Erik Tobé
Från Rilpedia
Erik Ivar Tobé, född 9 augusti 1907 i Norrköping, död 13 september 2007 i Uppsala, var en svensk lantmätare och politiker (folkpartist).
Efter lantmäteriexamen 1930 arbetade Erik Tobé som lantmätare i bland annat Sundsvall, Härnösand, Gävle, Munkfors och Hagfors innan han blev överlantmätare i Uppsala län 1948, en tjänst han behöll till 1972. Han promoverades 1983 till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan och tilldelades 1996 Olaus Magnusmedaljen för sitt stora engagemang i forskningen kring den svensk-franska gradmätningen i Tornedalen 1736-37 och expeditionens tolk Anders Hellant.
Erik Tobé var ledande folkpartist i Uppsala län och var ordförande i partiets länsförbund 1960-1974. Han var riksdagsledamot för Uppsala läns valkrets 1961-1973, fram till 1970 i andra kammaren. I riksdagen var han bland annat suppleant i tredje lagutskottet 1961-1966 och ledamot där 1967-1970. Han engagerade sig bland annat för Uppsala universitet, natur- och miljövård samt idrottsfrågor.
Erik Tobé medverkade i bildandet av Svenska Orienteringsförbundet 1938 och Internationella Orienteringsförbundet 1960. Han var president för sistnämnda organisationen från bildandet fram till 1975. Han var även vice ordförande i Svenska naturskyddsföreningen 1962-1974.
Tobé promoverades till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1983.[1]
Bibliografi i urval
- VII nordiska lantmätarmötet i Stockholm den 16-18 juni 1952 (red., 1953)
- Regioner och kommunal verksamhet (tillsammans med Sverker Erichs och Harry Törnqvist, 1960)
- Det kommunala planmonopolet (i Festskrift till Georg Andrén, 1960)
- Riksplanering (Kommunalpolitik 4, med bl.a. Lars-Göran Redbrandt, 1972)
- Kommunal planering (1972, fjärde upplagan 1981)
- Fransysk visit i Tornedalen 1736-1737 : en bok om en gradmätningsexpedition och dess nyckelpersoner (1986)
- Anders Hellant: en krönika om sjuttonhundratalets märkligaste tornedaling (1991)
- Anders Celsius och den franska gradmätningen i Tornedalen 1736-37 (2003)
Källor
Litteratur
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 318-319
- ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 13 april 2009