Från Rilpedia

Wallenstedt var namnet på totalt två, nära befryndade och numera utdöda, svenska adelsätter: en adlig och en grevlig (ursprungligen friherrlig).

Båda ätterna stammade från storbonden Olof Svensson i Valla by i Närke. Dennes son Lars Olsson, vilken tog sig det latiniserade namnet Laurentius Olai Wallius (1588-1638), studerade teologi i Uppsala och Tyskland och gjorde en lysande karriär som både akademiker och präst, vilken slutade med att han valdes till biskop i Strängnäs (en post han dock inte hann tillträda då han avled samma år). Han var gift två gånger, och samtliga hans barn i det första äktenskapet med Catharina Tidemansdotter - tre döttrar och en son, Olof (1624-58) - adlades den 7 september 1650 under namnet Wallenstedt och introducerades samma år på Riddarhuset under nummer 500. Denna ätt utdog på svärdssidan med den nämnde Olof Wallenstedts son, majoren Gustaf Wallenstedt (död 1701) och på spinnsidan med dennes syster Catharina Helena Wallenstedt (död 1727).

I sitt andra äktenskap (med Christina Luth) hade Laurentius Olai Wallius sonen Lars Wallius (1631-1703), sedermera landshövding med mera. Denne adlades den 23 september 1668 (introducerad 1672) och infördes på sina äldre halvsyskons ätt. Han avancerade den 14 mars 1689 till friherre och fyra år senare (7 juni 1693) till greve. Denna grevliga ätt Wallenstedt introducerades under nummer 40, men utdog på svärdssidan redan med sin första huvudman. Dottern Maria Wallenstedt, gift Cronhjelm af Flosta (1677-1723), efterlämnade talrika ättlingar.

Källa

• Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, band 4 (Stockholm 1864)