Från Rilpedia

De möjliga biologiska effekterna av elektromagnetisk strålning kan orsakas av strålningens energimängd. Denna artikeln begränsar sig till elektromagnetisk strålning i radio- och mikrovågsområdet, med frekvenser upp till 300 GHz. Riskerna med IR, synligt ljus, UV, röntgen och gamma-strålning tas upp under respektive uppslagsord.

Elektromagnetisk strålning finns naturligt från åska, solen och rymden, samt alla föremål med en temperatur över 0 Kelvin. Från början av 1900-talet har människan introducerat en mängd nya tillämpningar som utnyttjar och/eller sänder ut elektromagnetisk strålning i radio- och mikrovågsområdet. Då strålningens utbredning och styrka inte går att se med det mänskliga ögat har det hos många individer och grupper utvecklats en oro inför strålningens egenskaper, som ibland övergått till misstänksamhet och skepsis mot de vetenskapliga studierna som successivt presenterats på området. Tolkningen av farligheten försvåras dessutom av hur man ser på gränsen mellan extrem exponering, där studierna i vissa fall pekar på skadliga effekter, och normal exponering, där studierna inte kunnat påvisa skadliga effekter.

Strålningens energi avtar snabbt från källan: för beräkningar använder man oftast det förenklade samband som säger att intensiteten avtar proportionellt mot kvadraten på avståndet.

Radiovågor har svårt att tränga igenom vatten och vattenhaltiga strukturer. Det innebär att landlevande organismer är mer utsatta än vattenlevande. Strålningens förmåga att tränga in i människokroppen är frekvensberoende. Lägre frekvenser tränger djupare in än högre. Fett och ben är lättare genomträngliga än muskler och hud. ^[1]

Innehåll 1 Effekter beroende på hög energimängd 2 Effekter på elektroniska apparater 3 Effekter på människor och djur 4 Se även 5 Externa länkar 6 Källor

Effekter beroende på hög energimängd

De apparater som sänder ut elektromagnetiska signaler kan ibland arbeta med höga effekter – radiosändare för rundradio och TV verkar ofta med effekter på flera kilowatt. Många elektroniska apparater uppvisar också svåra störningar i direkt närhet av denna typ av sändare.

Kraftledningar som överför elström med mycket hög spänning omges av elektromagnetiska fält. I allmänhet ges inte bygglov för uppförande av bostadshus i omedelbar närhet till högspänningsledningar.^{[källa behövs]}

Vissa hushållsapparater genererar också elektromagnetisk strålning med hög effekt. Till exempel är det sådan strålning i mikrovågsområdet som värmer maten i en mikrovågsugn. Om man utsätts för elektromagnetisk strålning vid dessa effektnivåer kommer kroppens celler att ta skada till följd av uppvärmningen. Mest känsliga är ögonen.

Effekter på elektroniska apparater

Elektroniska apparater påverkas av elektromagnetisk strålning på grund av att metalldelar fungerar som antenner. Man kan minska strålningens skadliga effekter och göra apparaterna mindre känsliga med hjälp av exempelvis avskärmning.

Höga inducerade spänningar kan helt slå ut komponenter i olika elektroniska apparater. Vid lägre effekter kan ibland interferensstörningar uppstå. Dessa interferensproblem är väl kända, och att konstruera bort eller minska dem är vanligtvis mest en kostnadsfråga.

Effekter på människor och djur

Vid hög strålbelastning av människor, kan lokal uppvärming ske av kroppsdelar och ge akuta skador. Särskilt känsliga är delar med låg blodcirkulation, tex ögonen. Statens strålskyddsinstitut har gett ut regler för detta.^[2][3] De svenska normerna följer EU:s rekommendationer, som är grundade på en publikation av den internationella ICNIRP kommissionen. Icnirp har vid en stor genomgång av den vetenskapliga litteraturen fastställt vid vilka nivåer i olika frekvensområden akuta hälsoeffekter har kunnat observeras och har sedan föreslagit begränsningar för allmänheten som är femtio gånger lägre än dessa nivåer.^[4]

Under de senaste årtiondena har de eventuella skadliga effekterna av elektromagnetisk strålning i radio- och mikrovågsområdet debatterats. Denna strålning uppstår vid utsändning av signaler avsedda för datorer, mobiltelefoner samt TV- och radiomottagare, men också av de mottagande apparaterna själva.

Vid höga nivåer av elektromagnetisk strålning har allmänkroppsliga obehag såsom hudirritationer med mera kunnat påvisas.^{[källa behövs]} Det finns också de som anser sig vara överkänsliga mot denna typ av strålning, och som känner obehag redan vid låga nivåer på de elektromagnetiska fälten. Det råder idag delade meningar om var gränsen går för icke förnimbara nivåer, respektive nivåer som kan ge denna typ av problem. ^{[källa behövs]}

Det har diskuterats om exponering för mycket lågfrekventa fält (som de från elnätet) skulle kunna orsaka eller påverka utvecklingen av cancer. En expertgrupp vid Världshälsoorganisationen har efter genomgång av tidigare studier klassat mycket lågfrekventa magnetiska fält som möjligen cancerogena utifrån studier av förekomst av barnleukemi. Vad gäller andra typer av cancer eller andra typer av lågfrekventa eller statiska fält har man inte gjort några kopplingar, antingen på grund av brist på vetenskapligt material eller på grund av motsägelsefulla forskningsresultat.^[5]

Eventuella skadliga effekter på hjärnan i form av tumörer eller förstörda nervceller är en fråga som diskuteras mycket. Detta då det är först nyligen som mobiltelefoner blivit vanliga. Här är forskningsläget något oklart, men man har hittills inte kunnat påvisa entydiga skadliga effekter vid exponering för de aktuella strålningsnivåerna. Som en rent preventiv åtgärd har många mobiltelefonanvändare börjat använda mobiltelefonerna samman med en hörsnäcka (handsfree), för att på så vis inte behöva använda mobiltelefonen i direkt anslutning till örat/hjärnan.

Se även

• Elöverkänslighet
• Joniserande strålning

Externa länkar

• Världshälsoorganisationen – Electromagnetic fields (EMF)
• ICNIRP – International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection
• Internationella konferensen om placering av basstationer- Public Health Salzburg 2000
• ICEMS- International Comission for Electromagnetic Safety
• BioInitiative-Rapport

Källor

1. ↑ Radiovågors inverkan på levande och död materia. FOA 3 rapport C 3783-E8
2. ↑ Statens strålskyddsinstitut (28 oktober 2002). ”SSI FS 2002:3 - Allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält”. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/Stralskydd/2002/ssifs-2002-3.pdf. 
3. ↑ Statens strålskyddsinstitut (6 december 2002). ”Kommentarer till SSI FS 2002:3”. http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/Stralskydd/2002/ssifs-2002-3Komment.pdf. 
4. ↑ International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, Guidelines limiting exposure to time-varying electric, magnetic, and electromagnetic fields (up to 300 GHz) (1998) Health Physics. 74. (4).sid. 494-522.
5. ↑ WHO – Electromagnetic fields and public health: extremely low frequency fields and cancer.

• Arbetsmiljöverket författningssamling: AFS 2005:6, 2005, sid. 31–33. ISBN 91-7930-453-2. 
• Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Post- & Telestyrelsen, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut – Strålning från mobiltelesystem (2002)
• Konsumentverket och Statens Strålskyddsinstitut – Informationsbroschyr om strålning från mobiltelefoner (2007)