Madam x

Från Rilpedia

Version från den 12 augusti 2008 kl. 21.42 av Ludde23 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Innehåll

hyenor

Är det sant att hyenor av honkön har en penis? Antonysson 4 september 2007 kl. 16.34 (CEST)

Jag är inte alls insatt i hyenors anatomi, men jag har för mig att det stod så på svt.se för inte särskilt många dagar sedan. --Andreas Rejbrand 4 september 2007 kl. 18.15 (CEST)
Artikeln hyenor har förklaringen. //Knuckles...wha? 4 september 2007 kl. 18.18 (CEST)

Varav/därav

Är det någon skillnad på orden varav och därav?

Ja. "varav" betyder "av vilka", och används som i exemplet nedan:
321 personer hade sökt tjänsten, varav drygt hälften ansågs kvalificerade.
"därav" tror jag vanligtvis betyder "av detta /dessa fakta/ /följer/":
Hon har varit sjuk i en månad nu. Därav drar jag slutsatsen att hon inte kan medverka i föreställningen.
<Lång förklaring>, därav namnet på förningen.
--Andreas Rejbrand 6 september 2007 kl. 17.15 (CEST)
Motexempel:
Hundra löpare deltog i loppet. Därav var femton från Spanien.
Hon bar en guldmedalj om halsen, varav jag drog slutsatsen att hon vunnit loppet.
Båda exemplen har en språkstil som är något stel, men är sannolikt formellt korrekta.
--Lojak 14 september 2007 kl. 21.44 (CEST)
Det finns nu ett antal exempel på hur orden kan användas i praktiken, varav alla har det gemensamma att de ser fullt korrekta ut. Det som också förenar alla exempel med varav är att de inleder en bisats och därav sluter jag mig till att det är vanligast då varav hämtar sin del av en större enhet. Därav kan däremot både inleda en bisats eller en mening, men refererar oavsett metod till någon tidigare förklaring; som inte behöver vara en del av något utan som lika gärna vara en slutsats av en observation.
/Ronny 14 september 2007 kl. 22.37 (CEST)
(Ronny W använder visst tecknet semikolon felaktigt... --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 00.40 (CEST)
Ja, det ser jag nu att jag gjorde. Men fokus i denna diskussion är väl att reda ut skillnaden mellan varav och därav och inte att hitta grammatiska felaktigheter i våra respektive inlägg?? Vill du skämta; bör det antingen vara roligt eller förstärkas med ett rätt använt semikolon. (Så här ;)
/Ronny 15 september 2007 kl. 00.53 (CEST)
Även meningen "Vill du skämta; bör det antingen vara roligt eller förstärkas med ett rätt använt semikolon." använder semikolon felaktigt. Semikolon används inte där komma eller kolon kan användas, utan bara där punkt kan användas! Meningen är alltså lika felaktig som "Vill du skämta. bör det antingen vara roligt eller förstärkas med ett rätt använt semikolon.". Semikolon används som nämnt istället för punkt, där de två satserna som avgränsas hör ihop extra mycket. Ett annat korrekt exempel är "Amanda var trött; en kvart senare gick hon och lade sig.". --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 15.29 (CEST)
Nja, "Så här;" är inte heller korrekt. Semikolon används istället för punkt för att avgränsa två satser som hör ihop mer än valigt, såsom i exemplet "Den ena bilen var röd; den andra var blå." --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 11.23 (CEST)
Hur går bilen, då? ;)
/Ronny 15 september 2007 kl. 12.53 (CEST)
? --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 13.35 (CEST)
Saknas det inte ett mellanslag mellan "här" och ";)"? Och ska inte parentesen avslutas? Eller räknas ";)" som avslutning på parentesen, så att det ersätter den avslutande parentesen?
 ;) Jo, det är nog bättre med ett mellanslag så att den lille killen inte får ett "r" i huvudet och att det inte missförstås. (Det funkar dock vanligtvis utmärkt med att även avsluta parantesen med smilien :)
/Ronny 15 september 2007 kl. 15.46 (CEST)
Det är väl aldrig mig du avser med "den lille killen"? Det vore ett personangrepp som jag tar illa upp av. --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 17.50 (CEST)
Nej Andreas, jag avsåg inte dig. Jag menade den lilla figur som skapades av ett semikolon samt en parantes och som stod för nära r:et i (Så här;) Jag svarade på den fråga som en oinloggad ställde i inlägget ovanför mitt svar. Jag har inte heller letat efter formfel i dina inlägg eller angripit dig på något sätt. Mitt första inlägg i denna diskussion, gick ut på att förstärka den förklaring av skillnaden mellan varav och därav, som du redan lagt grunden till.
/Ronny 15 september 2007 kl. 18.52 (CEST)
OK, då är jag med! --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 18.56 (CEST)
S.k. "smilies" används aldrig i formellt språk, men logiskt sett, om det var en sådan figur Ronny W ville använda inom parentesen, så borde det ha stått "(så här ;) )", ja. Dock har denna användning av tecknet semikolon som sagt inget att göra i formellt och korrekt språk, och dessutom har den inget med tecknets egentliga betydelse som skiljetecken att göra. --Andreas Rejbrand 15 september 2007 kl. 15.02 (CEST)
Ovanstående meningsutbyde mellan administratörerna Andreas Rejbrand och Ronny demonstrerar med eftertryck att de är goda stilister med en hög grad av personlig integritet. Därav drar jag slutsatsen att svenska Wikipedia är i trygga händer. /Lojak 15 september 2007 kl. 19.30 (CEST)

Hur uttalas Filé Oscar?

Jag har undrat varför vissa människor uttalar Filé Oscar så konstigt? Maträtten har fått sitt namn efter Oscar II och då bör Oscar uttalas som man säger Oscar och inte Oscaaaar. Eller har jag fel?

Det rör sig om ett tänkt franskinspirerat uttal av en helsvensk maträtt. Det kan möjligen ses som en form av hyperkorrektion. /Lojak 13 september 2007 kl. 19.56 (CEST)

Multiplexed ogg

Vad bör en "Ogg multiplexed video/audio file" kallas på svenska? /81.231.248.85 10 september 2007 kl. 22.01 (CEST)

Möjligen "multiplexad ogg-fil för video eller ljud". /Lojak 14 september 2007 kl. 21.44 (CEST)

Mercedes-Benz

Skulle vilja veta kur många bilar som Merceds säljer under 1 år för att kunna räkna ut hur många kr pr bil det blir om man fördelar 1 miljon dollars böterna för fusket i Formula 1 maila gärna ett svar till harry.skoog@bredband.net. —85.228.187.123 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 14 september 2007 kl. 11.40

Jag skulle tro att du kan få försäljningsstatistik om du kontaktar Mercedes-Benz, se http://www.mercedes-benz.se/ för kontaktuppgifter. Å andra sidan, var det verkligen Mercedes-Benz som fuskade, jag trodde att det var McLaren (vars formel 1-stall Mercedes-Benz visserligen är delägare i och levererar motorer till)? E.G. 14 september 2007 kl. 15.38 (CEST)
Böterna var 100 miljoner dollar, inte en. -- JIESDEO B D 14 september 2007 kl. 15.41 (CEST)

Lägg dock märke till att han skriver "böterna" istället för "böten", vilket visar att det är ett plural av böten.

Snarare plural av bot. Böten låter som en egenkonstruktion. Jorva 27 september 2007 kl. 17.29 (CEST)

Duvor

Varför "juckar" duvor huvudet fram och tillbaka när de går? Entheta 14 september 2007 kl. 17.06 (CEST)

Det är ett sätt för dem att halva tiden hålla huvudet stilla i förhållande till omgivningen, i stället för att det skulle följa med i skumpet när de går på sina korta ben. På så sätt ser de bättre vad som händer omkring dem. E.G. 14 september 2007 kl. 17.13 (CEST)
Samma beteende kan ses hos höns. Riggwelter 15 september 2007 kl. 11.32 (CEST)

Sommartid

nån förklaring har jag inte men som barn efter 2.världskriget var sommertid 2 tim. man sa då det var för lantbrukets skuld mera tid i ljus att jobba med att få fram matvaror vänligst Max--- Jag undrar, vid varje tillfälle då vi växlar mellan sommartid och vintertid: VARFÖR?! Om det är så att vi vill vinna ljus under sommarhalvårets kvällar så kan vi väl lika väl ändra till sommartid en gång för alla och låta det vara vid det? Vad spelar det för roll om vintern, menar jag? När det är som mörkast har vi ju bara dagsljus i fyra, fem timmar och det borde ju kvitta om dessa ligger mellan tio och tre eller elva och fyra? Förklara, please!

81.229.222.169 15 september 2007 kl. 22.56 (CEST)Elina

Jag ser att vår artikel sommartid mest tar upp en massa nackdelar (på gränsen till "gnäll" skulle jag säga), medan engelskspråkiga Wikipedias artikel[1] även tar upp motiv för sommartid. Den enklaste förklaringen är väl att allehanda vanor inkl. fastställda arbetstider är sådana att man inte optimalt "tar vara" på de ljusa timmarna under sommarhalvåret (under vintern är det ju ändå kört, särskilt på våra gudsförgätna breddgrader). Uppenbarligen har idén då fått fäste att det är enklare att ställa om klockan än att ändra på arbetstiderna m.m. Tomas e 16 september 2007 kl. 16.20 (CEST)
Vilken povartikel! Kommenterade bort hela "nackdelar"-stycket. /Grillo 16 september 2007 kl. 20.00 (CEST)
Det är den tiden som gäller på vintern som är vår "riktiga" tid, räknat utifrån Jordens längdgrader. Att man har sommartid beror på att man från statens sida tror att människor är för lata för att gå upp tidigare själva under sommaren och således vill man tvinga fram detta. Det kanske fanns skäl för det under den tid då industierna stod för stora delar av vår ekonomi, men med en ökad tjänstesektor där man ofta har möjlighet att jobba med flextid finns det egentligen ingen anledning att ha kvar detta, anser jag. Vissa processindustrier som går dygnet runt med skiftarbete har dessutom aldrig tillämpat sommartid i maskinhallarna, eftersom de inte vill stoppa processerna bara för att ställa om klockorna. Tidsomställningen två gånger om året medför således samhällskostnader i sig och alltid är det någon som glömmer sig och kommer för sent eller för tidigt när det är dags att ställa om. E.G. 17 september 2007 kl. 09.50 (CEST)

Frequency-hopping på svenska?

För artikeln om Hedy Lamarr undrar jag om någon vet vad en:Frequency-hopping heter på svenska. frekvenshoppning ger ganska många googleträffar så jag använde det, men det finns ingen artikel om det. Är det någon som vet säkert? —Entheta (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Inom teletekniken brukar man använda termen "frekvensbyte". Riggwelter 18 september 2007 kl. 15.00 (CEST)
tack Entheta 20 september 2007 kl. 21.15 (CEST)

Anders Celcius

Tycker att det är konstigt att jag inte kunde finna något om Anders Celcius, han är ju trots allt ett begrepp och har bidragit med något världsomspännade som nästan alla kommer i kontakt med. Men är vi Svenskar så omedvetna om oss själva eller vad vi gör/har gjort historiskt?

Du menar kanske Anders Celsius? Thuresson 22 september 2007 kl. 12.08 (CEST)

vetmer.se

Vad är detta för sida, söker man på den får man upp artiklar från wikipedia blandat med reklam och goggle annonser. Verkar konstigt kan man göra så, utan att ange att texten kommer härifrån?? Andreas 23 september 2007 kl. 19.10 (CEST)

Det strider mot upphovsrätten att använda texter från Wikipedia utan att följa villkoren i en licens som kallas GFDL. Tyvärr verkar webbplatsen inte ha någon kontaktinformation. Thuresson 24 september 2007 kl. 17.24 (CEST)
De anger Wikipedia som källa. De borde däremot länka till GFDL-texten. /Grillo 24 september 2007 kl. 17.27 (CEST)
De har tydligen med användarsidor också - se http://vetmer.se/Anv%E4ndare:Leo_Johannes/. Jag har löst problemet med att folk kan tro att jag har någon koppling till den sidan genom att skriva att jag inte har det på min användarsida. Leo 24 september 2007 kl. 18.30 (CEST)
Se även Rilpedia:Spegelsidor. //Essin 25 september 2007 kl. 19.23 (CEST)

Sidan är en uppenbar trafikdragare som existerar endast för att generera annonsintäkter till ägaren. Domänen vetmer.se tillhör den enskilda firman JNet Solutions.

JNet Solutions
Enskild firma, org nr 781209-1432
Ägare: Johan Norén 
Hemsida: jnetsolutions.se
-
JNet Solutions
Kungsgatan 30
753 21 Uppsala
-
Telefon: 018-10 93 05 
Fax: 018-69 10 50 
E-post: info@jns.se
-
Källa: Nic.se, bolagsverket.se, jnetsolutions.se. Dubbelkoll med birthday.se.

Vem agerar för Wikipedias räkning när det gäller kontakt med sidägare i sådana här fall? Jorva 27 september 2007 kl. 15.36 (CEST)

Det kan vem som helst göra. Användaren Riggwelter och möjligen någon annan har tillgång till en e-postadress som ser officiell ut, men det spelar egentligen ingen roll. Jag har kontaktat ett företag som så småningom tog bort material från sin webbplats (det rörde sig om enskilda artiklar). Man kan poängtera att det faktiskt är fullt tillåtet att använda materialet på det vis som vetmer gör - men bara om man följer licenser etc. /NH 27 september 2007 kl. 19.58 (CEST)

Se även diskussion på Bybrunnen. --Boldie 20 oktober 2007 kl. 15.51 (CEST)

Dollar

Vilken aktiefond ska man investera i för att dra nytta av den låga dollarkursen? Om t.ex. dollarn går upp 20% vill jag att fonden också ska gå upp lika mycket, alltså en fond som köper i USD./Arezzo 25 september 2007 kl. 09.04 (CEST)

I så fall borde du väl kolla upp fonder som investerar i företag baserade i USA. De kan kanske heta "nordamerika-fond" eller "USA-fond" eller nåt liknande. -- boivie ✎ 25 september 2007 kl. 09.25 (CEST)
Kom bara ihåg att Wikipedia inte ger någon sorts rådgivning, så kom inte till oss och gnäll om det går åt skogen ;) /Grillo 25 september 2007 kl. 11.38 (CEST)
Det enklaste är väl att du köper så mycket dollar du kan och väntar på uppgången? Thuresson 25 september 2007 kl. 11.40 (CEST)
Se även en:Speculation. //Salsero 25 september 2007 kl. 15.26 (CEST)
Frågeställarens utgångspunkt är att dollarn nu är svag och därför kommer stiga. Så kan det mycket väl bli, men det är inte heller omöjligt att den trend mot dollarförsvagning som pågått sedan 2001 fortsätter.
Det mest direkta sättet att spekulera i en dollaruppgång är att växla till sig dollar, som nämnts ovan. Detta kan omsättas i praktiken genom att köpa andelar i en räntefond som investerar i amerikanska dollar, vilket i motsats till kontanter bland annat ger investeraren en viss ränteavkastning (en dollarinriktad obligationsfond är också möjligt, men leder även till större ränterisk). Den mer riskvillige placeraren kan använda finansiella derivat som terminskontrakt.
Det föreslås ovan att en fond som "investerar i företag baserade i USA" kan få en gynnsam utveckling vid en stärkt dollarkurs. Många amerikanska exportföretag får dock sin konkurrenskraft försvagad då dollarn stiger. De svenska exportföretag som har USA som en viktig marknad missgynnas typiskt sett av en svag dollar och gynnas av en stark.
Ovanstående är givetvis inte några placeringsråd, utan ett försök att förklara vissa sammanhang. /Lojak 26 september 2007 kl. 19.46 (CEST)
Med risk för att framstå som hemfallen åt nationalekonomisk rationell-marknadshypotes-dogmatism skulle jag vilja påstå att det inte finns något givet eller säkert sätt att finansiellt sdra nytta av att dollarkursen (eller en annan valuta) är låg. Genom att inta vissa finansiella positioner kan du dock tjäna eller förlora pengar på framtida förändringar i valutakurserna, beroende på om de går åt det håll du förväntar dig. När det gäller aktier brukar det finnas många indirekta effekter att beakta genom att valutakurserna påverkar företagens verksamhet. Däremot blir förstås konsumtion i dollar (t.ex. semester i USA) billigare, men det insåg du nog utan min hjälp...! :-) Tomas e 30 september 2007 kl. 00.32 (CEST)

Dogs

Are acorns poisonous for dogs?

Det verkar mest vara hästar som är känsliga för ekollon, det slår ut njurarna tydligen. Har inte hittat att det är giftigt för hundar. //Knuckles...wha? 25 september 2007 kl. 19.25 (CEST)
(Apparently, there appears chiefly to be horses that are sensitive to acorns, as they may damage their kidneys. I have not found anything indicating that the same would apply to dogs, Knuckles said.) --Andreas Rejbrand 25 september 2007 kl. 20.29 (CEST)
Wikipedia is as a rule not giving medical advice. The same should apply to veterinarian advice, I think. You should contact a veterinarian for this question. E.G. 29 september 2007 kl. 08.22 (CEST)

Jag lyfter på hatten med aktning och går förbi

Jag letar efter ett citat hos Frans G. Bengtsson. Någonstans berättar han om besvärliga översättningar av (troligen) gamla texter. När det är riktigt besvärliga passager som han inte klarar av så "lyfter jag på hatten med aktning och går förbi". Ungefär så skrev han i någon essä. Kan någon hjälpa mig att hitta FGB:s exakta ord? Var står dom? Mvh / Mkh 27 september 2007 kl. 14.54 (CEST)

Kalvstek

Hur anrättar man en kalvstek på bästa sätt?

Ugn eller gryta. Köttet inuti får gärna vara rosa, men inte vinet, då är du rökt från start. - Tournesol 28 september 2007 kl. 12.28 (CEST)

Arbetslöshetens kostnader

Hur mycket kostar arbetslösheten varje dag per person i Sverige?

Nitton kronor plus moms. - Tournesol 29 september 2007 kl. 23.04 (CEST)
Eftersom frågan är legitim och detta uttryckligen är en plats där allmänna faktafrågor välkomnas är det glädjande att Tournesol tar tillfället i akt och delar med sig av sina rika kunskaper. Lojak 30 september 2007 kl. 00.11 (CEST)
Det är en typisk "det beror på"-fråga! Man kan ganska enkelt få fram de statliga utgifterna för arbetslöshetskassan. Sedan bör nog en ganska stor del av Försörjningsstödet (socialbidrag) räknas dit. Därefter kan man dela summan med valfritt antal invånare, eller antal invånare i "arbetsför ålder", eller antal sysselsatta, och få någon slags siffra. Man kan dock säga att detta är en underskattning av arbetslösheten kostnader, för om de arbetslösa hittar arbete är det inte bara så att övriga A-kassemedlemmar, staten eller kommunen slipper kostnaden för den arbetslöse, dessutom ökar inbetalningen av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Å andra sidan tyder all erfarenhet på att det är orealistiskt att förvänta sig en arbetslöshet på exakt noll, och väldig låg arbetslöshet brukar betyda att det är kraftig brist på arbetskraft inom vissa yrken och det brukar betyda skenande löneökningar och inflation och då blir inte alla glada heller... Tomas e 30 september 2007 kl. 00.21 (CEST)
2006 utbetalade de erkända arbetslöshetskassorna 26 918 176 984 kronor till arbetslösa med rätt till ersättning från a-kassan vilket motsvarar drygt 75 miljoner kronor om dagen. (källa)>—83.251.84.15 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.
Delat med Sveriges befolkningsmängd (9 113 257 personer sista december 2006) blir det alltså (26 918 176 984 / 365) / 9 113 257 vilket blir ca 8 kronor per svensk och dag (OBS reservationen ovan av Tomas e). Om det är med eller utan moms vet jag inte dock... Ztaffanb 3 oktober 2007 kl. 12.39 (CEST)
Frågan är tydligt ställd och det verkar kanske märkligt att det inte finns något tydligt svar. Jag gissar att Tournesols direkta belopp var menat som ett skämt, även om det här inte är rätt plats att skämta till det. Problemen är flera. För det första finns det olika definitioner av vad man menar med arbetslöshet. Vissa tycker till exemepel att studenter som aktivt söker jobb bör räknas dit, andra inte, och bara en sådan grupp kan förändra andelen arbetslösa med 1-2 procent. Ofta finns det politiska motiv till att man väjer en viss definition. Till exempel kan någon som är i opposition och vill hävda att nuvarande politik inte fungerar föredra att beskriva det hela på ett vis så att siffran för andelen arbetslösa blir hög, så att arbetslösheten framstår som ett problem som det nuvarande styret inte klarar av att hantera. För det andra så är det oerhört svårt att se hur mycket en arbetslös person kostar samhället - som Tomas e just har förklarat - eftersom ekonomin är ett komplext system där man måste se till helheten och inte kan nöja sig med att titta på bara en liten del. Och då är frågan - ska vi bara titta på hur mycket arbetslöshetsersättning eller socialbidrag den här personen får, eller ska vi också räkna på värdet av det som personen hade producerat om den hade jobbat, hur mycket mindre sjukvård personen hade behövt om den inte var deprimerad på grund av sin arbetslöshet (vilket såklart inte alla är), hur mycket mer personen hade konsumerat om den hade pengar från en ordentlig lön att röra sig med, etcetera. Det finns förstås ekonomer som har som hetidssysselsättning att undersöka det här, och de kan säkert ge en tvåtimmarsföreläsning med ett hyfsat svar på frågan. Men en encyklopedi har inte så goda möjligheter att ge ett tydligt svar. Den här typen av frågor kan man knappt kalla faktafrågor, i den meningen att svaret kräver en omfattande analys av en mängd olika fakta, och att en sådan anlys lätt blir politisk. //Salsero 3 oktober 2007 kl. 13.38 (CEST)

människan och solljus

vad skulle hända med människan om den inte fick solljus överhuvud taget?

Tja, förutom att vi skulle få svårt att hitta något att äta, skulle vi löpa en ganska betydande risk att drabbas av engelska sjukan.
andejons 3 oktober 2007 kl. 20.20 (CEST)
På vilket sätt behöver människan solljus i sökandet efter mat?
Utan sol finns inte mycket mat. Se t.ex. fotosyntes och klorofyll.//Hannibal 3 december 2007 kl. 10.22 (CET)
Frågan var ju inte vad som hände om solen plötsligt försvann (alla människor skulle dö ganska omgående, fram till dess hade ficklampor fungerat utmärkt i sökandet efter mat – vilket naturligtvis är helt irrelevant), utan vad som skulle hända med människan om hon inte fick solljus på sig. (Ett exempel kan vara om man bosatte sig under marken eller liknande.)

Videouthyrningsautomat

Hej Hittade massor av smidiga videouthyrningsautomater nere i Österrike. Dvs man köper ett kort och sen fungerar det som en läskmaskin fast man får filmer istället för cola. Och man måste lämna tillbaka filmerna såklart. Sen hittade en kompis en liknande automat i Stockholm men jag googlar och googlar och hittar inte den svenska sidan till dessa automater. Hm. Så jag är på jakt efter det svenska företaget med videoautomater. Tack Lotten

Hej, jag vet att det finns en sådan automat/butik (vad man nu ska kalla den) på Valhallavägen i närheten av där Odengatan slutar. Jag vet tyvärr inte vad butiken heter, men kanske underlättar det googlingen? //Lelle1987 3 oktober 2007 kl. 21.00 (CEST)
Åkte förbi nämnda affär igår, den heter Videoself, och har hemsidan http://www.videoself.se. //Lelle1987 7 oktober 2007 kl. 23.24 (CEST)
Det finns också en på Maltesholmstorget som heter 24hrs, se http://www.24hrs.se/. E.G. 8 oktober 2007 kl. 15.55 (CEST)

Neradio

Hur får Neradio sin musik? —85.228.217.192 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 4 oktober 2007 kl. 16.56

Dopning och medaljer

Om en idrottare är dopad och i efterhand blir av med sina medaljer, vad händer om en av vinsterna skedde som del av ett lag, t.ex i en stafett? Blir alla i laget av med sina medaljer då? / Elinnea 5 oktober 2007 kl. 05.35 (CEST)

Det är mycket möjligt att det varierar från fall till fall, men när Dwain Chambers befanns dopad efter EM i friidrott 2002 blev stafettlaget av med guldet. Om de blev tvungna att lämna tillbaka själva medaljerna vet jag dock inte. //Lelle1987 7 oktober 2007 kl. 23.28 (CEST)
Tack för svar. Vi får se hur det går med Marion Jones-fallet. Det måste vara så surt för de övriga i ett lag om de skulle bli av med medaljer, fast samtidigt är det ju inte mer än rätt eftersom man inte vet hur loppet hade gått om samtliga varit odopade. / Elinnea 8 oktober 2007 kl. 11.33 (CEST)

Ost eller öst

Jag undrar om det rätta uttrycket för väderstreck är OST eller ÖST

Petuma

Nationalencyklopediens ordbok anger öst, öster och ost som synonymer, men med kommentaren "mest i meteorologiska sammanhang" om ost. Således är alla former att se som korrekta. Jag skulle också säga att navigeringskunnigt båtfolk oftast brukar använda formen ost; I den seglingslärobok jag har stående används ost nästan genomgående. Så om du vill låta som en landkrabba ska du säga öst(er), men om du vill framstå som en saltstänkt sjöbuse så använder du formen ost. :-) Tomas e 7 oktober 2007 kl. 02.43 (CEST)
(Och efter semikolon används i regel gemen bokstav.) --Andreas Rejbrand 8 oktober 2007 kl. 17.04 (CEST)
Och på militärspråk använder man "öst" och "österut". Bara för att komplicera det hela :-) Riggwelter 7 oktober 2007 kl. 02.44 (CEST)
Vind brukar vara ostlig, sällan östlig. /NH 8 oktober 2007 kl. 11.18 (CEST)
Utom östanvinden då förstås ;) Bero 10 oktober 2007 kl. 20.32 (CEST)
Med risk för halv avvikelse från ämnet: Ostlig vind kommer från öster, men ostlig havsström kommer från väster. Jag antar att vindens temperatur och fukthalt bäst karakteriseras av varifrån den kommer, medan havsströmmens viktigaste egenskap är åt vilket håll den får båten att driva. /Rolf B 10 oktober 2007 kl. 20.47 (CEST)
Vill man vara korrekt skiljer man på begreppen bäring (=varifrån) och riktning (=varåt). För vind anger man normalt vindbäringen när man pratar, medan en båts kurs och havsströmmar anges som riktning. När man sätter siffror på vinden är det dock normalt vindriktningen och inte vindbäringen som man använder, eftersom alla som drabbats av vektoralgebra naturligen tänker i form av "pilspetsen", och således har en nordanvind riktningen 180 grader eller ca 3141 milliradianer/streck. Tomas e 11 oktober 2007 kl. 16.05 (CEST)

Svensk titel?

Någon som vet om den norsk-svenska filmen En håndfull tid har en svensk titel, och vad den i så fall heter? Mvh. Madfan87 7 oktober 2007 kl. 23.19 (CEST)

I Sverige fick den heta Tidlös kärlek. På svensk filmdaabas [2] kan du själv söka efter filmtitlar och annan information. Mason 8 oktober 2007 kl. 11.07 (CEST)

"Östösterrike"

Varför blev inte den ryskockuperade delen av Österrike ett eget land efter andra världskriget, precis som Östtyskland? Madfan87 9 oktober kl. 00.11 (CEST)

Jag har hört tre anledningar till att det blev så
  1. Den sovjetiska ockupationszonen i Österrike var väldigt liten jämfört med det som blev DDR och var svår att administrera som ett eget land varför det aldrig sågs som ett alternativ.
  2. Skuldförhållanden var mer diffusa avseende Österrike. Det fanns vissa som såg Österrike som ett av de första offren för tysk aggression i samband med tyska intåget och inte en "riktig" del av Nazityskland. Därmed fanns inte samma upplevda behov av att upprätthålla en ockupation för den nationella säkerheten.
  3. Slutligen, och kanske viktigast, förbands Österrike att hålla sig neutralt och fick exempelvis inte vara med i Nato till skillnad från Västtyskland. Därmed låg både Österrike och Schweiz som en neutral vattendelare mellan natoländerna i nord och syd. Ingen oviktig strategisk fördel för Sovjet. Ett uppdelat Österrike i en Warzawapaktsdel och en Natodel skulle binda samman Natoländerna Italien och Tyskland vilket strategiskt skulle vara en nackdel för WP-länderna.

Källor till ovanstående? Ja säg det... --El Maco 9 oktober 2007 kl. 01.47 (CEST)

Har hört en annan förklaring (utan att ha källa just nu) - en sovjetisk felkalkylering. De hade (av någon anledning) räknat med att befolkningen skulle rösta fram en (sovjetvänlig?) socialistisk eller kommunistisk regim när det första valet hölls efter kriget, och därför blev det val i hela landet på en gång. Valutgången blev inte som kalkylerat, men när det stod klart var det tydligen för sent för att "dra ur" den sovjetockuperade zonen. De österrikiska politikerna följde sedan under decennier en mycket försiktig utrikespolitisk linje (motiv 3 ovan) för att framstå som ofarliga. Det lyckades de med så till den milda grad att järnridån ju föll vid gränsen mellan Ungern och Österrike 1989 - att klippa bort taggtråden mot Österrike sågs väl som mer ofarligt, och strax efter visade alla östtyskar vad de i praktiken tyckte om sovjetkommunismen genom att via Ungern och Österrike sticka till Västtyskland. Frågan är om järnridån hade kunnat falla utan blodspillan om även Österrike hade delats på samma sätt som Tyskland? Vi lär aldrig få veta svaret, men det är en intressant tanke.
Förresten, om jag får vara lite elak mot motiv 2, så är det väl den bild som österrikarna själva har spritt, snarare än en allt igenom sann bild... Man ska väl inte helt glömma att en viss mustaschbeprydd diktator var född i Österrike... Tomas e 9 oktober 2007 kl. 22.31 (CEST)
Ja, man glömmer ibland att annektionen av Österrike skedde helt utan blodspillan och att de tyska trupperna välkomnades ganska hjärtligt av många österrikare. Österrike hade ju redan 1918 (sedan imperiet hade fallit) velat ansluta sig till Tyskland men förbjöds att göra det då för segrarmakterna i första världskriget – man ville inte att Tyskland skulle göra några territoriella vinster efter kriget. Mängder av österrikare (t.ex. den senare FN-generalsekreteraren och presidenten Kurt Waldheim) var soldater i tyska Wehrmacht under andra världskriget. Att många av österrikarna ganska snart kom fram till att det inte var så lyckat med en nazistisk regim hindrar inte de faktum att många på den tiden ändå ville se landet som en del av Tyskland. Svaret på frågan om varför inte Österrike delades i två länder efter kriget skulle egentligen kräva en hel avhandling, men jag tror att ett ganska bra kortfattat svar är en kombination av El Macos punkter ovan, främst 1 och 3. Ytterligare en faktor i sammanhanget är nog att även segrarmakterna i detta krig ville undvika att hela eller delar av Österrike blev en del av ett nytt Tyskland och därför såg man till att skapa en särlösning för Österrike där detta land förbands att vara neutralt. E.G. 12 oktober 2007 kl. 08.29 (CEST)

När började man äta köttfärs i sverige?

När började man äta kötförs i sverige, och varför, vem var det som upptäckte det?

Motivet att äta köttfärs är väl att man kan använda rätt sega köttbitar (framdelskött på kossor) i stekrätter, utan att behöva koka dem i form av grytor, kalops och liknande. De väldigt möra köttitar av nötkött som vi normalt slänger i stekpannan är från bakdelskött - så fint är tyvärr inte hela kossan, och det är inte dessa bitar som mals till färs. Prova någon gång att köpa t.ex. lite grytbitar av nöt (="blandat framdelskött i stora tärningar"), stek dem snabbt i en stekpanna och provät dem. De går nog ner, och smakar inte direkt illa, men kommer att upplevas som makalöst sega i jämförelse med en utskuren biff, entrecote eller liknande. När samma kött mals till småbitar, blandas med ströbröd och görs till köttbullar eller pannbiffar märker du inget av detta. När denna vana kom till Sverige har jag ingen aning om, men köttfärs av dagens typ kräver ju köttkvarnar som troligen inte fanns på varje bondgård i tidernas begynnelse. Jag har hört en sägen om att någon medeltida italiensk furste (kan inte komma på vem, och hittar inte uppgiften i den bok jag trodde det stod i) skulle ha varit upphovet till köttfärsen. Han skulle ha varit så paniskt rädd för tandvärk att han lät dra ut alla sina tänder, och efter det behövde hans kock ordna lättuggad mat. Lösningen blev då köttfärsrätter, men denna köttfärs lär ha gjorts genom att man först långkokade kött, och sedan delade den i småbitar, typ "mosad kalops". Vet ej hur sant detta är. Men det är väl inte otroligt att köttfärs, som så mycket annat i kokkonsten har importerats från kontinenten. Tomas e 9 oktober 2007 kl. 22.48 (CEST)

det finnas ett museum för slakteri maskiner i roskilde i danmark, kan nog finnas under adr. slakteri skolen maglegårdsvej i roskilde postnummer 5000 tror jag, men ni som behärskar datorn kan nog hitta,jag är ju bara en amatör som råkade vara där en gång för ca 20 år sedan. vänligst max3 max 3 11 oktober 2007 kl. 06.45 (CEST)

Köttfärsrätter, t.ex köttbullar, var förr i tiden herrskapsmat. Då köttkvarnar ännu ej fanns, så fick man "skrapa" köttet för att få något som liknade köttfärs, och denna procedur var mycket arbetskrävande. Dillinger 9 oktober 2007 kl. 23.06 (CEST)
ja en gång till om slakteri skolan, stavas nog på danska med g . Slagteri Skolen !! kan nog vara rätt,på ett museum vet dom nog oxå när köttfärs kom till .max 3 11 oktober 2007 kl. 06.47 (CEST)
Jag föreslår att du hör med Nordiska Museet om dom vet hur gammal köttkvarnen kan vara. Mvh Mkh 10 oktober 2007 kl. 18.46 (CEST)
Enligt Wikipedia på engelska (artikeln en:Meat grinder) uppfanns köttkvarnen i mitten av 1800-talet av den tyske uppfinnaren Karl Drais. //Essin 10 oktober 2007 kl. 19.13 (CEST)
Eftersom vi redan lämnat det nationella i den ursprungliga frågan vill jag gärna bidra med info från Kina, där köttfärs än idag ofta görs genom hackning (med vanlig kökskniv), en metod jag på rak arm vet sträcker sig många hundra år tillbaks i tiden men som mycket väl kan vara betydligt äldre.--Bero 10 oktober 2007 kl. 20.29 (CEST)
Vet du vilken sorts kött man hackar på detta vis? Jag tror att man behöver en mycket vass och troligen tung kniv av rejält bra stål för att kunna hacka en hel del framdelskött från kossa. Bara att skära dessa bitar brukar ofta kräva lite sågningsteknik. I det gamla svenska bondesamhället (för att vända åter) tvekar jag om så vassa knivar har funnits längre än köttkvarnen. Tomas e 11 oktober 2007 kl. 01.41 (CEST)
Kinesisk vanlig kökskniv (ovan) jämförd med en västerländsk köttkniv (nederst)
Nu äter man i sanningens namn mest fläskfärs i Kina, men annars är det nog samma grundtanke: man hackade segt kött. Och detta med en eller två vanliga köksknivar, av kinesisk modell, dvs tung och vass (se bild!).--Bero 11 oktober 2007 kl. 08.18 (CEST)

förr hade alla husmödre en hackekniv, halvrund med 2 handtag till att hacke persilja å liknade det fans oxå en sådan kniv med 3 blad,kan det ha varit en sån man hade till köttfärs,å skarp kniv? ja man hade ju lie till skörd av säd som nog var skarp så skarpa knivar fanns säkertmax 3 11 oktober 2007 kl. 06.45 (CEST)

Jo, visst är såväl lie som skära rätt vassa när de är skärpta. Men inte så vassa som riktigt bra köksknivar av idag, och det är ingen slump att de har en lite rundad form, och att man får ta i lite grand när man använder dem. Hackkniven med flera blad (som jag inte tänkte på) skulle kanske kunna fungera "mot slutet" (d.v.s. efter köttet skurits i "grytbitar") även om den inte är extremt vass. Men det är bara en gissning - som en typisk stadsbo brukar jag köpa min köttfärs färdig. :-) Tomas e 11 oktober 2007 kl. 10.28 (CEST)
Korr: Även i Kina ser hackknivar som används oftare än någon gång ut mer som den undre kniven på bilden (rundad & tyngre än den övre).--Bero 11 oktober 2007 kl. 12.59 (CEST)
Fritiof Nilsson Piraten lär ha skrivit någonstans att en äkta råbiff inte får vara mald utan just skrapad - med vänster hand till på köpet! (Har inte läst detta själv utan fått det återberättat av salig Hans-Uno Bengtsson som dock var en väl påläst Piratenkännare). /FredrikT 12 oktober 2007 kl. 09.37 (CEST)

Lövfällning

Hur kan det komma sig att björkar fäller löven så olika? Jag såg två björkar där den ena hade nästan alla löv kvar medan den bredvid redan hade tappat alla löv. De är lika stora, ser ut att vara av samma sort och växer bara 4 meter från varann. Vad kan det bero på?

Du menar nog att de är av samma art, sort är en term man mest använder för odlade växter, som ofta är mer lika varandra än vilda växter eftersom de ofta förökas med sticklingar. Inte bara bland människor och andra djur utan även bland växter finns en genetiskt betingad, individuell variation i egenskaper, så dessa två björkar kan skilja sig åt i reaktion på temperatur, dagens längd, vattentillgång o.s.v. En annan möjlighet är att den ena björken (troligen den som tappat löven i så fall) har drabbats av någon sjukdom, t.ex. ett virus-, svamp- eller parasitangrepp, som har försvagat denna björk. Däremot får man väl anta att jordmånen, vattentillgången och klimatet är rätt lika fyra meter från varandra. Tomas e 11 oktober 2007 kl. 01.33 (CEST)
Utanfør Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala finns en bjørkplantage, dær man tagit bjørkar från hela Sverige (syd till nord) och planterat dem i samma ordning på en rad. På høsten så ser man hur bjørkraden børjar gulna i en ænde och fortsætter længs med bjørkraden tills den kommer till sitt slut (i syddelen). Ganska intressant att se genetiken i verksamhet. --MoRsE 11 oktober 2007 kl. 08.27 (CEST)

Vad är hebefili?

fråga hitflyttad från diskussion:Hebefili Vad exakt ÄR hebefili? Det står att det är en vuxens känslomässiga och sexuella intresse för ungdomar i puberteten. Är det känslomässigt ELLER sexuellt intresse som menas, krävs båda för att räknas in eller räcker det med en? Måste ungdomen ifråga vara klart pubertal (i utveckling av t.ex. bröst och könsbehåring) eller kan det röra sig om en ungdom som i princip är färdigutvecklad nog för att kunna misstas för vuxen? Finns diagnoskriterier enligt ISD så borde det länkas och/eller citeras. Det känns luddigt. Är jag t.ex. hebefil då jag mycket väl kan tänka mig en situation där jag kan finna en välutvecklad sjuttonåring fysiskt attraktiv även om den mentala mognaden skulle hindra mig från att utleva attraktionen. Graspar 11 oktober 2007 kl. 17.17 (CEST)

Wikipedia har en artikel om hebefili som försöker förklara vad det är, du kanske du kan få svar på dina frågor genom att läsa den. /81.231.248.36 11 oktober 2007 kl. 18.35 (CEST)
Jag läste den och det var som en kommentar till artikeln jag tänkte mig det här inlägget. Graspar 11 oktober 2007 kl. 23.24 (CEST)
Det där är inte en helt enkel fråga, eftersom vissa menar att termen är en förskönande omskrivning från pedofilvänligt håll medan andra hävdar att det är en separat -fili. Jag tror inte att det finns någon ISD eller DSM-länk att få, eftersom begreppet är såpass ovanligt. Pedofili beskrivs dock så här i DSM-IV: http://allpsych.com/disorders/paraphilias/pedophilia.html. Men i Wikipedias artikel om hebefili står t.ex. att det är både känslomässig och sexuell attraktion det rör sig om. Och när det gäller "gränserna", .d.v.s. vilka regler som gäller för sexuell myndighetsålder så står den noggrannare beskrivet i artikeln om pedofili.//Hannibal 3 december 2007 kl. 10.38 (CET)
Hebefili är väl ungefär när någon snuskgubbe tycker att en tidigt utvecklad flicka i 12-års-åldern beter sig sexuellt utmanande mot honom om han råkar se henne naken? Mordred 11 december 2007 kl. 10.17 (CET)

Stockholm, Papua Nya Guinea

Emellanåt flyger jag mellan Stockholm och Göteborg. När jag har sökt efter avgångar har det emellanåt inträffat att jag måste välja om jag skall flyga från Stockholm i Sverige eller flygplatsen Stockholm på Papua Nya Guinea. Har alltid trott att det var något fel, men tydligen finns det någon sanning i saken.

Hittade en webbsida http://www.world-airport-codes.com/papua-new-guinea/stockholm-7133.html
Vad är det här för ställe egentligen? jordgubbe 12 oktober 2007 kl. 08.58 (CEST)

Kan det vara klotter? Sajtens ägare http://www.world-airport-codes.com/ fritar sig från ansvar för uppgifterna. Data om angiven flygplats uppger en banlängd om ungefär 600 meter. Duger bara för småflyg. Närmare flygplatsdetaljer och telefon saknas. Klickruta för karta ger en blank karta och en satellitbild som visar djungel utan flygfält, utan landningsbana, utan byggnader. Vem tar sajtägaren i örat? Dom har förslagbrevlåda: http://www.world-airport-codes.com/suggestion.html
Mvh / Mkh 12 oktober 2007 kl. 10.43 (CEST)
Jo, men flygplatsen finns både i American Express och Amadeus.net:s webbsidor för sökning av flygtider. Prova själv på www.amadeus.net, klicka på svenska flaggan och sök dig fram till tidtabeller. Istället för att skriva Stockholm så klickar man på förstoringsglaset och anger det i nästa fönster. jordgubbe 12 oktober 2007 kl. 14.08 (CEST)
Tillägg, använder man Google Maps kan man söka på 'Stockholm, papua new guinea och få träff, mitt i skogen. jordgubbe 12 oktober 2007 kl. 22.11 (CEST)

Cannabis

Min katt ligger vid min Cannabis sativa hela tiden, Drar dom säg till lukten eller någon som vet!? Svara hemskt gärna något med kunskap i ! Tack

Brittiska tronen

En mycket teoretisk fråga som väl främst är av filosofisk art... Om vi antar att samtliga som kan ärva den brittiska tronen dör, vad händer då med den brittiska monarkin? /Grillo 14 oktober 2007 kl. 21.05 (CEST)

Frågan är förstås i högsta grad hypotetisk, eftersom det finns över tusen personer i den brittiska tronfölden som du själv länkar till. Jag vet inte om det finns någon brittisk lagstiftning om denna eventualitet (i Sverige finns det en paragraf i regeringsformen som reglerar hur man tillfälligtvis skall göra; det förutsätts att en mer permanent lösning får tänkas ut när situationen uppstår) men man får väl anta att det brittiska parlamentet tar ställning till frågan om situationen uppstår. E.G. 16 oktober 2007 kl. 08.35 (CEST)

Sputnik

Jag har för mej att ”sputnik” blivit ordet för ”satellit” på ryska. Är det någon som råkar veta? 2007-10-15 Lena Synnerholm, Märsta —81.233.151.44 (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 15 oktober 2007 kl. 10.28

ru:Спутник (значения) och iw-länkarna på ru:Искусственный спутник Земли gör att jag tror du har rätt. -- boivie ✎ 15 oktober 2007 kl. 10.45 (CEST)
Mitt ryska lexikon (Rysk-svensk svensk-rysk ordbok, Fram Bokförlag, 1991) säger om Спутник: 1. Reskamrat, ledsagare. 2.Satellit, sputnik. Tilläggas bör väl att satellit (såvitt jag hört) betyder följeslagare även på svenska. Vivo disk.↔ 11 december 2007 kl. 23.24 (CET)
Satellit kommer av latinets satelles som betyder 'drabant', dvs. en livvakt till en ståndsperson (ett slags följeslagare), men drabant var också en äldre svensk benämning på en himlakropp som rör sig runt en planet (ett slags följeslagare), dvs. en satellit... -- Rex Sueciæ ✎ 11 december 2007 kl. 23.45 (CET)

Blondinskämt

Någon som vet varför just blonda tjejer blev måltavlan? Finns det någon(ting) som startade det hela? En film, kanske? —Königstiger (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand. 15 oktober 2007 kl. 11.26

Engelska wikiartikeln en:Dumb_blonde är rätt utförlig, hänvisar t.ex. till film 1925 "Gentlemen Prefer Blondes", och att romarna var fascinerade av germaners och kelters ljusare hår. Mvh/ Mkh 16 oktober 2007 kl. 20.21 (CEST)

Orakel

Jag vill bara veta vad orakel betyder?

Som Tex Namnet Anna,betyder "Den förlåtande"

Orakel kommer från franskans oracle, som i sin tur härrör från latinets oraculum, vilket enligt NE.se betyder "plats där gudom talar" eller "profetia". Det kan även betyda "en guds ord" eller "gudomlig kungörelse". Det är besläktat med latinets orare - "att tala". -- JIESDEO B D 15 oktober 2007 kl. 23.57 (CEST)
Ett orakel kan också vara en person som förmedlar sådana visheter. Se t.ex. Delfi där det anges att oraklet i Delfi är en kvinna. /Rolf B 16 oktober 2007 kl. 08.55 (CEST)
Se även Orakel Mvh/ Mkh 16 oktober 2007 kl. 10.42 (CEST)


Strömförbrukning

Hur mycket ström drar en ny modern data,watt, med platskärm,jag nämnar inget märke eller storlek men en vanlig data som dom flesta har i sit hem max 3 16 oktober 2007 kl. 09.02 (CEST)

Effektförbrukningen är kanske 100-200 W (strömförbrukningen 1/2 - 1 ampere). /NH 16 oktober 2007 kl. 16.15 (CEST)
Det är dock så att frågan är felaktigt ställd. Data är att likställa med information. Dator är den tekniska manick som drar ström. Exemplevis: "Jag förlorade all data när hårddisken krashade" eller "Min dator gick sönder, tydligen var det nått med hårddisken" Gtroop 27 november 2007 kl. 16.13 (CET)
Så lyder en fin gammal tumregel. Fast språket förändras allt eftersom åren går. NE:s ordbok godkänner "data" i betydelsen dator. Frågan var alltså inte felaktigt formulerad - det var däremot kritiken av densamma.//Salsero 27 november 2007 kl. 16.48 (CET)
Själv håller jag mycket hårt på det: data = information; dator = (digital och programmerbar) elektronisk komponent, vanligen med in- och utdatavägar. Tänk också på att undvika satsradningar! Skriv "Min dator gick sönder; tydligen var det nått (eg: något) med hårddisken." istället för "Min dator gick sönder, tydligen var det nått med hårddisken."! --Andreas Rejbrand 27 november 2007 kl. 16.59 (CET)
Jag tycker rätt illa om när man påpekar hur andra hanterar språket på diskussionssidor. Rekommenderar läsning av Strindbergs efterlämnade brev och utkast. Fast språkkorrekthetsivrarna måste börja med små doser. /NH 27 november 2007 kl. 17.07 (CET)

Noggrannhet hos dator

Ibland får min dator spela musik. Jag tänker mig att noggrannheten hos uppspelningshastigheten ytterst bestäms av någon intern frekvensreferens i datorn, oavsett vilket audioformat det gäller. En avvikelse med 0,5% kan vara klart hörbar för en person med mycket gott gehör. Är min dator noggrannare än så? /NH 16 oktober 2007 kl. 16.15 (CEST)

Interna frekvensreferensen är en kvartskristall. Den styr även den klocka som visar tiden på dygnet. Det går 86400 seknder på ett dygn och om din datorklocka håller tiden på en sekund om dygnet, dvs en halv minut på en månad så är frekvensen korrekt på 0.001%. Nu har vissa datorer ett litet program som själv går ut på nätet och kollar frekvensen mot externa referenser. Så om klockan ser ut att gå rätt, så är inte det en garanti för att kristallen är så noga. Men en kristall som är sämre än 0,01% är ganska osannolik. Mvh / Mkh 16 oktober 2007 kl. 18.19 (CEST)
P.S. Här en tjänst [3] hos SP i Borås som du kan kolla din datorklocka mot. Mvh / Mkh 16 oktober 2007 kl. 20.10 (CEST)
Tack för svar. Klockan drar sig faktiskt ganska mycket - en minut i veckan eller så, därför har jag ett skript som ställer om den en gång om mot just en av SP:s servrar. Jag vet iofs. inte om det är hårdvaruklockan i sig som drar sig, eller systemklockan (som, om jag förstår saken rätt, s.a.s. är frikopplad när datorn är igång). Men även den onogrannheten är ju då c:a 50 ggr. bättre än vad man skulle kunna upptäcka med blotta örat. /NH 16 oktober 2007 kl. 20.26 (CEST)

Saltvatten

Varför har saltvatten svårare att frysa än sötvatten?

Saltvatten har en mindre specifik värmekapacitet än sötvatten och fryser först vid -21°C. --Nordelch 16 oktober 2007 kl. 21.06 (CEST)
Saltvatten är vatten som innehåller signifikant koncentration av joner (eller lösta salter om man så vill). Ju högre koncentration av tex natrium-,kalcium-,klorid-,sulfatjoner desto "saltare" är det. Havsvatten (har ungefär 3500 ppm joner, dvs av en miljon "partiklar havsvatten" så är 3500 av dem joner) fryser vid -2,2°C. Extremt saltvatten kan ha 300,000ppm joner och fryser först vid -20. När vatten fryser till is i detta saltvatten kommer jonkoncentrationen att ytterliggare öka i det ännu ej frysta vattnet. Lösningen blir så småningom mättad på salt, vilket sker vid -21,1°C, vilket därför är den lägsta temperaturen som en lösning av salt och vatten kan ha. Så här förstår jag det (och jag hoppas jag tänker rätt): Tänk dig ett glas med vatten med en isbit. Om vattnet är i rumstemperatur kommer isbiten att sakta smälta. Det beror på att vattenmolekylerna på isbitens yta hela tiden avges till vattnet pga att den högre temperaturen i vattnet får de att röra sig snabbare. Några vattenmolekyler kommer att fästa till isbiten (återfrysning) också men fler molekyler avges så summan blir att isbiten smälter. Sänker vi vattentemperaturen till 0°C kommer lika många molekyler avges från isbiten som nya fäster till den och isbiten kommer varken smälta eller tillta i storlek. Tillför vi joner till vattnet genom att tex lösa salt i vattnet då minskar koncentrationen av vattenmolekyler i glaset. Det innebär att det finns färre vattenmolekyler som kan återfrysa till isbiten och fryspunkten sjunker.Mason 17 oktober 2007 kl. 15.26 (CEST)
Med ett förflutet inom fysikalisk kemi (möjligen preskriberat vid det här laget) måste jag tyvärr påstå att svar 1 ovan är fel, och svar 2 är delvis, men inte helt rätt.
Det finns två relaterade fenomen där lösningar av fasta ämnen i vätskor (t.ex. salt i vatten) beter sig annorlunda än rena vätskeformiga ämnen: fryspunktsnedsättning och kokpunktshöjning. Båda fenomenen beror på att lösningsmedlet (i detta fall vattnet) är "utspätt" i en lösning, men att vattenångan respektive isen består av rent vatten. Detta leder till att den temperatur där is och saltlösning står i jämvikt förskjuts i jämförelse med den temperatur där is och rent vatten står i jämvikt. Notera att saltvatten börjar frysa först en bit under 0°C - svar 2 ovan tar fasta på när saltvattnet har "fryst klart". För vatten gäller att fryspunkten sjunker med 1,86 kelvin per molal lösta partiklar. Eftersom vanligt salt, NaCl, har en molvikt på 58,5 g/mol och bidrar med två partiklar per formelenhet (en Na+-jon och en Cl--jon) gäller att varje procent salt (≈10 g NaCl/kg) i saltvatten sänker fryspunkten med 10/58,5 * 2 * 1,86 kelvin ≈ 0,64 K.
Att göra en helt korrekt förklaring varför det blir så kräver en del formler och att man utnyttjar det lite knepiga och ofta missförstådda termodynamiska begreppet entropi. Ta en titt på den engelska artikeln i ämnet för en något mer utförlig beskrivning än den svenska. Tomas e 19 oktober 2007 kl. 00.52 (CEST)
Nu har jag försett den engelska artikeln med en mer fullständig förklaring med ett diagram. Tomas e 21 oktober 2007 kl. 00.26 (CEST) - - (Justerat länk till en:wiki. Mvh / Mkh 24 oktober 2007 kl. 12.18 (CEST))
Jag är imponerad av Masons och Thomas e's kunskaper. Ni skulle kanske kunna göra en insats på den obefintiga artikeln Köldblandning? Mvh / Mkh 1 november 2007 kl. 22.53 (CET)

Kungadöme

Vilket