Saltsjöbadsavtalet
Från Rilpedia
Saltsjöbadsavtalet var ett avtal om arbetsmarknad som Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen undertecknade på Grand Hotel i Saltsjöbaden den 20 december 1938. Man hade då inte haft något centralt avtal sedan LO:s nederlag i Storstrejken 1909. För att visa på samarbetet och enigheten om spelreglerna som fanns mellan parterna på arbetsmarknaden i Sverige användes frasen "Saltsjöbadsanda" som refererar till Saltsjöbadsavtalet.
Avtalet, vars karaktär blev prejudicerande för andra huvudavtal mellan arbetsparterna, innehåller bland annat regler om tillåtna stridsåtgärder som sedan dess har fungerat som mer eller mindre allmänt accepterade normer i arbetsmarknadskonflikter. Avtalet skrevs under en tid av allvarliga konflikter mellan arbetare och arbetsgivare, och flera tidigare förslag hade redan förts fram för hur lösningen på problemet skulle se ut. Ett förslag som fördes fram av Sveriges regering 1935 gick ut på att genom lagstiftning förbjuda vissa typer av aktioner. Saltsjöbadsavtalet gjorde emellertid sådana ingripanden överflödiga.
Ett omedelbart resultat av avtalet var minskade konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden. Ett mer långtgående resultat var den samförståndsanda som aktivt uppmuntrades från LO och SAF. Denna anda kom att hålla i sig fram till åren kring 1970 då radikala politiska strömningar kritiserade tanken om harmoniskt samarbete mellan arbetsgivare och arbetare, till förmån för klasskamp och radikal facklig verksamhet. Under 1970-talet bröts också systemet med partsavtal och statlig icke-inblandning, då några lagar till förmån för arbetstagare stiftades. Efter striden om löntagarfonderna 1983 försöktes en samförståndsanda framodlas.