Från Rilpedia

Kedträsket

Läge	Norsjö kommun, Västerbotten
Yta	2,3 km²
Längd	5 km
Bredd	750 m
Höjd	221 m ö.h.
Flöden
Tillflöden	Raningsbäcken samt tjugotalet mindre bäckar och diken
Utflöden	Via Bjurbäcken till Malån och Skellefteälven
64° 56′ N, 19° 44′ O

Kedträsket (1554 Keide tresk, 1570 Käder tresk, 1617 Kiedhertresk, 1856 Kjidträsket^[1], 1884 Kjäd-Träsket^[2]) är en sjö i Norsjö kommun, delad längsmed av den långa rullstensås som här kallas Burvallsnäsan och Stornäsan (för att sedan övergå i Ljussträskkammen och Norakammen och fortsätta mot Ånäset). Sjön är drygt fem kilometer lång och 750 meter bred vid Storsundet.

Sjön är närmast kedjeformad, vilket man trott gett sjön dess namn. 'Ked' är ett äldre, enligt SAOL poetiskt, ord för 'kedja'. Senare rön ^[3] pekar dock på att det skulle handla om ett samiskt namn, Geäddiejávrrie, där förleden betyder 'bovall'. Detta skulle innebära att alla tre sjöarna runt Bjurträsk (Kedträsket, Fäbodträsket och Bjurträsket) hetat Fäbodträsket, då Bjurträsket och Fäbodträsket bytt namn under historiens lopp.

Kedträskets stränder är rika på fornlämningar från stenåldern (skärvstenar) och av yngre, samisk typ (härdar).^[4] Sjön var under medeltiden en av de sjöar som bönder från kustlandet bedrev fjällträskfiske i. Bland annat fiskade Nils Albrektsson, bonde i Myckle (Skellefteå) år 1553 regelbundet i Kedträsket, Bjurträsket, Fäbodträsket, Malån och Svanselet i Skellefteälven. ^[5] Sjön tillhör idag Bjurträsk FVO och har fritt fiske.

Sjön har sitt huvudsakliga inlopp (frånsett de myrar som avvattnas, naturligt och med diken, samt mindre tjärnar som Västre-Daltjärnen, Östre-Daltjärnen, Båthustjärnen och Bretjärnen och via Ljusträskgraven även Ljusträsket) i Raningsbäcken och utlopp strax intill via Bjurbäcken och Malån till Skellefteälven, strax nedströms Vargfors kraftstation. År 1854 byggdes även en för för bevattning och den uppväxande industrin viktig kanal mellan norra delen av sjön och Lomtjärn.^[6] Även det vattnet hamnar så småningom i Malån.

En bit norr om sjön går Länsväg 370 och strax öster om sjön ligger Bolidens nedlagda gruvor Uddengruvan och Kedträskgruvan. Kedträsket ligger i Skelleftefältet och området är så gott som ständigt inmutat. Innanför vägen till Uddengruvan går det att nå sjöns östra ände, där Sveaskog vid badplatsen har en stuga för uthyrning. Stugan ligger på en sandhed, vilket även gjort platsen populär för husvagnsparkering, och även om det inte är en officiell campingplats finns öppet för allmänheten bland annat eldstad och utedass.^[7]Även i sjöns västra ände finns en badplats, med infart från Bjurträsk. Söder om sjön ligger byn Böle, och väster om sjön (uppe vid länsväg 370) ligger den by som väldigt sällan kallas Kedträsk ^[8] (oftare S. Svanheden) och gett namn till både gruvan och Kedträskbron över Skellefteälven, samt dessutom av författaren Torgny Lindgren förevigats i romanen Norrlands Akvavit^[9]:

"Tack vare Olof Helmersson och helbrägdarörelsen hade han gudskepris kunnat utföra sitt livsverk: sköta jordbruket som nu var nedlagt, bygga bönhuset som nu var rivet, färdigställa den numera avskaffade vägen till Kedträsk, starta konsumbutiken som inte fanns längre, försörja barnen som nu hade övergivit honom, vara ålderman i byn som nu var avfolkad och öde, grunda Folkpartiets lokalavdelning som nu var upplöst. Det var med stolthet och tacksamhet som han i sitt åttisjätte år såg tillbaka på detta sitt livsverk."

Referenser

1. ↑ Ulf Lundström på Skellefteå museum
2. ↑ Historiska kartor Lantmäterimyndigheternas arkiv karta 24-NOÖ-387 Laga skifte 1884
3. ↑ Ulf Lundström på Skellefteå museum
4. ↑ Korrespondens m. Katrine Nygren, T.f. bitr. länsantikvarie, Kulturmiljö, Länsstyrelsen Västerbotten
5. ↑ Lars Ohlsson Stuvsta Släktforskning
6. ↑ Bjurträsks historia
7. ↑ Norsjö kommun: Besöksmål
8. ↑ Ortnamnsregistret (SOFI, Institutet för språk och folkminnen) Norsjö socken : Malå och Norsjö tingslag
9. ↑ Lindgren, T. (2007) Norrlands Akvavit. 222 s. ISBN: 978-91-1-301749-5