer som hängrännor och dagvattenbrunnar som leder vattnet till avloppssystem. Många föredrar att stanna inomhus när det regnar, speciellt där det är tropiskt klimat eftersom regn då oftast följs av åska. På en del platser samlar man regn direkt för dricksändamål, men det kräver ofta någon typ av rening då regn bestående av helt rent vatten är väldigt ovanligt.

Många upplever en distinkt och frisk luft omedelbart efter regnet. Geosmin, som är ett organiskt ämne producerat av mikroorganismer, är en viktig bidragsgivare till denna lukt. Den mänskliga näsan är mycket känslig för geosmin. Petrichor bidrar till lukten efter regn på platser med mycket lermineraler.

Effekt på jordbruk

Vattendroppar på gräs som kommit från ett regn.

Nederbörd, speciellt regn, har en mycket stor betydelse för jordbruket. Nästintill alla växter behöver vatten för att överleva, därför är regn (som är det effektivaste sättet att vattna på) viktigt för jordbruket. Normal nederbörd är oftast bra för växterna, men för mycket och för lite regn kan vara skadligt för växterna, till och med förödande för skörden. Torka kan förstöra skörden för många bönder, medan ovanligt mycket regn kan skapa sjukdomar och skadliga svampar.

Olika växter behöver olika mycket regnmängd för att överleva. Till exempel kaktusen behöver väldigt lite regn medan tropiska växter behöver väldigt mycket regn för att överleva.

Regn inom kulturen

I liftarens guide till galaxen berättas det om en fiktiv person, Rob McKenna, som älskas av regnet så mycket att regnet hela tiden vill regna på honom. Under hela hans liv har det regnat på honom, han har noterat över 100 olika sorters regn. Till slut berättar han för pressen att det regnar på honom hela tiden, då världen får reda på detta, vill de betala honom flera miljarder för att t.ex åka till öknen, där det behövs regn.

Den kulturella produkt som mest associeras med regn är förmodligen musikalen Singin' in the Rain.

Referenser

Noter

  1. Bad Meteorology: Raindrops are shaped like teardrops

Tryckta källor

  • Bogren, Jörgen; Gustavsson, Torbjörn och Larsson, Göran: Klimatologi Meteorologi, Studentlitteratur, Lund 1999 (svenska). ISBN 91-44-01264-0. 

Se även

Externa länkar

  • Wiktionary small.svg Se även ordet "regn" på svenskspråkiga Wiktionary.
Personliga verktyg