Joan Brossa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Joan Brossa

Joan Brossa, även Joan Brossa i Cuervo, född i Barcelona den 19 januari 1919, död där 30 december 1998, var en spansk poet, författare, dramatiker, grafiker och konstnär. Han räknas som en av de främsta representanterna för det katalanska avantgardet under 1900-talet. Som han själv sa, alla konstgenrer är "sidor av samma pyramid".

Han började skriva så smått under det spanska inbördeskriget (1936-1939). Åter i Barcelona stiftade (1941) han bekantskap med diktare J.V. Foix, mäler Joan Miró och kulturell promotorn Joan Prats. Tack vare deras råd och i en nysurrealistisk anda började han skriva en masse sonetter, sapfisken oden, sestinen och dikt i fri form (inne om helhet mer när 80 bokna, alt i alt katalanska språk) dessutom till teatern, som han kallade "scenisk poesi" (mer av 350 arbeten).

År 1941 genomförde han också sina första visuella dikter i enlighet med futuristiska parametrar. Hans första objet trouvé (upphittat föremål) är från 1943, år 1951 sammanförde han för första gången två helt olika föremål och 1956 kom hans första konstinstallation (i skyltfönstret till en butik). Tillsammans med Antoni Tàpies, Modest Cuixart, Joan Ponç, Arnau Puig och Joan Josep Tharrats grundade han 1947 tidskriften och artistisk grupp Dau al Set.

Från 1950 och tack vare mötet med den brasilianske poeten João Cabral de Melo Neto blev Brossas poesi (med boken Em va fer Joan Brossa, "Jag gjordes till Joan Brossa") mer socialt engagerad. Utsläppen av Poesia rasa ("Nivå poesien" 1970), en stor kompilator av data av bokna föregående, skull stark förnimmelse inne om litterär cirklarna. Under sextiotalet experimenterade han med visuell poesi och föremål, något han skulle fortsätta med under hela livet. Samtidigt inledde han en följd av samarbetsprojekt med konstnärer som Antoni Tàpies och Joan Miró och så småningom med plastiska konstnärer ur alla generationer.

En av utställningarna, på Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía i Madrid år 1991, gjorde honom känd över hela världen. Hans verk tog sig också ut på gatorna genom de så kallade kroppsliga dikterna, som Poema visual transitable en tres parts (Framkomlig visuell dikt i tre andelen) i velodromen i Barcelona (1984). Men det faktum att han ägnade sig åt plastisk konst ledde inte till att han slutade med sitt enorma litterära skrivande.

För scenen skrev Brossa aktioner-föreställningar redan på fyrtiotalet och sedan ägnade han sig åt andra parateatrala genrer som förvandlingsmonologer, balett och konserter, där samarbetsprojekten med musiker Josep M. Mestres Quadreny och Carles Santos utmärker sig. Han skrev också textteater, operalibretton och filmmanus (så pass för Pere Portabella och självaste).

I internationella sammanhang kan man lyfta fram deltagandet i biennalen i São Paulo 1993 och i Venedigbiennalen 1997 samt utställningarna i München 1988, i New York 1989, i Céret och Collioure 1991, i London och Chicago 1992, i Mexico City, Monterrey, Kassel och Göppingen 1998 och i Göteborg 1999. Efter hans död befäste den stora utställningen år 2001 på Fundació Joan Miró i Barcelona hans berömmelse på ett definitivt sätt. Mellan 2005 och 2009 turnerade en annan samlingsutställning i flera städer i Chile, Brasilien, Argentina, Portugal, Österrike, Tjeckien, Sverige och Frankrike.

Under sina sista åren i livet fick han priser för verk i alla genrer och från många håll.


Böcker som har översatts till svenska

Externa länkar


Personliga verktyg