Konvektiv nederbörd
Från Rilpedia
Vid kraftig solinstrålning värms markytan upp. Den varma marken värmer i sin tur upp luften närmast ovanför. Den uppvärmda marknära luften blir lättare än den luft som finns ovanför. Den varma luften stiger uppåt. Då luften värms upp vid markytan tar den också upp vatten i form av osynlig vattenånga.
När luften stiger uppåt så avkyls den. Om den avkyls mycket underskrids till slut den temperatur där en del av den fukt som finns i luften kan finnas kvar som vattenånga, en del av vattnet bildar små vattendroppar, som vi ser som moln (vattenångan kondenserar). Om avkylningen fortsätter kan dropparna bli så stora att tyngdkraften drar dem nedåt. När dropparna når marken kallar vi det för regn. Det regn som bildas på detta sätt kallas konvektiv nederbörd
Vid mycket kraftig uppvärmning av den marknära luften kan stora mängder mycket varm luft innehållande mycket vattenånga stiga uppåt. Då kan åskmoln bildas.
