Fackelblomskinnbagge
Från Rilpedia
| ?Fackelblomskinnbagge Status i Sverige: Starkt hotad[1] |
|
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Ordning: | Halvvingar Hemiptera |
| Familj: | Ängsskinnbaggar Miridae |
| Släkte: | Adelphocoris |
| Art: | Fackelskinnbagge A. ticinensis |
|
|
|
| §Adelphocoris ticinensis Auktor: Meyer-Dür, 1843 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Fackelblomskinnbagge (Adelphocoris ticinensis) är en art i insektsordningen halvvingar som tillhör familjen ängsskinnbaggar.
Innehåll |
Kännetecken
Fackelblomskinnbaggen har en kroppslängd på 6,9 till 7,6 millimeter. Kroppsformen är oval och rundad och färgen på kroppen är mörkt svart. På täckvingarna finns röda och vitgula teckningar. Den har rödbruna antenner, med en mörkare färg på den fjärde leden.
Utbredning
Fackelblomskinnbaggen finns i mellersta Europa, så långt österut som till Kaukasus. I Sverige har den hittats i Skåne och Blekinge samt på Öland. Detta är ansett som den norra gränsen av dess utbredningsområde.
Status
Fackelblomskinnbaggen är i Sverige klassad som starkt hotad av ArtDataBanken. Det största hoten mot arten utgör förändringar av dess livsmiljö, som är våtmarker, genom utdikning och igenläggning. Förslag till bevarandeåtgärder innefattar därför skydd och återställning av våtmarker i för arten lämpliga områden.
Levnadssätt
Fackelblomskinnbaggen hittas ofta på fackelblomster och därav har arten fått sitt trivialnamn. Den genomgår liksom andra halvvingar en ofullständig förvanling med utvecklingsstadierna ägg, nymf och imago. De vuxna insekterna livnär sig på växtsaft från blad och stjälkar, från fackelblomster men även från en del andra örter. Efter parningen lägger honan äggen, vilka övervintrar och kläcks på våren. Nymferna är purpurbruna i färgen och livnär sig förutom på växtsaft även på bladlöss.
Referenser
- ↑ Artdatabankens faktablad om Fackelblomskinnbagge Läst 4 februari 2009.
