Fond (ekonomi)
Från Rilpedia
En fond är en samling, eller portfölj, av aktier och/eller räntebärande värdepapper. En fond innehåller ofta värdepapper för flera hundra miljoner kronor. Den som sätter pengar i en fond äger en liten del av fondens värde. Fondens tillgångar ägs helt och hållet av de andelsägare som satt in pengar i fonden. Om en fond innehåller aktier i t ex 70 olika börsföretag blir andelsägarna indirekt aktieägare i alla de 70 bolagen. Om tillgångarna i fonden ökar i värde stiger också värdet på varje andel. Andelarnas värde kan uttryckas som ett genomsnittligt anskaffningsvärde.
Vi har lagstiftning (Lag 2004:46 om investeringsfonder) som reglerar verksamheten med fondförvaltning. Det är Finansinspektionen som ger tillstånd till svenskt aktiebolag att driva fondverksamhet.
Fonder anses generellt som tryggare (mindre risk) än de underliggande värdepapperna eftersom den sprider riskerna. Olika fonder har dessutom olika riskprofil beroende på hur de investerar pengarna. Fonder som investerar i nystartade företag eller i utvecklingsområden kallas högriskfonder medan räntefonder kallas lågriskfonder.
Eftersom en fondförvaltare tar hand om fonden och köper och säljer värdepapper för fondens pengar tas det ut diverse avgifter. Normalt kostar det någon procent av satsat kapital per år att ha pengarna i fonden. Meningen är att fondens utveckling ska kompensera för den kostnaden och ge avkastning ändå. Det hör dock till undantagen att fonder lyckas slå jämförelseindex efter det att kostnaderna dragits. Det är därför av yttersta vikt för konsumenterna att vara vaksam på de kostnader som fonden tar ut. För fonder som marknadsförs i Sverige finns detta alltid angivet.
Innehåll |
Olika fondslag
Det finns många olika former av fonder. Några av de vanligaste formerna är aktiefonder, räntefonder och blandfonder.
Aktiefonder
En aktiefond är en fond som placerar minst 75% av fondförmögenheten i olika börsnoterade aktier. Fondens andelsägare blir indirekta delägare i alla de företag där fonden äger aktier.
Räntefonder
Räntefonder är ett samlingsbegrepp för fonder som placerar 100% i räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. En obligation eller statsskuldväxel ges ut av till exempel stat, kommuner eller företag som ett sätt att låna pengar från allmänheten. Korta räntefonder innebär mycket låg risk, men också låg avkastning.
Blandfonder
En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Hur fördelningen av aktier respektive räntebärande värdepapper sker kan skilja sig åt mellan olika blandfonder och följer av fondens fondbestämmelser.
Fond-i-Fond
Fond-i-fond, alternativt "fondandelsfond" är en fond som innehåller andelar i minst två andra fonder. Genom att investera i en sådan minskar man riskerna ytterligare jämfört med en enskild fond, men till priset av en extra förvaltningsavgift. Enligt gällande lagstiftning får fondbolagen dock inte ta ut avgift för fondandelsfonder som innehåller egna fonder.
Indexfonder
- Huvudartikel: Indexfond
En indexfond är en aktie- eller räntefond vars mål är att utvecklas så nära ett index som möjligt. En indexfond följer därmed ett känt och transparent recept för sina placeringar som gör att fonden slipper betala dyrt för analys. Indexfonder har därmed oftast väsentligt lägre förvaltningsavgifter än andra aktiefonder. Indexfonder brukar också ha mycket låg omsättningshastighet vilket innebär låga indirekta kostnader.
Kostnadsfördelen mot andra fonder (som kan uppgå till 1-2 procent per år) gör att framför allt indexfonder inriktade mot breda index (index med många innehav) över längre tidsperioder visat sig mycket svåra att överträffa för vanliga aktie- och räntefonder med samma placeringsområde.
Börshandlade fonder - ETF
En börshandlad fond (Eng. ETF för Exchange Traded Fund) är en fond som handlas över börsen som en aktie. Oftast är de indexfonder, men undantag finns. För att kunna handla en ETF behöver man en aktiedepå. Fondtypen handlas till samma villkor av institutioner som privatpersoner. För närvarande (2007-06-12) finns sju ETF:er noterade på Stockholmsbörsen: XACT Bull, XACT Bear, XACT OMXS30, XACT OMXSB, XACT VINX30, XACT F Euro och XACT F Sweden. Internationellt finns bland annat populära SPY och QQQQ som investerar i respektive S&P 500 och NASDAQ 100. Börshandlade fonder har ofta lägre förvaltningsavgifter än vanliga indexfonder, men har en implicit köp- och försäljningsavgift i och med att man vid handel måste betala courtage till sin mäklare på samma sätt som vid aktiehandel. Dessutom finns en implicit avgift i form av spread, dvs skillnaden mellan köp- och säljkurs på den börs där ETF:en handlas. I Sverige tillhandahåller för närvarande (2007-06-12) endast Xact Fonder ETF:er.
Den enda svenska informationssajten om ETF:er heter ETFSverige.se ETFSverige.se.
Lagregler
Regler om fonder finns bland annat i lag (2004:46) om investeringsfonder.
