Sarbanes Oxley

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sarbanes-Oxley, även kallad för SOX och SarbOx är en amerikansk lagstiftning från 2002 (The Sarbanes Oxley Act of 2002) som uppstod som svar på redovisningsskandalerna som skakade den amerikanska ekonomin under tidigt 2000-tal (Enron, Tyco, Worldcom, med flera).

Lagstiftningen sponrades ursprungligen av Senator Paul Sarbanes & Representative Michael G. Oxley (därav namnet Sarbanes-Oxley) och ratificerades av den amerikanska kongressen med överväldigande majoritet under 2002 (Senaten 99-0 & House of Representative 423-3).

Lagstiftningen är bred och etablerade nya standarder för företagsledning och tolkningar av ledningar och styrelsers ansvarsroller. Största förändringen från tidigare lagstiftning och praxis var att både fängelse och dryga böter definierades i straffskalan. Lagen detaljerar även krav på revisors oberoende, företagstyrning och internkontroll. Den amerikanska börsöversynsenheten (Securities and Exchange Commission, SEC) ansvarar för att lagstiftningen efterföljs. För att stödja SEC och de bolag som måste efterleva lagen, skapades PCAOB (Public Company Accounting Oversight Board) vars roll är att tolka lagen, stödja, överse och disciplinera revisonsbyråerna i deras revisionsarbete av publika bolag.

En av de mer påtagliga och kostsamma delarna av lagstiftningen är implementeringen av kontrolldokumentation, testing och kontrollkultur som nu krävs, inte bara för amerikanska bolag utan även för utländska bolag som antingen ägs eller kontrolleras av amerikanska publika bolag eller utländska bolag som noterat sig på amerikanska börser, dvs ett flertal svenska bolag aktiva i USA berörs direkt av SOX. Kostnaden för implementeringen (Year one compliance) uppskattades av Financial Executives International (FEI) i en undersökning av 217 bolag med genomsnittlig omsättning av $5 miljarder till 4,6 miljoner dollar, merparten av kostnaderna kommer från ökade revisionskostnader.

På grund av de mycket stora kostnader som ett företag drar på sig då man tvingas följa Sarbanes Oxley Act vid en introduktion på någon av de amerikanska börserna har en stor del av nyintroduktionerna sedan införandet av Sarbanes Oxley Act lett till att företagen väljer en börsintroduktion i framförallt London eller Hong Kong. Då finansverksamheten utgör en viktigt motor i amerikansk ekonomi har detta fått uppmärksamhet från höga instanser inom amerikanska näringsliv så väl som från politiskt håll där man kräver en lättnad i kraven för börsbolagen.

Externa länkar

Artiklar

Personliga verktyg