Från Rilpedia

Medeltidsätten Hästesko härstammade från Henrik östensson till Kalmarsnäs i Kimito (Finland), som i slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet erhöll frälsebrev; hans söner erhöll 1559 nytt

adelsbrev, med en hästsko i vapnet. Ätten [utslocknade före svenska riddarhusets upprättande (1625).

Jakob Henriksson, i historiska arbeten efter vapnet kallad H ä s t e s k o, ett namn, som han själv aldrig begagnat, herre till Sjundby i Sjundeå och Gerknäs i Lojo (Finland), Henrik östenssons son, krigare och ämbetsman (födelseåret okänt), död i juli 1567, var 1551-52 häradshövding i Hollola härad, 1558-61 i östra Kaseborg samt 1562-67 i Sääksmäki härad (Finland). 1559-65 var han befallningsman på Viborgs slott och därunder 1563 och 1564 tidtals "gubernator" i Finland. Utnämnd till krigsöverste och riksråd 1565, sändes han av kung Erik XIV med en här för att undsätta det av danskarna belägrade Varberg samt avskära belägringshären återtåget. Den danske befälhafvaren, Daniel Rantzau, upphävde belägringen och drog sig tillbaka, men stötte 20 oktober samma år på Hästeskos här vid Axtorna i Köinge socken. Även om Hästeskos trupper voro överlägsna till antalet, led han dock till följd av ett kraftigt danskt rytterianfall ett grundligt nederlag. I januari 1566 företog han ett härjningståg genom Skåne, och i september samma år gjorde han tillsammans med Charles de Mornay ett försök att fördriva Rantzau ur dennes befästa läger på Gullbergs ängar, men föll själv vid en rekognoscering i fiendens händer den 20 september.