Mobiltelefoni

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Question book-4.svg
 Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009)
En tredje generationens mobiltelefon med stöd för videosamtal.

Mobiltelefoni är en radioteknologi där ljudets elektriska signaler överförs via elektromagnetiska vågor. Ursprungligen användes analoga signaler för att överföra samtalet, men med introduktionen av digitala signaler förenklades överföringen av ljud och data.

Mobiltelefoni är en form av radiosändning som i Sverige kräver tillstånd enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Sådant tillstånd meddelas av Post- och telestyrelsen.

Innehåll

Historik

Trådlösa kommunikationssystem har sedan 1940-talet varit eftertraktade, inte minst bland utryckningsväsendet (polis, brandkår, etc.) samt av militären, även om systemen var mer av radiokaraktär. Det land som utvecklade det allra första mobiltelefonisystemet var Sverige år 1956. Men det skulle dröja ända till 1980-talet innan tekniken var mogen nog att införas.

Celler

Introduktionen av mobiltelefonin och den tekniska lösningen bör främst tillskrivas uppdelningen av geografiska områden i celler, något som härrör från amerikanska bolaget AT&T. När landskapet uppdelas i celler behöver inte sändaren i basstationen ha stor effekt, och olika sändare på skilda platser kan återanvända samma frekvens utan att konflikter uppstår. Tankesättet om uppdelning i celler fanns redan på 1950-talet, men med modern halvledarelektronik har denna idé kunnat realiseras.

Roaming kallas den teknik som ursprungligen tillät en användare att röra sig från en cell till en annan, så småningom från en växel till en annan. Sedan början av 1990-talet används termen för att tillåta användare med olika mobilsystem (exempelvis besökare i andra länder) använda sig av landets egna mobilsystem. De nackdelar roaming förde med sig och den komplexitet som fanns mellan de olika systemen, bidrog till att CEPT år 1980 tilldelade två block i 900 MHz-området för en gemensam europeisk mobiltelefonistandard. Varje block hade bredden 250 MHz.

Mobilnätet

I det mobila nätet finns i huvudsak komponenterna mobilstation (MS), basstation (BTS) och en mobilväxel (MSC). Mobilstationen kommunicerar med basstationen via ett luftgränssnitt (radiolänk). Det är de elektromagnetiska vågorna som överför informationen i luftgränssnittet. Basstationen kommunicerar med MSC-växeln via ett varierande gränssnitt (radiolänk, koppar- eller optokabel).

Mobilstationen

Den mobila stationen består av en terminal (mobiltelefon) och ett abonnentkort, s.k. "subscriber identity module" (SIM). Det är kortet som innehåller telefonitjänsten, det vill säga användaren kan sätta in kortet i en annan terminal och samtala som vanligt.

Varje terminal kan identifieras med ett unikt nummer, s.k. international mobile equipment identity (IMEI). Även SIM-kortet har ett liknande nummer, international mobile subscriber identity (IMSI), vilken kan användas för att identifiera abonnenten. Talen IMEI och IMSI är oberoende av varandra. Med hjälp av dessa identiteter kan mobilstationen representera och verka som en personlig mobilitet. SIM-kortet innehåller ofta funktioner som skyddar från att utomstående använder kortet samt begränsar terminalens användning till ett visst kort.

Basstationen

En basstation för mobiltelefoni

Basstationen fungerar via två delsystem: bassändarstationen base transceiver station (BTS) samt kontroller bas station controller (BSC).

Det är basstationen som tar emot signaler från mobilstationen. På landsbygden krävs många sådana stationer, och eftersom inte alla utnyttjas till fullo krävs att denna utrustning är tillförlitlig och ekonomisk.

Basstationkontrollern har hand om utdelning av frekvenser (frekvenshopp), handover och så vidare.

Mobilväxeln

Mobilväxeln fungerar ungefär som den ordinära växeln i det fasta telefonnätet. Denna växel ombesörjer samtalen och leder det till rätt destination.

Betalningsmodeller

Det finns två huvudsakliga betalningsmodeller, kontantkort och abonnemang.

Det är svårt att ta reda på precis hur mycket ens samtal kostar när man ringer med sin mobiltelefon från utlandet. Det finns flera orsaker; operatörerna anger priserna i olika valutor och ofta utgör en extra avgift, och det är inte alltid denna anges.

Mobiltelefonisystemen

Mobiltelefon från Samsung

En mobiltelefon är en bärbar trådlös apparat för mobiltelefoni. Enheten är oftast handhållen och innehåller funktioner för textmeddelanden (SMS), talsamtal, och numera i och med 3G; videosamtal. Mobiltelefoner räknas inte som direkt anslutna till det fasta telenätet eftersom mycket av trafiken sker inom respektive operatörs egna nät.

Historik

MTA

Det första mobiltelefonisystemet dök i Sverige upp 1956 och kallades MTA (MobilTelefonisystem version A). Antalet abonnenter var mycket lågt och uppgick i Sverige till några hundra. Det fanns tre basstationer, belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Mobiltelefonerna hade manuellt kopplade växlar, det vill säga en telefonist kopplade samtalet vidare till det fasta telefonnätet. Apparaternas tyngd, volym och strömbehov gjorde att de måste monteras i en bil, varför de ofta även kallades "biltelefoner". Den huvudsakliga benämningen blev dock ”Mobiltelefon” som fortfarande används även för dagens ficktelefoner.

MTB

På 1960-talet kom systemet MTB (MobilTelefonisystem version B) och abonnentskaran ökade till några tusen.

MTC (NMT)

MTC (MobilTelefonisystem version C) var en uppgradering och utbyggnad av MTB. Man hade emellertid för höga planer för automatiseringen för MTC som tidens teknik inte kunde infria på ett smidigt sätt. Den lades därför i malpåse och istället lanserades MTD. MTC blev så småningom NMT (1981), världens första helautomatiska mobiltelefonisystem.

MTD

Huvudartikel Mobilelefonisystem D

MTD (MobilTelefonisystem version D) var det sista manuellt kopplade analoga nätet för mobiltelefoni. Systemet togs ur bruk för allmänheten då NMT infördes, och plockades ner av Televerket. Motsvarande system som drevs av Comviq övertogs av Sveriges Radios lokalradiostationer för att användas som återgång, det vill säga återsändning av programljud samt teknikerkommunikation mellan studio/kontrollrum och OB-reportrar. Vissa problem uppstod ibland eftersom basstationerna inte var byggda för kontinuerlig drift, men dessa problem var små och man lärde sig snart hantera dem.

NMT (MTC)

Huvudartikel Nordisk mobiltelefoni

NMT-systemet (Nordiskt Mobiltelefonsystem) infördes 1981 och omfattade först frekvensområdet 450 MHz, senare utökat med 900 MHz-bandet för att öka kapaciteten. Det rörde sig dock om två separata system, några "dual-band"-telefoner fanns inte. NMT-systemet användes av de nordiska länderna, Saudi-Arabien, Holland, Schweiz, Estland (endast Tallinn) och Lettland (endast Riga), vilket begränsade användbarheten vid resor. Systemets förhållandevis låga frekvens och mobilapparaternas höga uteffekt gav en mycket god täckning (gällde främst fordonsmonterade 450MHz-apparater vilka hade en maxeffekt på 15 W). NMT bestod i grunden av ett modifierat AXE-system från Ericsson och det svenska systemet togs ur drift den 31 december 2007.

GSM

Huvudartikel Globalt system för mobil kommunikation

GSM-standarden (Global System for Mobile Communications, tidigare Group Spéciale Mobile) togs fram inom CEPT (Europeiska teleunionen) för att skapa ett europeiskt mobiltelefonsystem. GSM-standarden anammades snabbt av Asiatiska länder, där mycket av hårdvaran för växelutrustning tillverkades. Detta i sin tur gjorde GSM mer globalt vilket mer eller mindre tvingade USA att till sist acceptera GSM som en global standard, dock på en egen frekvens 1900MHz (mot GSM:s 900/1800 MHz).

Det framkom därför telefoner som klarade både europeisk och amerikansk standard. GSM-systemet infördes i Sverige 1992 och blev då det första verkligt internationellt använda mobiltelefonsystemet. Från början avsåg operatörerna inte att bygga ut täckningen så tätt som man senare kom att göra, men i och med att mobiltelefonen blev var mans egendom kom efterfågan att styra utbudet.

3G

Huvudartikel 3G
Världens mobiltelefonanvändning

3G-systemet skapades för att man skulle kunna öka överföringshastigheterna drastiskt och för att kunna ge helt nya typer av tjänster till mobiltelefonanvändarna. Detta medförde att det behövdes ett stort antal basstationer, eftersom täckningen skulle omfatta 99,98% av Sveriges befolkning. Utbyggnaden drog ut på tiden, eftersom kommunernas bygglovshantering och remissinstansernas handläggning tog längre tid än vad operatörerna räknade med. Fristående master för basstationer kräver byggnadslov och ett mycket stort antal byggnadslov överklagades. Miljööverdomstolen fastställde 2005-10-12 (Mål M 7485-04) att mobiloperatörernas verksamhet kunde klassas som miljöfarlig verksamhet vilket innebar att kommunerna skall utöva tillsyn. I praktiken sker detta vid byggnadslovsprövningen.

4G

Huvudartikel 4G

4G är fjärde generationens mobiltelefoni, ett samlingsnamn på standarder under utveckling bortom 3G och som ligger i frekvensområdet 2,6 GHz.

4G bygger på 3GPP LTE (Long Term Evolution) vilket är ett projekt att opimera 3G på en rad punkter. LTE strävar att så mycket som möjligt gå mot TCP/IP.

Mycket av det går ut på att få mobilsystemen att smälta ihop med t.ex. Wi-Fi och WiMAX.

Elektromagnetiska fält

Huvudartikel Biologiska effekter av elektromagnetisk strålning

I likhet med alla andra radiosändare ger en mobiltelefon ifrån sig elektromagnetiska fält då den sänder. Enligt försiktighetsprincipen i miljöbalken åligger det verksamhetsutövare, det vill säga mobiltelefonoperatörer, att visa att den verksamhet som mobiloperatörerna utövar icke är miljöfarlig. I frågan om elektromagnetiska fält hänvisar operatörerna till Statens strålskyddsinstitut, SSI, som rekommenderar följande användningsregler för mobiltelefoner:[1]

  • Använd handsfree-utrustning
  • Håll bort telefonen från kroppen
  • Skärma inte av antennen
  • Ring vid god täckning
  • Använd yttre antenn på bilen
  • Välj telefon med lågt SAR-värde.
Mobiltelefoner från 1990-talet till nutid.

Tillverkare av mobiltelefoner

En Sony Ericsson K750i

Se även

Källor

  1. ↑ ”Minska strålning”. http://www.ssi.se/ickejoniserande_stralning/Mobiltele/exp_1_sa_minskar.html?MenueType=1&Menu2=Mobiltelefoni&Menu3=MinskaStralning. 

Litteratur

  • Mona Nilsson: Spelet om 3G. Fakta och desinformation i det trådlösa samhälle, Medikament förlag, Ljusdal 2005. ISBN 91-975600-0-6. 

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Mobiltelefoni"
Personliga verktyg