Engelsk grammatik

Från Rilpedia

Version från den 18 maj 2009 kl. 18.40 av LX (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Denna artikel beskriver den engelska grammatiken

Formläran torde vara i det närmaste komplett, med reservationen att inte varje specialexempel är medtaget.

I syntaxen presenteras samtliga de mest använda principerna inklusive de viktigaste undantagen och specialfallen, även om varenda aspekt av det engelska språket naturligtvis inte belyses, vilket i annat fall skulle ha lett till en orimligt stor artikel. De ovanligare konstruktionerna är inte alltid medtagna, de sällsynta knappast alls. Denna presentation gör således på intet sätt anspråk på att vara fullständig, även om den ger svar på många frågor om engelsk grammatik på gymnasienivå och här och var ett snäpp ytterligare upp.

Innehåll

Förklaringar

Då det entydigt ska framgå vilka ord som är engelska, är dessa i löpande text satta kursivt. Vid uppräkningar där det klart framgår att orden är engelska, kan dessa stå utan kursivering. Svenska ord som grammatiskt ska jämföras står i löpande text inom 'apostrofer' efter mönster ur Svenska språknämndens handbok Svenska skrivregler. Beträffande svensk översättning står den inom parentes. Inne i en parentes kan en extra översättning eller ett extra engelskt exempel stå inom "citattecken".

Alternativa ord och uttryck skiljs åt med ett bakåtsnedstreck \. Som standard borde ett vanligt snedstreck brukas till att åtskilja alternativ, men vid kursiv stil blir ett snedstreck intill förväxling likt bokstäverna lilla 'L' respektive stora ’i' (snedstreck, lilla 'L' och stora ’i' intill varandra = / l I). Exempel med bakåtsnedstreck: I'll have French \ french fries. Om det då rör sig om fler än ett ord står de båda alternativa uttrycken för tydlighetens skull inom apostrofer. Exempel: 'None other' \ 'No less a person' than John was there.

Ord som kan utelämnas respektive tas med, eller som på något sätt skiljer sig från den givna formen står inom två snedstreck, /ord/. Engelska ordpar kan stå med ett tankstreck emellan: true – truly.

Svenska skrivregler anger att bok‑ och filmtitlar antingen ska kursiveras eller stå inom citattecken. Engelska bok‑ och filmtitlar och dylikt är kursiverade, medan de svenska titlarna, för att skilja sig från de engelska, står inom citattecken. Svenska ord som uttrycker emfas, det vill säga som poängteras, är satta inom så kallad vinklade citattecken, vinklade in mot ordet i fråga – »emfas«. Normalt kursiverar man emfas, men kursivering är här uteslutande vikt för engelska ord.

Extra viktiga ord är satta i fetstil liksom enskilda bokstäver och ändelser. Ord och uttryck där den grammatiska skillnaden mellan svenska och engelska tydligt ska påvisas är också är satta i fetstil.

För övrigt står alla ord med normalstil, inklusive de engelska orden. Detta för att kursiv stil är aningen mer svårläst på en datorskärm och för att ord i tabeller ändå är lätta att skilja åt.

Notera att en del exempel är en aning krystade för att här och var få med två olika aspekter eller betydelser i en och samma mening. Några få av exemplen finns på två ställen, för att de kan belysa olika regler.

Formlära

Substantiv

Artiklar

Bestämd artikel
Den bestämda artikeln och den obestämda artikel utgör de två viktigaste så kallade determinanterna. Även pronomen kan vara determinanter, det vill säga utvisa hur ett substantiv ska uppfattas utifrån ett givet sammanhang och påvisa hur andra satsdelar kan placeras i förhållande till dessa. Exempelvis står ord som all, double, half, such, what vanligtvis framför en determinant (all my life, half an hour), medan räkneord står efter (the two boys).

Ett substantiv kan ha specifik eller allmän betydelse, och detta skiljer ofta engelska och svenskan åt beträffande bruket av bestämd artikel.

  • Specifik.
    • I don't speak the language in Estonia. (Jag talar inte språket i Estland. [specificerat språk])
  • Allmän.
    • Language is the most important of ... (Språket är det viktigaste av ... [språk i allmänhet])

Obestämd artikel

  1. Ord som inleds med ett konsonantljud får den obestämda artikeln a framför sig.
    • a knife (en kniv)
    • a house (ett hus). Men: an hour (en timme), an heir (en arvinge), an honour (en ära), an honest man (en hederlig man) med flera, eftersom begynnelsebokstaven h i dessa ord är stum . Notera att begynnelsebokstaven h i dialektal engelska, exempelvis i cockney, kan bortfalla, och då uttalas artikeln som an, exempelvis "an 'orse" (en häst) [1].
    • a herb, brittisk engelska; an herb, amerikansk engelska. (en kryddväxt)
    • a one‑man's work (en ensam mans arbete), one inleds med ett konsonantljud.
    • a European country (Ett europeiskt land.), European inleds med ett konsonantljud.
  2. Ord som inleds med ett vokalljud får an som obestämd artikel.
    • an office (ett kontor)
    • an ant (en myra). Men: a uniform (en uniform), a year (ett år) med flera, eftersom vokalerna 'u' och 'y' ofta (men inte alltid) föregås av ett tydligt konsonantljud.
    • an X‑ray (en röntgenbild), det engelska uttalet av 'X' inleds med ett vokalljud.

Genus

Personnamn i engelskan är maskulina eller feminina alltefter sitt naturliga genus liksom ord som betecknar en persons kön. Child (barn) och baby behandlas vanligen som neutrum i press i litteratur, men omtalas sannolikt oftast med personligt pronomen av de som står barnet nära.

Beteckningar på djur kan också behandlas som maskulina eller feminina alltefter sitt naturliga genus, exempelvis cow, bull, rooster (ko, tjur, tupp). De viktigaste husdjuren och vilda djur av stor betydelse behandlas vanligen som maskuliner. Personifierade djur i sagor, fabler och dylikt ges oftast en könstillhörighet.

Substantiv är till övervägande majoritet neutrala. Båtar och någon gång även bilar och flygplan behandlas dock ofta som femininum. Abstrakta substantiv som personifieras blir likaså femininum, faith, hope, nature med flera.

I sin egenskap av geografiska enheter är länder neutrala men behandlas ofta som femininer såsom politiska enheter.

  • I have been in England. It is a ... (Jag har varit i England. Det är ...)
  • England has won all her ... (England har vunnit alla sina ...)

Numerus

Substantiv är antingen räknebara, exempelvis tree, ox, stone (träd, oxe, sten ) eller icke‑räknebara, exempelvis sadness, warmth, iron (sorgsenhet, värme, järn). Räknebara substantiv kan ha plural, kan ha obestämd artikel och kan ha mängdord såsom each och every (var och en, varje). I moderna engelska ordböcker brukar substantiv vara märkta med [C] respektive [U] för countable respektive uncountable. Vissa ord kan beroende av sammanhang vara bådadera (hair [U] – hår, /a/ hair [C] – /ett/ hårstrå).

Pluralis bildas normalt genom att foga ‑s till substantivet. Efter s‑ljud och så kallade väs‑ljud läggs istället ‑es till. De flesta räknebara substantiv har plural på s. Pluralen uttalas på tre olika sätt.

  • som [iz] efter väs‑ljud, exempelvis marriages, judges.
  • som [z] efter andra tonande ljud än väs‑ljuden, exempelvis bags.
  • som [s] efter andra tonlösa ljud än s‑sljud, exempelvis pots.
  • ant, ants (myra, myror)
  • boss, bosses (chef, chefer)
  • box, boxes (låda, lådor)
  • waltz, waltzes (vals, valser)

Stumt e faller bort vid substantiv vars slutljud är ett s‑ljud eller ett väs‑ljud och vars genitivsuffix således är ‑es.

  • blouse, blouses (blus, blusar)
  • face, faces (ansikte, ansikten)
  • marriage, marriages ([ett] bröllop, [flera] bröllop)

En handfull substantiv som slutar på ‑f får i pluralis ändelsen ‑ves. Ytterligare några vacklar mellan regelbunden och oregelbunden plural.

  • calf, calves (kalv, kalvar)
  • elf, elves (älva \ alv, älvor \ alver)
  • half, halves (halva, halvor)
  • leaf, leaves ([ett] löv \ blad, [flera] löv \ blad, även ett blad i en bok)
  • loaf, loaves (limpa, limpor)
  • sheaf, sheaves (kärve, kärvar)
  • shelf, shelves (hylla, hyllor)
  • thief, thieves (tjuv, tjuvar)
  • wolf, wolves (varg, vargar)
  • dwarf, dwarfs \ dwarves (dvärg, dvärgar)
  • wharf, wharfs \ wharves ([ett skepps-]varv, [flera skepps-]varv)
  • hoof, hooves \ hoofs (hov på häst, hovar)
  • scarf, scarves \ scarfs (halsduk, halsdukar)

Tre substantiv på ‑fe får i pluralis ändelsen ‑ves.

  • knife, knives (kniv, knivar)
  • life, lives ([ett] liv, [flera] liv)
  • wife, wives (fru, fruar)

Ord som slutar på y vilken föregås av en konsonant får sitt y utbytt mot ie, där e är stumt .

  • pony, ponies (ponny, ponnier)
  • lady, ladies (dam, damer)

Några substantiv som slutar på o får ‑es i plural.

  • echo, echoes (eko)
  • embargo, embargoes (embargo, handelsförbud)
  • go, goes (omgång, runda)
  • hero, heroes (hjälte)
  • no, noes (nejröst)
  • potato, potatoes (potatis)
  • tomato, tomatoes (tomat)
  • torpedo, torpedoes (torped)
  • veto, vetoes (veto [rätt att stoppa ett beslut])

Några substantiv på o kan ha antingen s eller es i plural.

  • archipelago, archipelago[e]s (skärgård)
  • buffalo, buffalo[e]s (buffel)
  • cargo, cargo[e]s (last på fartyg eller flygplan)

Notera: alla substantiv som slutar på o och som antingen föregås av vokal eller är så kallade elliptiska förkortningar har enbart ‑s i plural.

  • radio, radios (radio)
  • kilo, kilos (ellips av kilogramme – kilo)

Notera att ett fåtal substantiv som kan betyda olika saker, böjs olika beroende på betydelse.

  • cloth, cloths (tyg \ duk, tyger \ dukar)
  • cloth, clothes (klädesplagg, kläder)
  • penny, pence ([en] penny, [flera] pence – värdet)
  • penny, pennies (pennyslant, pennyslantar)

Åtskilliga ord liksom sammansättningar med dessa har oregelbunden böjning, exempelvis:

  • brother, brethren (broder i religiös bemärkelse)
  • child, children (barn)
  • die, dice (tärning)
  • foot, feet (fot)
  • goose, geese (gås)
  • louse, lice (lus)
  • man, men (man)
  • mouse, mice (mus)
  • ombudsman, ombudsmen (motsvarar svensk JO, [men inte German, Germans – tysk, tyskar, eftersom detta "man" är av latinskt ursprung och inte har någonting med det germanska "man" att göra det samma gäller även andra latinska ord t.ex "Human"; människa])
  • ox, oxen (oxe)
  • tooth, teeth (tand)
  • woman, women (kvinna)

Åtskilliga låneord i synnerhet från latin och grekiska har kvar sin latinska respektive grekiska plural. Notera dock att numera vardagliga sådana ord får vanlig s‑plural, eller es‑plural: album – albums, campus – campuses, genius – geniuses, virus – viruses (album, universitetetsområde, geni, virus).

  • alumnus, alumni (manlig universitetselev [‑us, latin])
  • basis, bases (grundval [‑is, grekiska]. Men: base – bases {bas,högkvarter})
  • index, indices (register [‑ex, latin])
  • larva, larvae (larv – {biologiska sammanhang} [‑a, latin], vardagligt – caterpillar)
  • ovum, ova (ägg – {biologiska sammanhang} [‑um, latin], vardagligt – egg)
  • phenomenon, phenomena (fenomen [‑on, grekiska])
  • radix, radices (rot [‑ix, latin {från grekiska}])

Ord från franskan och italienskan behåller sin ursprungliga plural men kan även ha ‑s.

  • bureau, bureaux \ bureaus (byrå, både företag och möbel [franska])
  • rendezvous, rendezvous (träffpunkter, Notera att slut‑s ska uttalas i det plurala ordet [franska])
  • Mafioso, Mafiosi (maffiamedlem [italienska])

Notera att confetti, spaghetti med flera är oräknebara och således utan plural.

Några få substantiv får ingen ändelse alls i pluralis:

  • council (advokat vid rättegång [brittisk engelska])
  • craft \ aircraft (fartyg \ flygplan)
  • deer (hjort, rådjur)
  • gallows (galge att hänga folk i)
  • headquarters (högkvarter)
  • horsepower (hästkraft)
  • means (medel, exempelvis ekonomiska medel)
  • moose (nordamerikansk älg, europeisk älg heter elk; båda tillhör arten Alces alces)
  • offspring (avkomma)
  • salmon (lax)
  • series (serie, en räcka)
  • sheep (får)
  • trout (forell)
  • works (fabrik, verk [mest i brittisk engelska] )

Några djur kan ha plural antingen med eller utan ändelse.

  • antelope, antelope/s/ (antilop)
  • perch, perch/es/ (abborre)
  • pike, pike/s/ (gädda)

Fish behandlas oftast som kollektiv. I caught tree fish. (Jag fick tre fiskar) Men inte beträffande arter. I have three different fishes in my aquarium. (Jag har tre olika fiskar \ fiskarter i mitt akvarium.) Likaså sätts fish i plural då det gället hela släktet. Some fishes do indeed look a bit fishy. (En del fiskar ser verkligen skumma ut.)

Även ett fåtal ord för nationalitet saknar ändelse i pluralis. Notera att folkslag och språk »alltid« stavas med stor bokstav på engelska! Notera även att nordamerikanska indianfolk talar om sina respektive folk som nationer: "What nation do you belong to? I'm an Ojibwa." (Vilken nation tillhör du? Jag är ojibwa.)

  • Japanese, Japanese (en japan, flera japaner)
  • Portuguese, Portuguese (en portugis, flera portugiser)
  • Swiss, Swiss (en schweizare, flera schweizare)
  • Apache, Apache
  • Navaho, Navaho/s/
  • Sioux, Sioux
  • Bantu, Bantu (syd‑ och centralafrikansk folk‑ och språkgrupp)

Notera att då måttsord står som attribut kan de mista sin plural. Bindestreck sätts då mellan räkneordet och måttsordet, men bruket vacklar.

  • Can I have a ten‑kronor stamp, please? (Kan jag få ett tiokronorsfrimärke tack?)
  • If it works with a 7‑bit code, don't then try a 8‑bit one, you halfwit. (Om det fungerar med en 7‑bitkod, använd inte en 8‑bitkod då, din spånskalle.)
  • A ten‑year‑old boy. (En tioårig pojke.)
  • A two‑kilometre stroll.\ A two kilometre's stroll.\ A two kilometre stroll. (En tvåkilometers promenad. [amerikansk engelska: kilometer])

Vissa måttsord står ofta i singularis, i synnerhet då de föregås eller följs av en siffra. Dozen (dussin), fot (fot), gross (gross), head (huvud, beträffande boskap men även människor), horsepower (hästkrafter), pair (par), quid (populärt för engelskt pund), score (tjog), stone (engelsk viktenhet=14 pound≈6,3503 kilo), yen (japansk valuta).

  • A five foot high fence. (Ett fem fot högt staket.)

Notera: Måttsenheter kan betraktas som singularer fastän de innefattar en plural.

  • Five hours is far too little.
  • We had a wonderful eleven years vacation in the North Korean countryside. (Vi hade en underbar elva år lång semester på den nordkoreanska landsbygden.)

I sammansättningar sätts pluraländelsen på slutordet, two pickpockets (två ficktjuvar). Vid sammansättningar substantiv + preposition + substantiv läggs emellertid pluralen på det första ordet.

  • We are brothers‑in‑law. (Vi är svågrar.)
  • I don't know what were their goings‑on. (Jag vet inte vad deras förehavanden gick ut på.)

Icke räknebara substantiv kan ibland ha plural, om med detta anses flera eller särskilda enheter.

  • I prefer Spanish wines to ... (Jag föredrar spanska viner \ vinsorter framför ...)

För att kunna uttrycka en enhet av ett icke räknebart substantiv kan engelskan ibland konstruera substantiv tillsammans med a piece of: A piece of information, a piece of paper, a piece of advice. (Lite information, ett pappersark, ett råd \ lite vägledning.) Notera: a piece of furniture – en möbel; a suite of furniture – ett möblemang.

Vid svenskans ord som 'slag' och 'sort' använder engelskan olika uttryck, dock alltid med of‑konstruktion. Eventuella bestämningar sätts före of.

Genitiv

Genitiv i engelskan bildas på ettdera av två sätt, antingen genom att lägga till apostrof plus s (i pluralis enbart apostrof ) eller genom en of‑konstrunktion. Notera att apostrofen sätts efter s om ägaren står i pluralis! Man talar om fem olika typer av genitiv.

  1. Possessiv genitiv – något subjektet äger:
    • The girl's house. (Flickans hus)
    • The girls' house. (Flickornas hus)
  2. Subjektiv genitiv – något subjektet gör:
    • The girl's efforts. (Flickans ansträngningar.)
  3. Objektiv genitiv – något subjektet blir utsatt för:
    • The girl's operation. (Flickans operation. [operation utförd på flickan])
  4. Deskriptiv genitiv – som passar in på subjektet, något beskrivande.
    • A girl's bicycle. (En flickcykel – en cykel passande en flicka.)
    • A girls' school. (En flickskola – en skola för flickor.)
  5. Måttsgenitiv:
    • I only got five hour's sleep. (Jag fick bara fem timmars sömn.)
  1. Genitiven med s är den vanligaste när det gäller personer och husdjur (animata substantiv) i singularis men även vid pluraler om den plurala betydelsen tydligt framgår samt vid geografiska namn, vid kollektiver och i vissa stående uttryck. Dessutom ska s‑genitiv användas vid superlativer.
    • This is the little kitten's basket. (Detta är den lilla kattungens korg.)
    • This is the six little kittens' basket. (Detta är de sex små kattungarnas korg. [Att det rör sig om en plural framgår av räkneordet.])
    • Sweden's population ... (Sveriges folkmängd ...)
    • Within arm's length. (På armlängds avstånd.)
    • He is the world's tallest man. [ Även: He is the tallest man in the world.] (Han är världens längste man.)
  2. I övriga fall är genitiv med of‑konstruktion vanlig och är så gott som regel då det avser icke‑levande ting (inanimata substantiv), men undantag finns.
    1. Exempelvis om personer i pluralis där genitiv med apostrof annars kunde ge anledning till missförstånd, i synnerhet i talad engelska där en apostrof av naturliga skäl inte hörs. Vid denna genitiv måste huvudordet sättas ut.
      • The parents of the boys. (Pojkarnas föräldrar. The boys' parents kunde vid ett samtal annars tolkas som The boy's parents – "Pojkens föräldrar".)
    2. Om (vilda) djur och om ting.
      • The song of the nightingale. (Näktergalens sång.)
      • The door of the car. (bilens dörr, bildörren)
    3. Vid abstrakta substantiv och ämnesord
      • The meaning of life. (Livets mening)
      • The colour of gold. (Guldets färg.)
    4. Vid personer i plural som är substantiverade adjektiv.
      • Everyday life of the blind. (De blindas vardagsliv.)

Adjektiv

Adjektiven beskriver egenskaperna hos ett substantiv. Adjektiven är oböjliga i engelskan både med avseende på genus, numerus och kasus.

Adjektiv kan (på motsvarande sätt som i svenskan) kompareras på två sätt, antingen genom en ändelse eller med more och most. Adjektiv som slutar på bokstaven y får då denna utbytt mot i, för såvitt den inte föregås av en vokal. Stumt e bortfaller i ordslut. Efter enkel, betonad vokal dubbleras slutkonsonant innan ändelsen läggs till.

Enstaviga adjektiv, böjs med ändelserna ‑er och ‑est, särskilt de som slutar på ‑y, ‑er, ‑ow, ‑ure och de som har tonvikten på andra stavelsen, exempelvis severe (allvarlig). Även en del tvåstaviga substantiv kompareras med ändelser: common, cruel, handsome, pleasant, polite, quiet, solid, wicked (vanlig, grym, vacker \ stilig, nöjsam \ behaglig, artig, tyst \ stilla, solid, syndig \ stygg). Enstaviga adjektiv kan kompareras med more respektive most efter than:

Regelbundna adjektiv
small smaller smallest liten mindre minst
early earlier earliest tidig tidigare tidigast
gay gayer gayest munter muntrare muntrast
wise wiser [wis‑er] wisest [wis‑est] klok klokare klokast
big bigger biggest stor större störst

Flertalet två‑ och flerstaviga adjektiv kompareras med more respektive most (utom handsome) samt alla adjektiviska perfekt particip, men även like, real, right , wrong (gilla, verklig, rätt, fel):

Regelbundna flerstaviga adjektiv
afraid more afraid most afraid rädd räddare räddast
interesting more interesting most interesting intressant mer intressant mest intressant

Några adjektiv kompareras oregelbundet. Notera att komparativerna elder och eldest av old inte är oregelbundna. De har endast en ljudförändring. För övrigt används dessa former endast om familjemedlemmar:

Oregelbundna adjektiv
good better best bra bättre bäst
bad worse worst dålig sämre sämst
little less least liten mindre minst

Notera att lesser oftast betyder 'ringare', det vill säga mindre betydelsefull. Ordet används dock även i biologiska sammanhang och betyder då 'mindre', exempelvis Lesser Spotted Woodpecker – mindre hackspett (Picoides minor, förut Dendrócopos minor).

Räkneord

Grundtal

Sedan 1400‑talet har man i Europa använt sig av två olika skalor för att namnsätta mycket stora tal, den korta skalan respektive den långa skalan. Båda systemen skapades av fransmän [2] .
Den korta skalan utgår från 10 upphöjt till 0, 3, 6, 9, 12, 15 etc, det vill säga jämna exponenter som är multipler av 3.
Den långa skalan utgår från 1 000 000 upphöjt till 0 , 0,5  , 1 , 1,5 och så vidare.

I Amerika har man alltid använt sig av den korta skalan, medan Europa inklusive Sverige använt den långa. Emellertid har England mer och mer övergått till den korta, så det gäller för en svensk att vara mycket uppmärksam beträffande stora siffror. One trillion dollars är "bara" en biljon dollar. Notera dessutom att kommatecknet används för att dela upp stora tal i siffergrupper om tre och tre, medan punkt används som decimalavskiljare, vårt decimalkomma ( 23,000,201.5 ).

Notera: talvärdena i andra kolumnen "Siffervärde" är gemensam för de båda skalorna.

Korta skalan (amerikansk) Långa skalan (europeisk)
Tiopotens Siffervärde Namn Miljonpotens Namn
 10 0 1  one 1 000 000  0,0 ett
 10 3 1 000  thousand 1 000 000  0,5 tusen
 10 6 1 000 000  million 1 000 000  1,0 miljon
 10 9 1 000 000 000  billion 1 000 000  1,5 miljard
 10 12 1 000 000 000 000  trillion 1 000 000  2,0 biljon
 10 15 1 000 000 000 000 000  quadrillion 1 000 000  2,5 biljard
 10 18 1 000 000 000 000 000 000  quintillion 1 000 000  3,0 triljon
 10 21 1 000 000 000 000 000 000 000  sextillion 1 000 000  3,5 triljard
 10 24 1 000 000 000 000 000 000 000 000  septillion 1 000 000  4,0 kvadriljon

Thousand, million, billion med flera är nästan alltid oböjda i talsammanhang men kan ha plural då de representerar "massor av något" samt då de utgör substantiverade adjektiv.

  • There were millions of people, of which five thousand were Swedes. (Där var miljontals människor, av vilka femtusen var svenskar.)
  • I've told you hundreds of times. (Det har jag sagt dig hundratals gånger.)

Notera: Tiotusentals heter tens of thousands och så vidare; hundratals miljoner heter hundreds of millions. 'Något tiotal människor' heter A few dozen of people. Avser man siffrorna i sig, kan dessa sättas i pluralis.

  • I want three ten centimetres high fives in brass, please. (Jag skulle vilja ha tre tio centimeter höga femmor i mässing tack.)
  • I have two eights, two tens and a jack. (Jag har två åttor, två tior och en knekt.)

Hundra kan heta både a hundred och one hundred. Detta beteckningssätt gäller även vid orden för tusen, miljon och så vidare. Konstruktionen med one har starkare tryck, och den måste dessutom användas då något annat tal föregår: Three thousand one hundred. Likaså då tresiffriga årtal utläses. Cicero died in the year 106 AD. Cicero died in the year one hundred and six AD [ Anno Domini ]. (Cicero dog år 106 e.Kr.) Notera att sammansatta tal inte skrivs ihop som i svenskan, utan att alla de ingående siffergrupperna står som enskilda ord: entalen, tiotalen, hundratalen, tusentalen etc var för sig. Vissa föredrar att sätta ett bindestreck emellan antalet hundratal, antalet tusental osv three‑thousand five‑hundred and fourteen. Detta är inte nödvändigt, men vid tal över tjugo måste bindestreck sättas ut mellan tiotal och ental. Se även vid Bråktal nedan.

I västvärlden har årtal sedan lång tid angivits med antalet sekel uttryckt i hundratal plus ett ental eller ett tiotal för att ange exakt år. I USA är det dessutom vanligt att uttrycka även vissa andra större antal i jämna hundratal, det vill säga om siffran ligger mellan tusen och tiotusen och om det inte rör sig om ett jämnt tusental. I USA och Kanada används uttryckssättet i marina och militära sammanhang även för att ange klockslag vid hela timmar [3]. Noterbart härvidlag är, att det i USA uteslutande är då som de använder 24‑timmarsnotering. Även i England används ibland hundranotering då exempelvis tågtider ropas ut, även om detta långt ifrån är regel. Till skillnad från större delen av världen, där klockslag anges från 1 till 24, använder USA, Kanada (utom Quebec), Indien, Nya Zeeland och Filippinerna konsekvent 12‑timmarsnotering.[3] I ytterligare några länder, exempelvis England, används båda noteringarna. Då vi menar klockan tretton, säger man i USA, med flera länder, one o'clock p.m. ("post meridem" – efter middag) och så vidare. One o'clock a.m. ("ante meridem" – före middag) är ett på natten.

  • sir Isaac Newton was born in sixteen hundred and forty two. (Isaac Newton föddes år sextonhundrafyrtiotvå.)
  • In the year twenty-one hundred and nine the earth will ... (År tjugoetthundranio kommer jorden att ... \ År tvåtusenetthundranio kommer jorden att ...)
  • I earn thirty‑two hundred dollars a month. (Jag tjänar 3 200 dollar i månaden.)
  • The engines will be started at fifteen hundred /hours/ sharp. (Maskinerna kommer att startas exakt klockan femton noll noll.)

'På nittonhundraåttiotalet' och liknande heter in the 1980s, in the nineteen‑eighties, in the eighties. Notera: För att ange århundrade, använder engelskan talet ovan det som ska anges, det vill säga numret på själva århundradet. Åren 1 till och med 100 var det första århundradet. Således blir exempelvis vårt 'artonhundratalet', det vill säga år 1801 till och med år 1900, the nineteenth century, och så vidare. Numera är det emellertid brukligt att istället ange ett århundrade såsom exempelvis innefattande åren 1900 till och med 1999, även om detta inte är logiskt.

Tvåfaldig med flera, heter twofold, fivefold, elevenfold etc.

Notera att bestämd artikel ska stå efter räkneordsadjektivet i uttryck som double the money.

En, två respektive tre gånger heter once, twice respektive thrice. Därefter används grundtalen plus times (gånger).

  • I met your brother once and kicked him in the butt twice. He then cursed me thrice and called me names four times. (Jag mötte din bror en gång och sparkade honom i ändan två gånger. Då förbannade han mig tre gånger och gav mig öknamn fyra gånger.)

Beträffande half se Obestämd artikel och Bestämd artikel

Talet noll

  • Noll uttalas vanligen nought i brittisk engelska och zero i amerikansk. I decimaltal kan man slopa nollan och säga point forty‑tree, när man avser 0,43.
  • Vid avläsning av ett mätinstrument används alltid zero.
  • Vid uppgivande av en sifferrad, exempelvis ett telefonnummer används ofta "oh" [uttalas som vokalljudet i boat (båt)].
  • I sportsammanhang men även annars används ofta nil.
  • I tennis används det märkliga love. Detta kan eventuellt härröra från uttrycket to play for the love of the game, det vill säga "att spela för nöjes skull" [4] .
  • I cricket talar man om to break one's duck. Med detta avses att en spelare äntligen fått poäng, så att den förargliga nollan på poängtavlan byts ut mot en mer hedrande siffra. Enligt 1850‑talets skolpojksslang liknades den avlångt runda nollan vid en ankas ägg, och det var detta "ägg" som så att säga skulle knäckas [5] .

Ordningstal

Man bildar ordningstal genom att lägga ‑th till motsvarande grundtal, dock med följande fyra undantag, nämligen vid siffrorna one, two, three och five. Alla ordningstal som dessutom slutar på något av dessa fyra får samma oregelbundna form. Alla andra ordningstal kan även skrivas som respektive 4th, 6th, 7th, 8th, 9th, 10th, 11th, 100th, 297th och så vidare. Dessutom mister eight sitt ‑t då ‑th tillfogas, nine mister sitt ‑e, twelve får sitt ‑ve utbytt mot ‑f och alla jämna tiotal från och med twenty får sitt ‑y utbytt mot ‑ie. Detta gäller givetvis även vid högre tal som slutar på något av dessa nu nämnda.

Oregelbundna ordningstal
Engelska Svenska
Grundtal Ordningstal -th form Grundtal Ordningstal
one /the/ first 1st ett första
two /the/ second 2nd två andra
three /the/ third 3rd tre tredje
five /the/ fifth 5th fem femte
eight /the/ eighth 8th åtta åttonde
nine /the/ ninth 9th nio nionde
twelve /the/ twelfth 12th tolv tolfte
Några av de regelbundna ordningstalen
Engelska Svenska
four /the/ fourth 4th fyra fjärde
six /the/ sixth 6th sex sjätte
ten /the/ tenth 10th tio tionde
eleven /the/ eleventh 11th elva elfte
thirteen /the/ thirteenth 13th tretton trettonde
fourteen /the/ fourteenth 14th fjorton fjortonde
twenty /the/ twentieth 20th tjugo tjugonde
twenty-one /the/ twenty-first 21st tjugoett tjugoförsta
thirty-two /the/ thirty-second 32nd trettiotvå trettioandra
fourty-three /the/ fourty-third 43rd fyrtiotre fyrtiotredje
fifty-five /the/ fifty-fifth 55th femtiofem femtiofemte
sixty /the/ sixtieth 60th sextio sextionde
seventy-six /the/ seventy-sixth 76th sjuttiosex sjuttiosjätte
a \ one hundred /the/ /one/ hundredth 100th hundra hundrade
one hundred and nine /the/ one hundred and ninth 109th hundranio hundranionde
six hundred and twelve /the/ six hundred and twelfth 612th sexhundratolv sexhundratolfte

Ordningstal har bestämd artikel utom vid datum. Dock finns åtskilliga fraser med first och second som inte har bestämd artikel. Det finns även helt andra uttryck med något av dessa räkneord samt ett par uttryck där svenskan men inte engelskan har ordet 'första'.

  • First things first. (Låt oss ta sakerna i tur och ordning.)
  • At first sight. (Vid första ögonkastet \ påseendet.)
  • The front page. The front row. (Första sidan. Första bänken.)
  • The ground floor. (Första våningen. Bottenvåningen.)
  • We are first cousins. We are second cousins. (Vi är kusiner. Vi är sysslingar.)
  • We are first cousins once removed. (Uttrycket förekommer inte i svenska släktsammanhang. Det uttrycker släktskapsförhållandet mellan den talande och dennes mors eller fars kusin. Vi skulle säga: "Hon \ han är min mors \ fars kusin.")
  • On second thought/s/. (Vid närmare eftertanke.)
  • She has second sight. (Hon är synsk.)
  • He is second best. (Han är näst bäst.)
  • I must do a number one. – Have you done a number two also? (Jag måste kissa. – Har du bajsat också? [barnspråk och mycket familjärt; i USA säger barn oftast bara: I have to go, underförstått "på toa".])
  • She is First Lady. She is first lady. (Hon är [rikets] första dam. Bestämd artikel förekommer ibland liksom liten bokstav. Många tänker sannolikt oftast på presidenthustrun i USA när de hör begreppet first lady, men detta kan avse hustrun till regeringschefen i vilket land som helst eller hustrun till en amerikansk guvernör eller den mest framstående kvinnan inom sitt område. I Sverige finns en officiell rangrulla där H.M drottning Silvia naturligtvis är landets första dam. Andra dam är talmannens hustru, tredje dam är statsministerns hustru. Var de kungliga prinsessorna kommer in må få vara osagt här.)

Bråktal

Enkla bråktal uttalas på samma sätt som i svenskan: 1 / 7 one seventh, 2 / 5 two fifths etc. Man säger sällan a fourth utan a quarter. Mer komplicerade bråktal brukar utläsas siffra för siffra: 12 / 598 twelve over five‑nine‑eight.

Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen
Subjektsform Objektsform
I jag me mig
you du you dig
he han him honom
she hon her henne
it den \ det it den \ det
we vi us oss
you ni you er
they de them dem

Bruket som förekom i svenskan fram till den så kallade du-reformen, i skiftet mellan 1960‑ och 1970‑tal, att vid tilltal kalla en person vid släktskapsord eller med titel förekommer knappast i engelskan. Där ersätts sådana ord med ett pronomen. Notera dock stilskillnaden vid: No John, after you. – No Mr. White, after you. Ett barn, en underordnad eller en uppenbart yngre person än den tilltalade kan av artighet lägga till ett sir eller madam. Till ett kvinnligt affärsbiträde, en servitris eller en yngre kvinna i allmänhet kan man lägga till ett miss. Om man, för att undvika förväxling, likafullt vill nämna en persons titel, gäller som huvudprincip att man lägger denna efter namnet. (Beträffande titlar vid personnamn se dock även vid Personnamn.)

Å andra sidan är det helt enligt skick och bruk i England, att i förekommande fall lägga till den tilltalade eller omtalade personens adliga rang till namnet eller att presentera någon med dennes adliga titel. Detta är däremot något som är i det närmaste otänkbart i Sverige numera. Det skulle sannolikt snarast tolkas ironiskt eller i vissa radikala kretsar till och med nedlåtande.

  • Thanks for the present you gave me, grandma. (Tack för presenten farmor gav mig.)
  • That is very nice of you, madam. (Det är mycket vänligt av doktorinnan.)
  • Can I help you, sir? (Kan jag hjälpa farbror \ herrn med något?)
  • Mr. Nicolas Johnson, construction engineer. (Byggingenjör Nicolas Johnson. [exempelvis i brev. Läs mer i syntaxen vid Brev.)])
  • Would you please follow me, Sir John. – Escuse me, may I present Sir John Barleycorn to you, your Ladyship? (Äldre tiders svenska: "Vänligen den här vägen, nådig junker. – Ursäkta, får jag presentera hans nåd John Barleycorn, nådig fru friherrinnan\grevinnan." Modern svenska: "Varsågod, den här vägen. – Ursäkta, får jag presentera John Barleycorn för er, fru Stenbock.")

I svenskan är det mera korrekt att säga "Han är äldre än jag", eftersom detta är en så kallad satsellips av uttrycket "Han är äldre än vad jag är." Emellertid har denna regel kraftigt luckrats upp, så att det numera anses väl så riktigt att säga: "Han är äldre än mig." Engelskan använder den senare formen: He is older than me, men en del personer föredrar likafullt att ha pronomenet i subjektsform ... than I.

Som predikatsfyllnad( pf ) används objektsformen. Då anses det petigt att använda subjektsformen även om det naturligtvis inte är fel.

  • It is mepf. That's mepf. (Det är jag. Det där är jag. [me är objektsformen av I])

Vid en relativsats anses dock subjektsformen mer naturlig, och då bör verbet rätta sig efter det egentliga subjektet i huvudsatsen och inte efter det formella subjektet it.

  • It's Ipf who am the guilty one. (Det är jag som är den skyldige.)

Som svar på en enkel fråga används objektsformen.

  • Who wants to play cards? – Me. (Vem vill spela kort? – Jag.)

Reflexiva pronomen

Personliga pronomen Reflexiva pronomen
I jag myself jag själv
you du yourself dig själv
he han himself han själv
she hon herself henne själv
it den \ det itself den \ det själv
we vi ourselves vi själva
you ni yourselves ni själva
they de themselves de själva

Verbet feel kan användas reflexivt, men betyder då att subjektet 'upptäcker sig vara'. Det reflexiva pronomenet utelämnas dock mycket ofta.

  • I feel sad. I felt /myself/ uneasy in his presence. (Jag känner mig sorgsen. Jag kände mig lite olustig \ besvärad i hans närvaro. Jag märke att jag kände mig ...)

Åtskilliga engelska verb kan precis som i svenskan användas antingen reflexivt eller transitivt: adapt, dress, hide, identify, prepare, report, shave, wash, worry med flera (anpassa /sig/, klä /sig/, gömma /sig/, identifiera /sig/, förbereda /sig/, inställa /sig/ [till tjänst], raka /sig/, tvätta /sig/, bekymra sig.) Detta styrs av sammanhanget, vilket kan kräva en viss anpassad konstruktion.

  • Where has that darn boy hid himself? (Var har den förbaskade pojken gömt sig? [reflexivt; objektet är ett reflexivt pronomen])
  • Where has that darn boy hid his sister? (Var har den förbaskade pojken gömt sin syster? [transitivt; objektet är en konstruktion med ett substantiv])

Åtskilliga andra engelska verb är alltid icke‑reflexiva till skillnad från sina svenska motsvarigheter: alter, appear, approach, bother about, bow, change, concentrate [on], cope, hurry, imagine, learn, lie down, manage, marry, move, prove, retire, sit down, stand up, take off, withdraw med flera (ändra, visa sig, vända sig till, bry sig om \ göra sig besvär med, buga sig, förändra sig, koncentrera sig [på], klara sig, skynda sig, föreställa sig \ inbilla sig, lära sig, lägga sig, klara sig, gifta sig, röra sig, visa sig vara, dra sig tillbaka, sätta sig, ställa sig upp, klä av sig \ ta av sig, dra sig tillbaka).

  • I think I'll retire. (Jag tror jag drar mig tillbaka.)

Då ett reflexivt pronomen är betonat betyder det oftast 'själv'.

  • I did it all by myself. (Jag har gjort den själv)

Possessiva pronomen

Possessiva pronomen
Förenade – obetonade Självständiga – betonade
my min/mitt/mina mine det är min/mitt/mina
your din/ditt/dina yours det är din/ditt/dina
his hans his det är hans
her hennes hers det är hennes
its dess its det är dess
our vår/vårt/våra ours det är vår/vårt/våra
your \ Your er/ert/era \ Er yours \ Yours det är er/ert/era \ Er
their deras theirs det är deras
Reflexivt possessivt pronomen – endast tredje person
Förenat Självständigt
his sin \ sitt \ sina his sin \ sitt \ sina
her sin \ sitt \ sina hers sin \ sitt \ sina
its sin \ sitt \ sina its own sin \ sitt \ sina
one's sin \ sitt \ sina one's own sin \ sitt \ sina
their sin \ sitt \ sina theirs sin \ sitt \ sina

Skilj på its (possessivt pronomen) och it's = it is (det är)!

Notera att engelskan (liksom tyskan) saknar speciella former för de reflexiva possessiva pronomina. Formerna för dels 'hans', 'hennes', 'dess', dels de reflexiva possessiva formerna 'sin', 'sitt', 'sina' är desamma. Sammanhanget får avgöra hur en mening ska översättas, vilket lätt leder till översättningsfel, i all synnerhet som många svenskar har svårt att göra denna distinktion även i svenskan. 'Sin', 'sitt', 'sina' syftar alltid på subjektet i satsen!

  • Eric såg ledsen ut, när John tog hans hund och gick. (Hunden tillhör Eric. Kan inte grammatiskt missförstås på svenska (men missförstås ofta rent semantiskt, i synnerhet vid mer komplicerade satser).)
  • Eric put up a sad face when John took his dog and left. (Dubbeltydigt, men leder sannolikt tankarna till att John istället tog sin egen hund.)
  • Eric put up a sad face when John took Eric's dog and left. (Entydigt men klumpigt)
  • Eric put up a sad face when John took his friend's dog and left. (Hunden kan tillhöra en tredje person, men konstruktionen leder sannolikt tankarna till att John tog Erics hund.)
  • Eric put up a sad face when he handed over his dog to John and saw him leave with it. (Eric såg ledsen ut när han lämnade över sin hund till John och såg honom gå sin väg med den. – Kan inte missförstås.)
  • Eric såg ledsen ut, när John tog sin hund och gick. (Hunden tillhör John. Kan inte grammatiskt missförstås på svenska (och brukar heller inte missförstås rent semantiskt).)
  • Eric put up a sad face when John took his dog and left. (Dubbeltydigt. Se ovan.)

Engelskan använder possessiva pronomen vid ord som betecknar släktingar och nära vänner i bestämd form.

  • He told his parents \ classmates that he had bought a bicycle. (Han sa till föräldrarna \ klasskamraterna att han hade köpt en cykel.)

Beträffande substantiv som betecknar subjektets kroppsdelar, klädesplagg och personliga saker, använder engelskan mycket oftare possessiva pronomen än svenskan. Däremot används de inte då det avser objektets dito och inte heller i passiv konstruktion.

  • She sprained her ankle. (Hon vrickade foten.)
  • He put on his shoes. (Han tog på sig skorna.)
  • I kicked him in the butt. (Jag sparkade honom i ändan. [him är objekt])
  • He was kicked in the butt. (Han sparkades \ blev sparkad i ändan.)

Engelskans one som reflexivt possessivt pronomen motsvarar svenskans 'man'. ( Se även 'Man' i syntaxen)

Demonstrativa pronomen

Demonstrativa pronomen
Sing. this den här Sing. that den där
Plur. these de här Plur. those de där

Utpekande pronomen (ersätter ett substantiv)

  • If this is mine that must be yours. (Om detta är min, måste den \ den där vara din.)
  • This is my son and that is my daughter. (Det här är min son, och det där är min dotter.)

Demonstrativa pronomen finns i många konstruktioner som saknar svenska motsvarigheter.

  • In this country of ours. (Här i landet.)
  • This morning. (I morse.)
  • For this once. (För denna enda gångs skull.)

Notera skillnaden: At that time when ... ; At the time when ... (På den tiden då ... ; Vid tidpunkten då …)

Demonstrativa pronomen kan ibland uttrycka en viss känsla inför något.

  • That dog of yours. (Den där [underförstått: jäkla] hunden du har.)
  • I had this sensation ... (Då fick jag en sådan där [härlig] känsla ...)

This kan presentera något nytt i en framställning.

  • By then this bloke approached and he ... (Just då kom det fram en kille och han ...)

I informella sammanhang används ett betonat demonstrativpronomen med betydelsen 'så', 'till den grad'.

  • He is not that clever. (»Så« klyftig är han inte.)

Vid direkt utpekande, då 'det' ersätter ett substantiv, heter det this one eller that one.

  • Which one of the books do you fancy the most? This one. (Vilken av böckerna tilltalar dig mest? Denna \ Den här.)

Determinativa pronomen

Framåtsyftande pronomen. De syftar antingen framåt på nästa bisats eller bakåt på den föregående bisatsen. Ibland tillgrips olika omskrivningar med andra uttryck. (Bisatsen som pronomenet syftar på är för tydlighetens skull satt inom apostrofer här.)

  1. Förenade.
    • This is the book 'of which I was speaking'. (Det här är den boken, 'som jag talade om'.)
    • Those are the ones ’i dislike the most'. (De där är dem, 'som jag tycker sämst om'.)
    • The ones ’i dislike the most', are those. (De, 'som jag tycker sämst om', är de där.)
  2. Självständiga om personer.
    • I will pay £50 to anyone who 'could find my dog'. (Jag betalar 50 pund till vem som helst, 'som kan finna min hund'.)
    • I am not the person 'you should turn to'. (Jag är inte den 'du borde vända dig till'.)
    • I ordspråk används oftast he eller she.
      • He ’who lives' shall see. (Den 'som lever' får se.)
  3. Självständiga om djur och saker.
    • The cat over there is the one 'that bit me'. (Katten där borta är den 'som bet mig'.)
  4. Allmänt neutralt.
    • What 'you say' is unbelievable! (Det 'som du säger' är otroligt!)

Interrogativa pronomen

Frågepronomen.

Interrogativa pronomen
who vem, vilka (om personer) Who is that girl?
whom vem, vilka (om personer i objektsform samt efter prep.) To whom did you give the keys?
whose vems (om personer och djur) Whose cat is this and whose fur bolls are these?
which vilken, vilket, vilka (om personer vid urval) Which of the girls is your sister?
which vilken, vilket, vilka (om djur och saker) Which cat is yours and which cat box?
what vad, vad för slags, vilken, vilket, vilka (alla slags subst.) What colour is your new bike? What was his answer?

Skilj på whose ('vems', interrogativt pronomen) och who's = who is (vem är)!

I indirekta frågesatser förekommer inte något 'som'.

  • Do you know what songs she will sing? (Vet du vilka sånger, som hon tänker sjunga?)

Which ska alltid användas då det är fråga om en valsituation, what då är en mer allmän undran.

  • Which song do you like the best and what do you think of its lyrics? (Vilken sång gillar du bäst och vad anser du om texten?)

Vid frågor om tid, datum och ålder används alltid what.

  • What day were you born on? (Vilken dag är du född?)

What används i åtskilliga informella uttryck.

  • What about John? How about John? (Och John då?)
  • What about a cup of coffee? How about a cup of coffee? (Hur skulle det vara med en kopp kaffe?)
  • What if she doesn't turn up? (Vad gör vi om hon inte dyker upp?)

Relativa pronomen

Nödvändig relativsats Icke‑nödvändig relativsats
Mänskligt korrelat Icke‑mänskligt Mänskligt korrelat Icke‑mänskligt
Subjekt who, that which, that who which
Objekt who, whom, that, Ø which, that, Ø who, whom which
Efter preposition whom which whom which
Possessiva whose, of whom whose, of which whose, of whom whose, of which

I nödvändiga relativsatser används oftast så kallad nollkonstruktion, det vill säga utan relativt pronomen. Så är det även oftast i svenskan. Notera att whom måste sättas ut efter preposition.

  • This is the girl I've always dreamed of. (Detta är den flicka /som/ jag alltid /har/ drömt om.)
  • This is the girl of whom I've always dreamed. (Detta är den flicka om vilken jag alltid har drömt.)
  • This is the girl for whom I … (Detta är den flicka för vilken jag …)
  • This is the hero to whom I owe my life. (Det här är den hjälte /som/ jag har att tacka för mitt liv.)

En nödvändig relativsats talar om något som är väsentligt för att identifiera korrelatet (ordet som relativpronomenet syftar på; i följande två exempel är 'hankatt' korrelat), medan en icke‑nödvändig relativsats nämner något som lika gärna kunde ha utelämnats utan att förståelsen därmed skulle ha gått förlorad. Den sistnämnda typen står vanligen inom kommatecken som lös apposition.

  • Nödvändig:
    • That "tomcat" that I got this autumn has had kittens. (Den "hankatt" som jag fick i höstas har fått kattungar. [Tar man bort "som jag fick i höstas", blir meningen felkonstruerad eftersom ett determinativt pronomen ("Den") kräver en bestämning: "Den 'hankatt' har fått kattungar." Vilken "Den hankatt"?])
  • Icke‑nödvändig:
    • The "tomcat", which I got this autumn, has had kittens. ("Hankatten", som jag fick i höstas, har fått kattungar. [I detta fall är satsen "som jag fick i höstas" endast en extra upplysning och kan plockas bort utan att meningen förlorar sin grundinnebörd. Det är hankatten (nämnd i en tidigare mening) som har har fått kattungar, oavsett när jag fick "honom".])

Det är allt vanligare att whose ersätter of which.

  • These paintings, of which the frames are ... \ whose frames are ... (De här tavlorna vars ramar ...)

Indefinita pronomen

Obestämda pronomen, som inte syftar på någon särskild eller på någonting särskilt.

  1. Någon, något, några.
    1. Om meningen är jakande används some, vilket på svenska även kan motsvaras av 'somliga' eller 'litet'. Former med ‑body används enbart om människor och kan stå i genitiv.
      • Förenat – some.
        • I know some guys who can help. (Jag känner några killar som kan hjälpa till.)
      • Självständigt med syftning på något – one.
        • It must be one of them. (Någon av dem måste det vara.)
      • Självständigt utan syftning – somebody, someone, something.
        • There is something in the box. (Det ligger något i lådan.)
        • Some foolishness! (Vilka dumheter!)
        • That's some escuse! (Det var också en ursäkt! [ironiskt])
    2. Om meningen är nekande eller tvivlande används any. På svenska kan man då ofta lägga till 'alls' eller 'över huvud taget'. Any används även vid uttryck där andemeningen är 'än någon annan\ än något annat'.
      • Förenat – any.
        • I don't have any money. (Jag har inte några pengar [över huvud taget].)
        • The photographers weren't allowed to take any photos. (Fotograferna fick inte tillstånd att ta några [som helst] bilder.)
        • She's wealthier than any other woman in Sweden. (Hon är rikare än någon annan kvinna i Sverige.)
      • Självständigt med syftning på något – any.
        • I don't have any. (Jag har inte några.)
      • Självständigt utan syftning – anybody, anyone, anything.
        • I haven't said anything to anyone. (Jag har inte sagt någonting till någon.)
    3. Skillnader mellan some och any. Om den frågande förväntar sig ett jakande svar, och då han\hon vill ha sin tanke bekräftad, är det inte bara mer korrekt utan betydligt artigare att använda former med ‑some.
      • Can I get you someting? ([Jag ser att du är törstig, så ... ] Vill du ha någonting?)
      • Can I get you anyting? ([Du ska ju bara vänta här i tio minuter, men det är väl bäst att jag ändå frågar  ... ] Vill du ha någonting? )
      • Didn't you have some other questions? ([Vi talades ju vid före lektionen, och då nämnde du en fråga, så kläm fram med den nu.] Hade inte du ytterligare ett par frågor?)
      • Are there any other questions? ([Alla ser ut att ha förstått, så nu slutar vi ... hoppas jag.] Var det några fler frågor?)
      • 'Några få' – a few; någondera (av två) – either. (Se nedan vid punkt 13. Lite, litet, få..)
  2. Vem, vilken, vilket, vilka, vem \ vad som helst.
    • Om meningen är jakande används any, anybody, anyone, anything.
    • Anybody \ anyone could have done this. (Vem som helst kan ha gjort detta.)
    • 'Var som helst' – anywhere.
  3. Ingen, inga, inget. Former med ‑body används enbart om människor och kan stå i genitiv. ’ingen annan än', ’inga andra än', ’inget annat än' konstrueras på samma sätt.
    • No one but\except\besides\else but\save[formellt] John was there. (Det var bara John som var där. Ingen mer än ...  Ingen /för/utom ... [konstaterande]) Notera: 'None other' \ 'No less a person' than John met me. (Ingen mindre än John mötte mig! [häpenhet])
    • I didn't tell anybody else but you. (Jag har inte sagt det till någon annan än till dig.)
    • 'Ingendera' (av två) – neither.
      • Neither of the girls could come. (Ingen av flickorna kunde komma.)
    • 'Ingen enda' – not one.
      • Not one of the girls could dance. (Inte en enda av flickorna kunde dansa.)
    • 'Nästan ingen' – hardly any, scarcely any.
      • Hardly any of the girls wore any clothes at all at the fancy‑dress ball. …\ at the costume ball. (Knappast någon av flickorna bar några kläder alls på maskeradbalen.)
    • None but John and his mate were there. (Ingen mer än John och hans kompis var där.)
    • 'Ingenstans' – nowhere.
    1. Förenat – no.
      • No child could have done that. (Det där kan inte ett barn ha gjort. Ett barn kan inte ha gjort det där.)
    2. Självständigt med syftning – none (of).
      • None of the boys are here. (Ingen av pojkarna är här.)
    3. Självständigt utan syftning på något – nobody, no one, none, nothing. Efter nothing står verbet i grundform.
      • She did nothing but cry. (Hon gjorde inget annat än bara grät.)
  4. Var och en, varje, vardera. De engelska orden är singularer. Every är inkluderande (alla); each är exkluderande (var och en för sig).
    • Every scout must participate and each one is responsible for his own equipment. (Varje scout måste deltaga, och var och en är ansvarig för sin egen utrustning.)
    1. Förenat – every, each.
      • Every other day. (Vareviga dag.)
    2. Självständigt med syftning – every one.
      • Each and every one of you ... (Varenda en av er ...)
    3. Självständigt utan syftning på något – everybody, everyone.
      • Everybody can help. (Varje människa kan hjälpa till. \ Alla människor kan hjäpa till.)
      • 'Överallt' – everywhere.
  5. Endera, ingendera. – Either, neither. Gäller alltid en av två! De är singularer.
    • Either you or I must go, though neither of us is willing. (En av oss måste gå, trots att ingen av oss är villig.)
  6. Man, en, ena, annan, andra.
    • one, other, the other, another. Notera: The other day. (Häromdagen.) ( Se även 'Man' i syntaxen)
    • Allmänt neutralt 'ett annat' – another thing.
    • Efter pronomen på ‑body, ‑one, ‑thing samt efter much, a great deal, little, who och what används else.
    • There is nothing else one can do. (Det är inget annat man kan göra.)
    • To say is one thing, to do is another. (Att tala är en sak, att göra är en annan.)
    • One of my sisters is ill. ('Den ena' \ 'En' av mina systrar ligger sjuk.)
    • Speak good of others. (Tala väl om andra!)
  7. Mycket, många.
    1. Förenat och självständigt med syftning:
      • vid oräknebara substantiv – much, a great deal of, a large amount of, a lot of, plenty of
      • vid räknebara substantiv – many, a great many, a large number of, a lot of, lots of, plenty of.
      • Lots of those who were there had much fun. (Många av dem som var där [räknebara, förenat] hade det mycket roligt [icke räknebart, självständigt].)
      • A large amount of the milk comes from many of my own cows. (En stor kvantitet av mjölken [icke räknebart, förenat] kommer från många av mina egna kor. [räknebart, förenat])
    2. Självständigt utan syftning på något; 'mycket' – much, a great deal, 'många' – many.
      • Many had much to do with them and got a great deal out of it. (Många hade mycket med dem att göra och fick ut en hel del av det \ fick mycket ut av det.)
  8. Mera, fler, den mesta, de flesta.
    • Åtskilliga – several, mera, flera än – more, den \ det mesta, de flesta – most. Several tänks vara färre i antal än many.
    • I see that you have many books and several of them are in Navaho. (Jag ser att du har en hel del böcker, och många av dem är på navajo.)
    • I also see that your books in Navaho are more than a dozen. (Jag ser också att dina böcker på navajo är fler än ett dussin.)
  9. Alla, allt, alla.
    • All används i allmän betydelse utan bestämd artikel dels vid oräknebara substantiv, dels vid pluraler. At all betyder 'alls' i nekande sats och 'över huvud taget' i frågande och 'det minsta' i villkorsbisats. After all. (När allt kommer omkring).
    • All the food must be distributed among all the famine victims. (Allt mat måste fördelas mellan alla svältoffren.)
    • I wish them all the best. (Jag önskar dem allt gott.)
    • I didn't see anything at all and if you are at all interested I must ask: Did you see at all? (Jag såg ingenting alls, och om du är det minsta intresserad så måste jag fråga: Såg du något över huvud taget?).
    • All används i en del uttryck som saknar motsvarighet i svenskan.
      • I'll do it all the same. It's all the same to me. For all I care. (Jag gör det i alla fall. Det kvittar mig lika. Det gör mig detsamma.)
      • It isn't all that bad. (Så dåligt är det inte.)
      • Can I take a look at that flyer? – By all means, keep it! It's all yours. (Kan jag få ta en titt på det där flygbladet? – För all del, behåll det du. Det är ditt. [som svar då någon bett att få låna något])
      • She's all in. She all but died. (Hon är helt slut. Hon nästan dog.)
        • Notera: Denna konstruktion ska inte förväxlas med exempelvis I have got it all but for the tools. – Jag har skaffat allt utom \ 'så när som på' verktygen.
      • All right. He's all right. (Gott \ kör i vind \okej. Han är en bra kille \ Han mår fint.)
      • This is for good and all. (Detta gäller definitivt [för "evigt"].)
      • That is John all over! (Det är så typiskt John!)
  10. Hel, helt, hela.
    • Då all betyder 'hela' är det synonymt med whole. Om whole står i singularis är det starkare än all. Vid de flesta pluraler och i obestämd singular används whole.
      1. Vid tidsord kan både all och the whole användas.
        • All the year round. The whole year round. (Hela året om.)
        • All the time. The whole time. (Hela tiden.)
      2. Vid kollektiver och andra räknebara substantiv som tänks bestå av delar används både all the och the whole synonymt.
        • The whole crew \ bunch was dead drunk. All the crew \ bunch was dead drunk. [The entire crew…] (Hela besättningen var totalberusad \ Hela gänget var "aspackat".)
        • All the country. The whole country. (Hela landet. [ingen kollektiv men tänks bestå av en mängd invånare])
      3. Vid alla andra räknebara substantiv används nästan uteslutande the whole.
        • The whole apple. All the apple. [The entire apple.] (Hela äpplet.)
        • The whole way. All the way. (Hela vägen.)
        • The whole lot. (Hela rasket.)
        • The whole truth. (Hela sanningen.)
        • The whole computer. (Hela datorn.)
      4. Vid oräknebara substantiv används emellertid endast all the, all my och så vidare.
        • I'm tired of all this rubbish. (Jag är trött på allt det här skräpet \ struntpratet.)
        • All the fun. All the food. All my love. (Allt det roliga. All maten. All min kärlek.)
      5. Vid egennamn och andra ord som inte har bestämd artikel används antingen the whole of (of är här obligatoriskt) eller all [of].
        • Almost all Europe is … (Så gott som hela Europa är…)
        • Almost all Europe is singing … (Så gott som alla Europas invånare sjunger … [högtidligt]. I informella sammanhang även: The whole of Europe is …)
        • Almost the whole of Europe is … (Så gott som hela Europa är …)
        • All June. The whole of June. All Swedish economy. The whole of Swedish economy. (Hela juni. Hela Sveriges ekonomi.)
  11. Nog.
    • 'Nog', 'tillräckligt' – enough.
      • You have had enough to eat. (Du har ätit tillräckligt.)
  12. Sådan, sådan, sådana.
    1. Förenat – such. Om obestämd artikel finns med, ska den stå efter such. Självständigt står such oftast som predikatsfyllnad.
      • Such an awful man he is. (En sådan hemsk människa han är.)
      • Such is life. (Sådant är livet.)
      • Notera: Vid utrop används what a. What an extraordinary child! (Ett sådant märkligt barn!)
  13. Lite, litet, få.
    • 'Lite', ’inget' – little, less, least. 'Något', 'lite grann', icke räknebart – a little. 'Få', räknebart – few. Komparativen less används vid måttsenheter: Less then four days. (Färre än fyra dagar.)

A few är färre än some och har en underliggande mening av ’inte så särskilt mycket'.

a little, a few – positiv innebörd ; little, few – negativ innebörd
Singularis, icke räknebara Pluralis, räknebara
a little wine (lite grann vin) a few friends (ett par vänner)
little wine (lite men nästan inget vin) few friends (få vänner, nästan inga vänner)
less wine (minde vin [än ...]) fewer friends (färre vänner)
quite a few friends
some few friends
a good few friends
not a few friends (ganska många vänner)

Verb

Engelska verb har fyra former (med undantag av hjälpverben).

Grundform talk tala
s‑form talks han talar
ing‑form talking talande
ed‑form talked talade, talat

Verbets ing‑form kallas progressiv form – pågående form.

Grundformen har fyra funktioner (modus):

Presens I \ you \ we \ you \ they talk
he \ she \ it \ the boy talks		 Jag \ du \ vi \ ni \ de talar
han \ hon \ den \ det \ pojken talar
Imperativ talk! tala!
Infinitiv [to] talk [att] tala
Presens konjunktiv talk talar

Exempel på presens konjunktiv i en sats som avser en viljeyttring: I wish /that/ you talk to them. (Jag önskar att du talar till dem.) Engelskan har verbets grundform för att uttrycka presens konjunktiv. Även modern svenska saknar särskilda verbformer för att uttrycka presens konjunktiv, men det finns spår kvar i vårt språk av äldre svensk grammatik i vissa stelnade uttryck. (Läs mer i syntaxen nedan vid Konjunktiv.) I imperfekt konjunktiv skulle exemplet på ålderdomlig svenska lite fritt översatt kunna bli: Jag såge gärna att du ginge och talade vid dem.

Flera verb får dubbel slutkonsonant i progressiv form och i particip.

  1. Verb i vilken slutstavelsen har tryckstark vokal som följs av konsonant, dubbeltecknas konsonanten efter ‑ing och ‑ed.
    • trap, trapping, trapped (fånga i fälla)
    • permit, permitting, permitted (tillåta)
  2. Verb som slutar på ‑l med obetonad slutstavelse får slut‑l dubblerad (i brittisk men ej i amerikansk engelska).
    • travel, travelling, travelled (resa)
  3. Tre verb som slutar på ‑p får denna bokstav dubblerad.
    • handicap, handicapping, handicapped (handikappa, det vill säga sätta upp hårdare regler för någon i en tävling)
    • kidnap, kidnapping, kidnapped (kidnappa)
    • worship, worshipping, worshipped (dyrka en gudom, en kvinna, en man etc)
  4. Verb som slutar på ‑c får istället ‑ck.
    • traffic, trafficking, trafficked (trafikera)
  5. Vissa verb kan ha både enkel och dubblerad slutkonsonant. Exempel:
    • focus, focusing \ focussing, focused \ focussed (fokusera)

Oregelbundna verb

Det finns cirka 200 oregelbundna verb i engelskan. Alltefter hur de böjs delas de in i fem klasser.

Regelbundna Oregelbundna
Former 1 2A 2B 2C 3
play Grundform cost learn beat run steal
played (ed‑form) Imperfekt cost learnt beat ran stole
Perfekt particip cost learnt beaten run stolen

Beträffande verben i grupp 2A är i amerikansk engelska de regelbundna formerna learned betydligt vanligare än de oregelbundna learnt.

Tempus

Samtliga tempusformer för ett regelbundet verb.

Presens

Presens; jakande
Engelska Svenska
I live jag lever
you live du lever
he \ she \ it lives han \ hon \ den \ det lever
we live vi lever
you live ni lever
they live de lever
Presens; nekande
Engelska Svenska
I don't live jag lever inte
you don't live du lever inte
he \ she \ it doesn't live han \ hon \ den \ det lever inte
we don't live vi lever inte
you don't live ni lever inte
they don't live de lever inte
Presens; frågande
Engelska Svenska
do I live? lever jag?
do you live? lever du?
does he \ she \ it live? lever han \ hon \ den \ det?
do we live? lever vi?
do you live? lever ni?
do they live? lever de?
Progressiv presens; jakande
Engelska Svenska
I am living jag lever
you are living du lever
he \ she \ it is living han \ hon \ den \ det lever
we are living vi lever
you are living ni lever
they are living de lever

Imperfekt

Imperfekt; jakande
Engelska Svenska
I lived jag levde
you lived du levde
he \ she \ it lived han \ hon \ den \ det levde
we lived vi levde
you lived ni levde
they lived de levde
Imperfekt; nekande
Engelska Svenska
I didn't live jag levde inte
you didn't live du levde inte
he \ she \ it didn't live han \ hon \ den \ det levde inte
we didn't live vi levde inte
you didn't live ni levde inte
they didn't live de levde inte
Imperfekt; frågande
Engelska Svenska
did I live? levde jag?
did you live? levde du?
did he \ she \ it live? levde han \ hon \ den \ det?
did we live? levde vi?
did you live? levde ni?
did they live? levde de?
Progressiv imperfekt; jakande
Engelska Svenska
I was living jag levde
you were living du levde
he \ she \ it was living han \ hon \ den \ det levde
we were living vi levde
you were living ni levde
they were living de levde

Perfekt

Perfekt; jakande
Engelska Svenska
I have lived jag har levt
you have lived du har levt
he \ she \ it has lived han \ hon \ den \ det har levt
we have lived vi har levt
you have lived ni har levt
they have lived de har levt
Perfekt; nekande
Engelska Svenska
I haven't lived jag har inte levt
you haven't lived du har inte levt
he \ she \ it hasn't lived han \ hon \ den \ det har inte levt
we haven't lived vi har inte levt
you haven't lived ni har inte levt
they haven't lived de har inte levt
Perfekt; frågande
Engelska Svenska
have I lived? har jag levt?
have you lived? har du levt?
has he \ she \ it lived? har han \ hon \ den \ det levt?
have we lived? har vi levt?
have you lived? har ni levt?
have they lived? har de levt?
Progressiv perfekt; jakande
Engelska Svenska
I have been living jag har levt
you have been living du har levt
he \ she \ it has been living han \ hon \ den \ det har levt
we have been living vi har levt
you have been living ni har levt
they have been living de har levt

Pluskvamperfekt

Pluskvamperfekt; jakande
Engelska Svenska
I had lived jag hade levt
you had lived du hade levt
he \ she \ it had lived han \ hon \ den \ det hade levt
we had lived vi hade levt
you had lived ni hade levt
they had lived de hade levt
Pluskvamperfekt; nekande
Engelska Svenska
I hadn't lived jag hade inte levt
you hadn't lived du hade inte levt
he \ she \ it hadn't lived han \ hon \ den \ det hade inte levt
we hadn't lived vi hade inte levt
you hadn't lived ni hade inte levt
they hadn't lived de hade inte levt
Pluskvamperfekt; frågande
Engelska Svenska
had I lived? hade jag levt?
had you lived? hade du levt?
had he \ she \ it? lived hade han \ hon \ den \ det levt?
had we lived? hade vi levt?
had you lived? hade ni levt?
had they lived? hade de levt?
Progressiv pluskvamperfekt; jakande
Engelska Svenska
I had been living jag hade levt
you had been living du hade levt
he \ she \ it had been living han \ hon \ den \ det hade levt
we had been living vi hade levt
you had been living ni hade levt
they had been living de hade levt

Futurum

Futurum; jakande
Engelska Svenska
I will live jag kommer att leva
you will live du kommer att leva
he \ she \ it will live han \ hon \ den \ det kommer att leva
we will live vi kommer att leva
you will live ni kommer att leva
they will live de kommer att leva
Futurum; nekande
Engelska Svenska
I won't [will not] live jag kommer inte att leva
you won't [will not] live du kommet inte att leva
he \ she \ it won't [will not] live han \ hon \ den \ det kommer inte att leva
we won't [will not] live vi kommer inte att leva
you won't [will not] live ni kommer inte att leva
they won't [will not] live de kommer inte att leva
Futurum; frågande
Engelska Svenska
Will I live? kommer jag att leva?
Will you live? kommer du att leva?
Will he \ she \ it live? kommer han \ hon \ den \ det att leva?
Will we live? kommer vi att leva?
Will you live? kommer ni att leva?
Will they live? kommer de att leva?

Hjälpverb