Kabylnötväcka
Från Rilpedia
| ?Kabylnötväcka Status i världen: Starkt hotad |
|
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Nötväckor Sittidae |
| Släkte: | Sitta |
| Art: | Kabylnötväcka S. ledanti |
|
|
|
| §Sitta ledanti Auktor: Vielliard, 1976 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kabylnötväcka (Sitta ledanti) är en tätting inom familjen nötväckor. Populationen som upptäcktes först 1975 häckar mycket lokalt i norra Algeriet i Afrika.
Innehåll |
Historia
Arten upptäcktes den 5 oktober 1975 av den belgiske ekologen och botanisten Jean-Paul Ledant i Djebel Babor i norra Algeriet. Den 16 juni 1989 fann man en ny häckningslokal i de östra delarna av Guerrouch massivet i de centrala delarna av Taza National Park i Algeriet och i juli 1990 fann man två separata populationer i skogsområden i Tamentout och Djimla.[1]
Utbredning och biotop
Kabylnötväckan är algeriets enda endemiska fågel[2] och förekommer bara på fyra lokaler i områden med åldriga bergsskogar som alla finns på ett avstånd av 30 kilometer ifrån varandra och som avgränsas av för arten icke häckningsdugliga biotoper. Det finns 100 till 200 kända par[3] och man tror att det kanske inte finns mer är 1000 individer i världen.[4] Den häckar i ekskog på 350 till 1120 meters höjd, och i blandskog med trädslag som ek, lönn, poppel och barrträd på cirka 2000 meters höjd.
Taxonomi
Den är nära besläktad med korsikansk nötväcka (S. whiteheadi) och Krüpers nötväcka (S. krueperi).
Utseende
Den är en liten nötväcka som mäter 11,5 till 12,5 cm med för familjen typisk kroppsform. Ryggen är ljust gråblå och undersidan ljust gråbeige eller ljust laxrosa. Strupen och övre delen av bröstet är vitt iksom undergumpen. Den har svart tygelstreck och vitt ögonbrynsstreck och hanen har svart framhjässa vilket hona saknar. Dock kan honan ha en mörkgrå ton iframme på hjässan. Den är mycket lik korsikansk nötväcka (S. whiteheadi)
Föda
Den äter insekter och spindlar, och på vintern frön och nötter. Den har för vana att gömma undan frön och nötter i "skafferier".
Häckning
Arten häckar från maj till juni beroende på väder och möjligen tillgång på föda. Man vet att häckningssässongen avslutas i slutet av juni i Taza National Park. Den häckar i trädhålor som ofta sitter 3 till 15 meter över marken i döda furor, men även i ceder och ek.
Status
Eftersom populationen är liten och dess utbredningsområde är mycket lokalt anses den vara starkt hotad (EN) och ett av de större hoten är habitatförstörelse.
Namn
Sitt vetenskapliga namn har den fått av Jean-Paul Ledant som upptäckte arten 1975.
Referenser
Noter
- ↑ Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
- ↑ IUCN Red List of Threatened Species: Sitta ledanti
- ↑ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. sid: 322, Stockholm: Albert Bonniers förlag
- ↑ IUCN Red List of Threatened Species: Sitta ledanti
Källor
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Lars Larsson, Birds of the world, CD-rom, 2001
- IUCN Red List of Threatened Species: Sitta ledanti
