Kungliga Patriotiska Sällskapet
Från Rilpedia
Kungliga Patriotiska Sällskapet instiftades 1772 av Gustaf III med avsikt att bidra till att utveckla dåtidens stora näring, lantbruket.
Innehåll |
Historik
Fram till mitten av 1800-talet var Sällskapets verksamhet inriktad på att främja både jordbruk och industri. Men när Kungliga Lantbruksakademien grundades år 1811, koncentrerades Sällskapets verksamhet runt näringsliv och industri.
Förste ordförande var riksrådet Carl Fredrik Scheffer, Gustaf IIIs mentor och lärare. Han skänkte år 1775 72 000 daler kopparmynt, vilket skapade en stabil ekonomi. Scheffer, som varit minister i Paris, intresserade sig livligt för bildning, kultur och upplysningstidens strömningar. Sällskapet kom att intressera sig för teknisk utrustning för livräddning till sjöss, inspirera bönderna till biodling, intressera folk att äta svamp med mera. Stora penningsummor som 25 000 sattes upp som pris för den som bäst kunde belysa intressanta ämnen. Ett sådant ämne som blev mycket uppmärksammat var anskaffande av en svensk klädedräkt.
Begreppet "patriot" stod vid tiden för bildandet för en person som arbetade för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning.
Det gällde att sprida nyttiga upplysningar så att djur och människor slapp undan vårsvälten. Idén kom från andra europeiska länder bland annat Storbritannien, varifrån man införde växelbruket. Sällskapet tillhandahöll också utsäde till vallväxter som Lusern. Sällskapet visade miniatyrer av olika plogar och andra jordbruksredskap i kunskapsuppbyggande syfte. Det var ett av de absolut vanligaste besöksmålen om man kom på besök i huvudstaden.
Sällskapet har sedan 1800-talet stött hantverksundervisning i skolorna och även skickliga företag inom traditionella konsthantverk som Carl Malmsten-skolan och KA Almgrens sidenväveri. Syftet är att bevara goda hantverkstraditioner som bland annat ligger till grund för exportframgångar inom exempelvis möbel- och glasindustrin.
Under 1700-talet gav Sällskapet ut egna skrifter, och folkbildningen stöddes genom bidrag till sockenbibliotek.För att kunna föra ut informationen skapades den månatliga tidskriften Hushållningsjournalen. En tidskrift med allehanda praktiska tips samt vetenskapliga artiklar. Den utkom 1776-89 och Ny journal uit hushållningen 1790-1813, sammantaget i 27 år. I förlängningen ledde detta till skapandet av Hushållningssällskapen och att landshövdingarna fick ansvar för att föra ut kunskap om modernt lantbruk. I stödet till folkbildning och forskning även institutioner fått stöd, till exempel Skansen, Handarbetets vänner, Fredrika-Bremer-förbundet och det nedbrunna Stifts- och landsbiblioteket i Linköping.
Sällskapets medaljer
Sällskapet utgav skådepengar till uppmuntran av dugliga bönder, forskare med flera. Även minnesgåvor som silverbägare och hattband delades ut. Så småningom fick Sällskapet utge medaljer med kungens bild. Det fortgår även idag. 10 st personer med starkt ägarinflytande får Näringslivsmedalj för att de under lång tid byggt upp en verksamhet som utvecklar Sverige och ger arbetstillfällen. Företag och organisationer kan i Sällskapets namn belöna medarbetare för Uppskattad Arbetsinsats efter 15, 20 och 25 år, alternativt Betydande Gärning för ideellt arbete. Ytterligare medaljer finns Trädgårdsmedaljen samt Emmerymedaljen för folk inom sjöfart. Den instiftades 1781 av svenske konsuln i Dunkerque J F F Emmery.
Basen i Sällskapets ledamöter är sedan gammalt landshövdingarna. De vet vad som händer i sin del av landet och kommer med förslag till Näringslivsmedaljörer. Därtill finns representanter för vetenskap och näring, som också kommer med förslag utifrån sitt perspektiv.
Sällskapet idag
Idag omfattar stödet bidrag till forskning och tryckning av publikationer som kan främja näringar i allmänhet och Sveriges konkurrenskraft i synnerhet. Understödsfonden, som bildades i mitten av 1950-talet ger ekonomiskt bidrag till projekt som rör näringarna, inom forskning och utbildning. 700 ansökningar kommer årligen in till Sällskapet, som delar ut till ca 10%. Det är ofta i form av tryckbidrag till böcker inom samhällsvetenskaplig eller humanistisk forskning, ofta till smala böcker som annars inte hade kunnat komma ut. Också breddforskningen premieras i form stöd till hembygdsböcker. Det är viktigt bidra till att skapa forskningskompetens på bred front i Sverige.
Understödsfonden ger också bidrag till vård och uppfostran av barn samt hjälpverksamhet. Stöd går till handikapporganisationer och liknande som driver kunskapsutvecklande projekt. Det är organisationer som försöker komma till rätta med samhällsproblem som narkotika, mobbning och utsatta människors situation. Under 1800-talet stöddes den finskspråkiga befolkningens integration i Norrland.
Fredrik Björn (som skapade Björns trädgård) donerade medel till en Donationsfond vars avkastning går till kvinnor 50+, som arbetat länge i vården i Stockholms län och har låg inkomst. Ursprungligen belönades gamla trotjänarinnor.
Källor
- Staffan Högberg: Kungliga Patriotiska Sällskapets Historia, 1961.
- Kungliga Patriotiska Sällskapets årsredovisning 2007.
