Rave

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Ravefest vid Stonehenge i Storbritannien.

Rave, försvenskad stavning rejv, är en subkultur med inriktning på fester med elektronisk musik. I Sverige kallas festerna ibland även för skogsfester eller stamp och det förekommer namnvariationer med utländska namn som Free Party och Squat Party samt Teuf och Tekos (de två senare fr. term.).

Innehåll

Bakgrund

Ravefester hålls ofta i industrilokaler eller utomhus. UV-lysande psykedeliska utsmyckningar och färgglad trådkonst med ofta psykedeliska motiv är vanliga dekorationer på festerna. Den vanligaste musiken som spelas på ravefester är techno, psychedelisk trance, house och andra typer av elektronisk dansmusik (EDM). Det lättigenkännliga rave-tecknet formas oftast som en hand med alla fingrar utom ringfingret och tummen uppfällda.

Frontfigurer inom den brittiska ravescenen är bland andra Shamen som 1988–1989 gjorde många konserter med ljus och laser. Gruppen startade 1990 sina omtalade Synergy-konserter där de även hade förband och kända DJ:ar som spelade. Hela showen var flera timmar lång.

Sveriges första ravefest hölls i Stockholm 1989 I Kungsängen under namnet Bleep. Därifrån spred sig ravefesterna till Malmö, Helsingborg och Stockholm. Uppmärksammade ravefester hölls under senare hälften av nittiotalet i klubben Docklands vid Finnboda Varv i Stockholm och Nordens största rave-fester hölls troligen i slutet av 1990-talet då bland annat Annexet i Stockholm var fullbokat.

Det finns idag tusentals entusiastiska deltagare av alla åldrar i Sverige, som kan åka långväga för ett stort rave. England, Holland och Tyskland är dominerande länder vad gäller trancefester. Exempel på stora event inom ravescenen är Trance Energy, Dance Valley, Love Parade, Mayday, VuuV, Fullmoon Festival, Boom Festival, Czechtek, och Qlimax. De största festerna, som mer uttrycker sig som festivaler, samlar uppemot 150 000 besökare. Speciella rave för olika genrer anordnas.

Många människor gör dock en noggrann skillnad på olika arrangemang för elektronisk dansmusik och betecknar rave som arrangemang helt eller till viss del "underground" (se även Free Party). En annan åtskillnad gjordes när Free Party växte fram som fenomen och då genom att benämningen rave användes om arrangemang i klubb- eller lokalmiljö, men benämningen används numera huvudsakligen i bred bemärkelse och omfattar flera olika typer av arrangemang som ryms inom samma subkultur eller omfattas av samma attityd.

Free Party och Teknival

Omkring decennieskiftet 1980/90 tvingades ravscenen att förändras och utvecklats. Lokalpolitiska församlingar i Storbritannien hade sedan en tid vidtagit åtgärder som försvårade arrangerandet av ravefester, såsom restriktiva och höjda avgifter för licenser och tillstånd. Detta tvingade ravescenen att förändras och illegala arrangemang så k Free parties, huvudsakligen arrangerade utomhus (s k "under stjärnorna" / fr. sous les étoiles), blev vanligare. Dessa fester utvecklades till ett fenomen som inledningsvis av flera inte uttryckligen benämndes som rave, då rave ansågs vara mer klubb-baserat.

Ett Free Party omfattar oftast ett, eller undantagsvis ett fåtal, soundsystems och är oftast en fest som varar endast en dag. När dessa fester istället arrangeras i form av festivaler som varar i flera dagar benämns de Teknival. Teknivals omfattar ofta tiotals, upp till flera hundra, soundsystems och har tiotusentals besökare. Teknivalen Mayday utanför Paris år 2004 omfattade 200 soundsystems och 130 000 besökare. Kända soundsystems som var pionärer inom detta nya fenomen var Burning Man och Spiral Tribe.

Under nittiotalet exporteras dessa fester efter forsatta repressioner till Kontinentaleuropa och de har fått ett signifikativt fäste i Frankrike där de även kallas för Teuf och Tekos. De är dock även mycket vanliga även i ursprungslandet England samt länder såsom Tyskland, Nederländerna, Italien, Tjeckien och Bulgarien. Termen "Free Party" används dock inte endast om fester arrangerade utomhus, utan omfattar numera även traditionella rave som arrangeras i fastigheter, ofta lagerlokaler eller andra industrikomplex, men med betoning på ett arrangemang inom en viss rörelse.

Den franska raverörelsen har gjort sig berömd genom sin omfattande organisationsförmåga och aktivism. Dess anhängare benämns vanligen Teufeurs och flera soundsystems har tagit det till sin livsstil att boendes i bussar och lastbilar färda runt för att delta i olika arrangemang. Ett numera berömt exempel från den franska raverörelsen skedde den 14 april år 2001 då ett illegalt Free Party, som bland flera soundsystems inkluderande berömda Herektik System, arrangerades i den nedlagda, men monumentstämplade, badanläggningen Molitor i Paris. På mycket kort tid kunde arrangörerna anlända med sin utrustning och etablera ljudanläggningarna, och snart omfattade festen tusentals besökare. De franska ordningsmakterna kunde inte förhindra festen och den tilläts fortsätta.

Kring Free Parties och Teknivals har uppstått en gräsrotsrörelse och en subkultur. De bygger ofta på principen att man själv ska bidra, istället för att betala andra, och därför är vanligen alla soundsystems som önskar att bidra välkomna och det förekommer sällan entréavgifter. Kring arrangemanget finns en stark fokus på individuell frihet samt självständighet från auktoriteter och Teknivals uppnår ibland närmast status av temporär autonom zon (Temporary Autonomous Zone, TAZ), med t.ex egen energiförsörjning och där ordningsmakten vanligen nöjer sig med att bevaka från utsidan och endast med hjälp av civilklädda tjänstemän på insidan försöka upptäcka t.ex. droghandel.

Inom rörelsen har även uppstått s k Free Tekno, en form av elektronisk musik som blandar influencer från Jungle, olika former av Hardcore techno, såsom Gabber, och Techno. Franska producenter idag är idag de mest välrepresenterade inom musiken och drag som karaktäriserar Free Tekno är artisterna inte är intesserade av varker pengar eller berömmelse, att pseudonymer uteslutande används och att man vårdar underground-naturen. Musiken uppstod paralellt med att Free Parties blev ett etablerat fenomen och mycket inflytelesrika har skivbolaget Network 23, grundad av Spiral Tribe, varit. På senare tid har intresset dock minskat då fler artister istället utforskar Breakcore, Hip Hop eller Speedcore.

Free Parties och Teknivals annonseras ofta med hjälp av muntliga kontakter, flyers eller genom telefonlinjer. Arrangörerna är ofta noggranna med att undvika myndigheters kännedom och för mindre fester med lokal anknytning är muntlig kontakt och varsam ryktesspridning inom ravekretsar ett föredraget medel. En skepsis mot internet råder och festerna annonseras oftast endast en mycket kort period i förväg.

Squat Party

Ett Rave (eller ett Free Party) kan även arrangeras i form av ett s.k. Squat Party som hålls i övergivna fastigheter som ockuperats, sedan tidigare eller för syftet att arrangera en fest. Dessa fastigheter kan vara övergivna bostadshus, industrilokaler eller i vissa fall även utrymmen i underjorden. (För mer information om s.k. squatting, se husockupation). De annonseras på samma sätt som Free Parties och Teknivals. De pågår ofta mellan 12 och 24 timmar, eller tills de stängs ner av ordningsmakten. Entréavgifter kan förekomma, men Squat Parties är ofta fria från avgifter eller finansieras med små donationer vid dörren eller alkoholförsäljning. Squat Parties är vanliga i stora städer och har en stor scen i London och Bristol, men en stor scen finns även i t.ex. Belgien och Nederländerna.

En form av rave som närmast hänför sig till squat parties är den s k Bryt-Raven (utomlands kallas fenomenet för Break and Enter) som helt enkelt går ut på att deltagarna illegalt forcerar dörrarna eller portarna till en fastighet, föredragsvis en lagerlokal, och tar den illegalt i besittning för arrangerandet av ett rave. I Sverige har denna form av rave förekommit i t ex Hammarbyhamnen i Stockholm, men är vanligare utomlands där även nedlagda militärbaser, vars hangarer och stora ytor av gräs- och betongunderlag erbjuder ändamålsenligt utrymme, har använts. En koppling till detta typ av arrangemang finns tydligt i låten "Break & Enter" från The Prodigys album "Music for the Jilted Generation " som inleds med ljudet av krossat glas och dörrar som skjuts upp.

Dansstil

Stamp (svensk benämning, ej internationell) är den typiska dansstil som ofta utövas på ravefester (ordet stamp fungerar även som en synonym för fest). När man stampar, sätter man kraftigt ner foten i underlaget i takt till musiken. Det finns dock inget rätt eller fel sätt att dansa och många olika dansstilar lånas in som inspirationskällor - afrikansk dans, breakdance, capoeira, popping, locking, orientalisk dans, shuffle etc.

Trance är ett själsligt tillstånd som kan beskrivas i ord av exalterad upphetsning, alternativt dvala. Monotona, markerade rytmer i kombination med fängslande ljuseffekter bidrar till upplevelsen av trance. Tid och rum kopplas bort och utövaren går helt upp i dansen.

Självlysande stavar (lysstavar, eng. glowsticks), och andra lysande föremål är populära dansaccessoarer. På många fester används dessa även för poi (en form av jonglering).

Klädstil

Majoriteten av besökarna på många ravefester har traditionella mode/clubkläder, i synnerhet på Dance- och Technofester. På Ravefester med mer "Back-to-the-Roots"-attityd träffar man oftare på besökare i mer originella och fantasifulla outfits. Många har även håret färgglatt färgat.

Några kännetecken för "Back-to-the-Roots"-Ravestilen är alvluva ("munkhuva"), utsvängda byxor (phat pants) och kläder med färger som lyses upp av uv-ljus (neon). Utanpåsömmar och lite udda material som päls- och plasttyg kan ingå i designen. Lurviga benvärmare och detaljer som tribals, reflexer, dragkedjor, remmar, fickor, kamouflage- eller psykedeliska mönster är andra exempel. Stilen influeras av bland annat fantasy, mystik, sci-fi, cyberpunk, hippie och goth.

Inom den subkultur som bildats kring Free Parties och Teknivals och i synnerlighet bland franska Teufeurs är dock klädstilen annorlunda. Utseendet är medvetet "underground" och består generellt av mörka bagiga kläder, luvtröjor, militärkläder såsom stora jackor, extrema frisyrer (olika former av rakningar, dreadlocks etc.), piercingar och tatueringar. Denna trend speglar troligtvis influencerna från de alternativa omständigheterna kring arrangemangen, främst frånvaron av clubmiljö, men troligtvis även förekomsten av det mörkare och tyngre sound som ofta är representerat på de franska raven.

Rave och droger

Ravefester beskrivs ofta med en negativ klang i media och bland allmänheten och många människor sätter likhetstecken mellan rave och droger. En ravare är dock inte nödvändigtvis drogliberal eller drogkonsument. Ett rave är ett musikarrangemang och droger är inte en förutsättning för att uppskatta musiken. För den som inte förstår musikens tjusning eller hänförelsen den kan väcka, kan det tyvärr ligga nära till hands att kategoriskt döma entusiastiska deltagare som drogpåverkade. Det är dock ett faktum att drogpåverkade människor förekommer på vissa ravefester och att en åsikt som förekommer är att illegala droger, främst psykedeliska droger såsom MDMA (Ecstasy) och vissa hallucinogener samt amfetamin, kokain och ketamin, förstärker upplevelsen. Hur vanligt det är med droger och deltagare som använder droger beror i hög grad på var i världen man befinner sig, antal festbesökare, samt vilken attityd till droger som arrangörerna har. På åtskilliga fester i Sverige är droger (ibland även med avseende på alkohol) strängt förbjudna. Många verkligt engagerade ravare arbetar aktivt för att få bort droger från scenen. På kontinentaleuropeiska Free Partys finns dock en tolerant inställning till alternativa former av stimulantia. Free ska inte endast uppfattas som "fritt från inträdesavgift" utan syftar huvudsakligen på atmosfären som är fri från (externa) lagar och restriktioner. Detta innebär att illegala droger kan tillhandahållas och konsumeras utan protester från arrangörer eller deltagare.

Musikhistoria

House utvecklades i Chicago under 1980-talet, ur 70-talets discomusik, med hjälp av synthar. Stilen skall ha fått sitt namn från de danspartyn som ofta hölls i lagerlokaler (warehouses).

Tillsammans med en samtida rent elektronisk genre som uppstått i Detroit, kallad techno, samlades den nya dansmusiken under beteckningen acid house (ifrån engelskans "burn acid" vilket betyder ungefär "spinna skivor", d.v.s. en DJ-syssla). När musiken blev populär blandades de båda stilarna, framför allt i Europa och kallades då bara acid.

Exakt när och hur trance uppstod råder det delade meningar om. I stora drag kom den till någon gång under tidigt 90-tal, dels i Tyskland som ett sidospår från techno, dels i Goa (Indien), där indisk musik blandats med bland annat västerländsk EBM (en elektronisk musikstil). Trance, techno och house utvecklas ständigt och har idag många subgenrer.

Olika subgenrer

EDM är en elektronisk dansmusik, en form av musik som skapas med datorer, genom elektroniska instrument som synthesizers, trummaskiner och sequencers. EDM är ett brett begrepp – även hiphop hör hit. Musikens form och uppbyggnad skiljer sig med andra ord oerhört mycket beroende på vilken subgenre som avses. Beats per minute (BPM) anger hastigheten i en låt.

House är grunden till den mesta klubbmusiken idag. Har lägre BPM än techno och trance, annars går stilarna ihop mycket. En av de mest centrala musikstilarna under ravens tidiga år är Acid House. Exempel: Ministry of Sound, Paul Oakenfield, D-nox & Beckers, Tiga, Danny Tenaglia, Slacker.

Breakbeat, ett samlingsnamn för sub-genres med fokus på trummor och rytmer, vanligen i 4/4 dels takt. Tempot är högt och forcerat, och rytmerna karaktäriseras ofta av användandet av synkop och polorytmik. Under 1990 talet började Acid House-artister använda breakbeat samplingar, och detta ledde till breakbeat hardcore, en subgenre som ofta kallades för just "rave music".

Techno är tyngre, monotonare och mindre melodiskt än många av de andra substilarna. Exempel: Adam Beyer, Jeff Mills, Ben Sims, Marco Bailey, Deetron, Hertz, Hardcell, Lars Klein.

Trance byggdes från början huvudsakligen upp av subtila och hypnotiska melodislingor (Classic Trance). Den idag mest populära formen av trance har en mer lättidentifierad och direkt tongång, och kallas melodisk trance (alternativt epic, anthem, dutch, uplifting trance, mm). Låtar med text kallas vocal trance, inom rave-scenen är dock Hard Trance den dominerande formen. Exempel: Ferry Corsten, Armin van Buuren, Johan Gielen, Cosmic Gate, Tiësto, Rank 1.

Progressive är en Trance, House eller Psychedelic Trance som ändrar struktur i små eller minimala steg åt gången. Bas- och melodislingor byggs ihop till toppar och dalar av mer subtil karaktär. Exempel: Bedrock, Underworld, 16bit Lolitas, Luke Chable, Phony Orphants, Vibrasphere, Sensifeel, Leftfield, The Shamen.

Goatrance & Psytrance (Psychedelic Trance): uppbyggd på driviga, massiva eller lite mörkare basgångar, samt med inslag av psykedeliska (’sinnesvidgande’) melodislingor och ljud. Ibland avbryts basgången för flyktiga, drömska inslag, gärna med didgeridoo, flöjter och andra etniska instrument. Goatrance och psytrance används i allmänhet som synonymer för varandra. I exakta termer är dock goa mer melodiskt än psy. Exempel: Aquatica, Gataka, The Misted Muppet, Sirius Isness, Protoculture, Echotek, Astral Projection, Infected Mushroom, Skazi, GMS, Spirallianz, X-dream.

Hardcore techno är tyngre och mindre melodisk än sin nära besläktade genre Hardstyle. Är en kärngenre ur vilken många sungenres utvecklats, t ex. Gabber, Speedcore och Doomcore, men även nationella variationer förekommer, främst Frenchcore. Innehåller ibland "trasigt" ljud och de texter till är enformiga och har ofta svordomar. Exempel: Neophyte, 3 steps ahead, Angerfist, Ophidian, Cardiak, Travon och Lenny Dee.

Hardstyle är en blandning mellan Hardcore och Hardtrance. Melodin är ofta rak och genomträngande, basgången konstant och entonig. Exempel: The Prophet, Darkraver, Technoboy, Showtek, Zatox.

Happy Hardcore/ UK Hardcore Utvecklades i England, där den är den populäraste musikstilen på deras rave. Happy hardcore utmärker sig genom att ha en snabb bas med mycket melodisk melodi och som oftast innehåller sång. Den är inte alls vanlig på svenksa rave än men börjar komma mer och mer. Exempel: dune, Hixxy, Breeze, Darren Styles, Sy & Unknown.

Chill out/Ambient förklaras på ett förenklat sätt som lite lugnare elektronisk musik. Exempel: Ulrich Schnauss, Brian Eno, Jean Michel Jarre, Solar Stone, Delerium, Shulman, Abakus, Shpongle, Carbon Based Lifeforms.

Minimal: en monoton subgenre av Techno eller Trance, som är ofta uppbyggd på ibland bara en tvåtakters melodislinga som repeteras. Producenterna utav genren brukar repetera alla möjliga slingor och lägga på flera sekvenser tills allting blir en ända röra, då de tonar av ganska snabbt. Exempel: Richie Hawtin, Sleeparchive, Ricardo Villalobos, Rekorder.

Andra genrer eller underkategorier som förekommer är Jungle, Drum'n'Bass och Free Tekno. Det senare är en löst definierad genre som har uppstått i samband med Free Partys och innehåller stilar med namn som Tribetek (Tribe), Spiral Tekno, Hardtek och Enimatek. Mer sällan förekommer komplexa genrer eller underkategorier som Breakcore och Raggacore, men dessa är inte uteslutna. I Sverige förekommer även Eurotrance, som felaktigt brukar förväxlas som techno.

Den svenska scenen

Question book-4.svg
 Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)

Kända svenska DJ:s och producenter inom trance är bland annat Mike Shiver, Airbase och David West. Inom psykedelisk trance finns bland andra Vibrasphere, Dj Anti, Human Blue, Dj Morg, Ticon, Gen.6, Son Kite, Atmos, S-Range, Gaudium, Artax, Dj Anneli, Logic Bomb, Chromosome, Electroscape, Dj Znok, Wierdo Beardo, Dennis The Menace, Kluster, Derango, Sienis, Hux Flux, Vegetal, Kiriyama, Dj Hadji, Banyoz och Miranda.

Svensk techno är mycket stor utomlands. En känd internetsite (Ishkur’s guide to electronic music) beskriver den som precis den typ av musik man faktiskt bör tänka på när man hör ordet techno. Exempel på välkända svenskar inom denna genre är Adam Beyer, Joel Mull, Cari Lekebusch, Samuel L Sessions, Jesper Dahlbäck och John Dahlbäck.

Exempel på Svensk Euro och "Proggresive" Dance är Özgür Can, Axwell, Steve Angello, Sebastian Ingrosso, Eric Prydz, La Fleur och Stonebridge.

Inom hardcore så är Dj Voldo, Earfist, X-Core och Antizimex kända namn.

Kända rave

Externa länkar

(engelska) Sensation

(engelska) Vuuv Festival

(engelska) Fullmoon Festival

(engelska) Boom Festival

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Rave"
Personliga verktyg