Jämtlands hästjägarkår
Från Rilpedia
Kongliga Jämtlands Hästjägarkår bildades genom att man utökade Jämtlands hästjägareskvadron med ytterligare en skavadron. Genom att man tog 200 nummer från Jämtlands fältjägarregemente så fick man 100 nummer för nya ryttare och hundra nummer till nya hästar. Kåren blev ett självständigt förband år 1853 då det skildes från Jämtlands fältjägarregemente i samband med att Jämtlands fältjägarregemente reducerades till en kår med namnet Jämtlands fältjägarkår.
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Jämtlands hästjägarkår |
|
|---|---|
| Aktiv: | 1834-07-13–1892-12-31 |
| Land: |  Sverige |
| Lojalitet: | Försvarsmakten |
| Försvarsgren: | Armén |
| Typ: | Kavalleri |
| Storlek: | Kår (2 kompanier) |
| Förläggningsort: | Jämtland |
Innehåll |
Historia
Jämtlands hästjägarkår hade anor från år 1658 och Trondhiems kavalleriregemente. Efter några turbulenta år av krig och reduceringar fanns av kavalleriregementet, ett kompani kvar Jämtlands kavallerikompani. Kompaniet hade i många avseenden en självständig ställning under Jämtlands dragonregemente i närmare hundra år.
Jämtlands kavallerikompani hade sin övningsplats på Frösö läger, Jämtland, och blev indelt år 1685. 1802 ändrades namnet till Jämtlands hästjägareskvadron. En av de första cheferna för den självständiga kåren var Georg Adlersparre (d.y). Den 27 augusti 1835 paraderade alla hästjägarna vid Karl XIV Johans besök på Frösö läger. Samtliga ryttare närvarade trots att besöket ägde rum under skördemånaden och inställelsen var frivillig.
År 1873 paraderade kåren under överste Adlersparre och med ryttmästare Hartman och Löthman som skvadronschefer vid Oscar II:s kröning i Trondhjems domkyrka den 18 juli.
År 1892 ombildades och utökades Hästjägarkåren till Norrlands dragonregemente ( K 8 ) och flyttade omkring 1900 från Jämtland till nya kaserner i Umeå pga av det militärpolitiska läget. Det militärpolitiska läget innebar bla att man från militärens sida behövde ett dragonregemente mot den tänkte fienden på östkusten och inte som tidigare en hästjägarkår västerut mot Norge. I dag (2008) för K 4 ) i Arvidsjaur det Jämtländska rytteriets traditioner vidare.
Uniformer och utrustning
- 1832
En vidare utveckling av tschakån vid kavalleriet skedde endast vid detta förband, där 1832 den högre, rakare modellen av samtida infanterityp anlades. jacka, epåletter, skärp, halsduk, tschakå m tillbehör, mössa, byxor, svart kartusch m rem, sabelkoppel, handrem, stövlar, sporrar.
- 1843
Nya blå byxor
- 1856
Fick en mössa med svart tagelplym.
- 1881
En lägre käpi
Boställen för Officerare och annat befäl vid kompaniet från 1834
- Löjtnanten Storviken, Brunflo. 1836 var det boställe för ryttmästaren vid andra skvadronen. År 1853 ändrades indelningen, så att Storviken blev boställe för Livskvadronschefen.
Ryttarhärbren och nummer för 1:a (Livskvadronen) och 2:a (Alsensskvadron) från omkring 1852
Placerades på för brandfara betryggande avstånd från rusthållarens gårdshus.
- Alsens socken
Truvbacken, Hov nr 84/2, Kluk nr 77/2, Trång nr 67/2, Kougsta nr 78/2, Glösa nr 64/2, Kösta nr 81/2.
- Aspås socken
nr 26
- Brunflo socken
Ope nr 80/1, Optand nr 73/1, Fugelsta.
- Fors socken
- Frösö socken
Slandrom nr 11/1, Rödösundet, Namn, Genvalla.
- Hackås socken
Kårgärde, Fäste nr 43/1, Sanne nr 40/1, Hov.
- Häggenås socken
Svedje nr 1/2, Österåsen nr 2/2
- Kyrkås socken
kyrkås[1] Lungre nr 84/1, Bringåsen nr 83/1.
- Lits socken
Mo nr 21/2, Korstan nr 10/2, Hölje nr 24/2, Husås nr 6/2.
- Lockne socken
Ede, Haxäng nr 1/1, Änge nr 53/1, Byn nr 52/1, Loke nr 60/1.
- Marieby socken
- Mattmars socken
Ugård nr 38, Gräfte nr 31/2.
- Näs socken
Månsta nr 37/1, Bjärme nr 31/1, Bjärme nr 32/1, Bjärme nr 33/1.
- Näskotts socken
Kingstad nr 18, Kingstad nr 51/2.
- Offerdals socken
Österulfsås, Västerulfsås, Landön, Nygård, Åflo nr 88/2, Tulleråsen, Berg, Kläppen nr 100/2
- Ragunda socken
- Rödöns socken
Hissmon nr 36/2, Säter nr 37, Utgård nr 38, Tomte nr 39, Bergom nr 40/2, By nr 41, Undrom nr 42/2, Sota nr 43, Häste nr 44/2, Häste nr 45, Vejmon nr 46, Huvulsviken nr 47, Huvulsviken nr ?, Krogsgård, Västerkälen nr 50/2, Kälen 4/2, Dvärsätt nr 99, Fannbyn nr 100/1.
- Sunne socken
Imnäs nr 25/1, Måläng nr 28/1, Hegled nr 19/1, Åkeräng, Stackris nr 27, Digernäs nr 17.
- Ås socken
Kännåsen nr 86, Halåsen nr 87, Granbo nr 88/1, Dille nr 89, Sem nr 90, Hållskaven nr 91, Rösta nr 92, Rösta nr 93, Torsta nr 94, Landsom nr 95, Täng nr 96, Ösa nr 97,Ösa nr 98/1.
Övrigt
| Trondhiems Kavalleriregemente | 1658 | – | 1659 -01-17 |
| Norska regementet till häst | 1659 -01-17 | – | 1659 -12-01 |
| Erik Plantings regemente till häst | 1659 -12-01 | – | 1660 -10 |
| Skånska kavalleriet | 1660 -10 | – | 1661 |
| Bohus- Jämtlands kavalleri | 1661 | – | 1670 |
| Jämtlands regemente till häst | 1670 | – | 1674 |
| Jämtlands kavallerikompani | 1674 | – | 1770 -05-30 |
| Jämtlands kavalleri- eller lätt beridne dragonkompani | 1770 -05-30 | – | 1802 -11-11 |
| Jämtlands hästjägarskvadron | 1802 -11-11 | – | 1830 |
| Jämtlands hästjägarskvadroner | 1830 | – | 1834 -07-13 |
| Jämtlands hästjägarkår | 1834 -07-13 | – | 1892 -12-31 |
| Norrlands dragonregemente | 1892 -12-31 | – | 1958 -06-30 |
| Norrlands dragoner | 1958 | – | 1980 -03-31 |
| Norrlands dragonregemente | 1980 -04-01 | – |
| K 8 | 1834 -07-30 | – | 1927 |
| K 4 | 1928 | – |
| Jämtland (Oviken, Frösön) | 1661 | – | 1894 |
| Stockholm (F) | 1894 | – | 1900 -10-12 |
| Umeå (F) | 1900 -10-13 | – | 1980 -03-31 |
| Arvidsjaur (F) | 1980 -04-01 | – |
Källor och litteratur
- Armémuseum.
- Dräkt och uniform. Författare E. Bellander. Norstedts förlag, Stockholm 1973.
- Fältjägarna 350 år 1646 - 1996. Tryckt av Tryckeribolaget Östersund AB 1996.
- Jämten. Olika årgångar. Författare överstelöjtnant Gustaf Lund och Lennart Westerberg.
- Jämtlands fältjägarregemente. Tryckt av AB Boktryck i Helsingborg 2001.
- Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658 - 1892. Författare Överstelöjtnant N. Reichenberg.
- Krigsarkivet.
- Krutrök över Jämtland av Erik J Bergström. Jamtli förlag, Östersund år 2001.
