Klippsnäppa
Från Rilpedia
| ?Klippsnäppa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 Nominatformen av klippsnäppa på ön St. Paul, i ögruppen Pribilof, Alaska
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning: | Vadare Charadrii |
| Familj: | Snäppor Scolopacidae |
| Släkte: | Calidris |
| Art: | Klippsnäppa C. ptilocnemis |
|
|
|
| §Calidris ptilocnemis Auktor: Coues, 1873 |
|
| Synonymer | |
|
Erolia ptilocnemis |
|
 Klippsnäppa fotograferad på Aleuterna.
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Klippsnäppa (Calidris ptilocnemis) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor. Den är mycket lik den närbesläktade skärsnäppan (C. maritima) vilken den tidigare kategoriserades som en underart till.
Innehåll |
Taxonomi och utbredning
Klippsnäppan förekommer på arktiska stillahavskusten i västra Alaska och östra Ryssland. Merparten är flyttfåglar som övervintrar på klippiga isfria kuster i Japan och utefter Nordamerikas västkust så långt söderut som till Kalifornien.
Klippsnäppan delas ofta upp i fyra underarter. Tidigare kategoriserades detta komplex som underarter till skärsnäppan.
- C. p. quarta (Hartert, 1920) inkl. kurilensis (Yamashima, 1929) - är stannfåglar i södra Kamtjatka på Kommendörsöarna och Kurilerna.
- C. p. tschuktschorum (Portenko, 1937) - häckar på östra Tjuktjerhalvön, på öarna St Lawrence och Nunivak och i västra Alaska. Övervintrar så långt ned som till Kalifornien.
- C. p. couesi (Ridgway, 1880) - är stannfåglar på Alaskahalvön och Aleuterna.
- C. p. ptilocnemis - nominatformen häckar på öarna St Matthew, Hall och Pribilof utanför Alaska. Övervintrar övervintrar i södra till sydöstra Alaska.
Utseende
Klippsnäppan är mycket lik skärsnäppan. Den är en kompakt, korthalsad vadare, med medelgrov näbb och gula till olivfärgade ben.
Adulta fåglar i icke-häckningsdräkt (september - april) är mörkgrå på ovansidan med en anstrykning av lila skimmer och är mestadels vita undertill. Bröstet är vattrat med grå fläckar mot vit botten. undersidan av vingen är vit men mörkare ut mot vingspetsen och handen är mörkt inramad. Den har svart övergump och ett vitt vingband som löper parallellt utmed bakre kanten av vingen. I häckningsdräkt (april-augusti) mörknar näbben och fågeln får en tegelfärgad, svart och vit teckning på rygg, bröst och huvud.
Underarternas morfologi och fjäderdräkt skiljer sig åt där couesi är den mörkaste, har mest gråvattrad kroppsidan och smalast vingband (dock bredare än skärsnäppan) medan ptilocnemis är större och ljusare, har ett brett vitt vingband, och i adult häckningsdräkt en tydlig svart fläck på magen. Underarten tschuktschorum är som en mellanform mellan dessa båda underarter.
Häckning och biotop
De häckar på den nordliga tundran. Oftast är de monogama och paren håller inte sällan ihop i flera år. De häckar på marken, antingen uppe på klippblock eller i lägre belägna fuktiga partier. Hanen gräver ut ett antal grunda reden ett av där hon i genomsnitt lägger fyra ägg. Båda föräldrar ruvar sedan äggen men det är hanen som tar han om ungarna sedan de har kläckts.
Föda och beteende
De födosöker på klippiga stränder och äter framförallt insekter,mollusker och dylikt, men även västmaterial. Den födosäker ofta vadande med vatten upp till bröstet men simmar också. På vintern kan de ses i större flockar.
Status
Arten har en stor utbredning och förekommer på en yta av 92000 kvadratkilometer. Man uppskattar världspopulationen till mellan 160 000 och 170 000 individer och den klassificeras som livskraftig (LC) av IUCN.[1]
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 BirdLife International (2004) Calidris ptilocnemis, I: IUCN 2007, 2007 IUCN Red List of Threatened Species, www.iucnredlist.org, läst 28 juni 2008.
Källor
- David Allen Sibley (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society, sid:180, ISBN 0-679-45122-6
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
