Från Rilpedia

Statsrådet med detta namn, se John Berg (politiker)

Johan (John) Vilhelm Berg, även kallad "fader Berg", född 2 mars 1851 i Stockholm, död 1931, läkare, professor, bror till Rudolf Fredrik Berg. Son till Fredrik Theodor Berg.

Berg blev 1869 student i Uppsala, där han 1874 blev medicine kandidat. Efter att 1878 blivit medicine licentiat vid Karolinska institutet samt 1878-79 tjänstgjort såsom amanuens, kallades han 1881 till docent i kirurgi därstädes och promoverades samma år till medicine doktor i Uppsala, efter att ha försvarat avhandlingen Studier öfver tungkräftan och dess behandling. Åren 1880-85 tjänstgjorde han därjämte såsom biträdande läkare vid ortopediska institutet. År 1885 utnämndes han till e.o. professor i kirurgi vid Karolinska institutet och biträdande överkirurg vid Serafimerlasarettet och bestridde 1885-92 därjämte platsen som överläkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Åren 1893-1916 var han ordinarie professor i kirurgi vid Karolinska institutet samt överkirurg vid Serafimerlasarettet och chef för dess ekonomi och förvaltning. Åren 1914-19 var han ledamot av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd, 1917-20 inspektör för vanföreanstalterna och 1918-19 ordförande bland sakkunniga för utredning rörande den medicinska undervisningen. Bergs verkade även energiskt för tillkomsten av Sveriges förnämsta röntgeninstitut och dess enda radiumhem.

Av Bergs många övriga vetenskapliga uppsatser kan nämnas de i "Hygiea" införda Fall af struma colloides; extirpation; helsa (1882), Om nervsträckning (1883), Om strumaextirpation (1884), Fall af cancer oesophagi; oesophagostomia (1885), Om lefverresektion (1893) och Om ureterens behandling vid operation för njurtuberkulos (1899) samt de i "Nordiskt medicinskt arkiv" förekommande Fall af hårsvulst; gastrotomi; hälsa (1887), Bidrag till kännedomen om sjukdomarna i näsans bihålor samt till läran om cerebrospinalvätskas flytning ur näsan (1889), Om den s.k. osleo-periostitis albuminosa v. serosa (1892), Bidrag till den operativa behandlingen af ectopia vesicæ (1893), Om refbenskondrit (1895), Om den kirurgiska behandlingen af ulcus ventriculi (1898) och Ueber die bedeutung des einfachen gethierschten hautlambeaus in der plastischen chirurgie (1901), vidare Om trigeminus-nevralgiernas operativa behandling (i "Förhandlingar vid 5:e Allmänna svenska läkarmötet i Stockholm", 1891), hans tal vid 6:e Allmänna svenska läkarmötet 1892 Om den kirurgiska tuberkulosens behandling samt hans installationsföreläsning, Om den moderna hjernkirurgien ("Hygiea", 1893). Vidare kan nämnas Carl Gustaf Santesson. Minnesteckning (1917) och Studien über die funktion der gallenwege unter normalen und gewissen abnormen verhältnissen (i "Acta chirurgica scandinavica", 1922). Därjämte utgav Berg från sitt tillträde till professuren årligen Rapport från Kungl. Serafimerlasarettet och blev 1901 redaktör för den kirurgiska avdelningen av "Nordiskt medicinskt arkiv".

Han blev 1901 ledamot av Vetenskapsakademien. Han blev medicine hedersdoktor vid Kristiania universitet 1910, hedersledamot av Svenska Läkaresällskapet 1911 och ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1915 samt hedersledamot av Medicinsk selskab i Köpenhamn 1922.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).