Henrik Horn af Marienborg
Från Rilpedia
Henrik (Henriksson) Horn af Marienborg (22 maj 1618 – 22 februari 1693), svensk friherre till Marienborg (1651). Son till Henrik Horn (1578-1618).
Militär, överste 1643, generalmajor vid kavalleriet 1654, generallöjtnant 1656 samt chef för armén i Finland 1657. Horn blev riksråd samt hovrättsråd i Svea hovrätt år 1660.
Fältmarskalk (1665), generalguvernör i Bremen-Verden (utnämnd 1666, tillträde 1668), generalamiral (1677).
Efter att kriget med Brandenburg respektive Danmark utbrutit 1674 respektive 1675 uppstod ett stort inflöde i Bremen-Verden av trupper från Brandenburg, Lüneburg och Danmark. Med anledning av detta tvingades Henrik Horn i augusti 1676 att ge upp Stade. Han begav sig därefter till Sverige, där han 1677 förordnades till chef för Amiralitetskollegium. Som amiralgeneral fick han befälet över stora flottan.
Han fick order av kungen om att uppsöka den danska flottan. Den fördes av Nils Juel och drabbningen ägde rum i Køge bugt den 1 juli 1677. Sverige förlorade slaget totalt.
Hösten 1677 ryckte Henrik Horn av Marienborg in i Jämtland efter att norrmännen begivit sig till Tröndelag, vilket avslutade den norska återerövringen av Jämtland. Horn fick därefter i uppgift att utreda förräderiet jämtarna begått mot Sverige under kriget.
Senhösten 1678 anföll han, med sina trupper, Preussen från Livland. Hären var illa rustad och bestod av 8000 man. Den blev tillbakaslagen av kurfurst Fredrik Vilhelm. Hären retirerade oordnad till Riga. Horn ankom dit i februari 1679.
1680 återtog Horn sin befattning som generalguvernör över Bremen-Verden.
Han avled i Stade den 22 februari 1693
Litteratur
- N.Wimarsson, "Sveriges Krig i Tyskland 1675-79" I-III (1897-1912)
- F.Hirsch, "Der Winterfeldzug in Preussen 1678-79" (1897)
