Silverapa

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Silverapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Silvery marmoset.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Primater
Primates
Underordning: Haplorhini
Infraordning: Brednäsor
Platyrrhini
Familj: Kloapor
Callitrichidae
Släkte: Silkesapor
Callithrix
Art: Silverapa
C. argentata
Vetenskapligt namn
§Callithrix argentata
Auktor: Linné, 1771
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Silverapan (Callithrix argentata) är en art i familjen kloapor som tillhör ordningen primater.

Innehåll

Utbredning

Arten lever i Brasilien i de östliga och södra delarna av det slättland som bildas av Amazonfloden.

Utseende

Pälsen är med undantag av en mörkare svans vitaktig till silvergrå. Bara underarten C. a. melanura har en brun päls. Påfallande är de utstickande köttfärgade öronen. Kroppslängden ligger mellan 18 och 28 centimeter, och vikten mellan 300 och 400 gram.

Levnadssätt

Silverapor har med sina klor bra förmåga att klättra i träd, och de är aktiva på dagen. Deras ursprungliga habitat var regnskogen, men numera förekommer de även på odlade marker. Under natten vilar de i håligheter i träden eller i tät markvegetation. Silverapor lever i små grupper och markerar sitt territorium med körtelvätska. Främmande individer jagas iväg med skrik och ansiktsmimik.

Föda

Födan består huvudsaklig av trädens vätskor. I mindre omfattning äter de även insekter, mindre ryggradsdjur, fågelägg och frukt.

Fortplantning

Efter dräktigheten som varar omkring 145 dagar, föder honan oftast två (sällan ett eller tre) ungdjur. Som hos flera andra kloapor hjälper fadern och andra medlemmar i gruppen till vid uppfostringen. Efter sex månader slutar honan att ge di, och efter två år blir ungarna könsmogna.

Hot

På grund av artens anpassningsförmåga till människan är den inte hotad. Ibland jagas några individer, om de orsakar mycket skador på plantager.

Källor

  1. Mico argentatusIUCN:s rödlista, auktor: Rylands, A.B. & Silva Jr., J.S. 2008, besökt 16 mars 2009.
Personliga verktyg