Domkapitel
Från Rilpedia
Domkapitel är i såväl medeltida som nutida katolsk eller anglikansk mening ett kollegium av präster (kaniker (canonici) eller korherrar) som är knutna till en domkyrka och förrättar daglig korbön där.
Innehåll |
Före reformationen
Namnet domkapitel kommer av munkordensregel som föreskrev att ett kapitel ur Bibeln skulle läsas varje dag. Ursprunget till detta slags gemenskap är den grupp av präster som Augustinus knöt till sig som biskop i Hippo Regius. Den första ordningen för domkapitlen fastställdes av ärkebiskopen Chrodgang av Metz omkring 760.
I början rekryterades kanikerna från munkväsendet, och levde under klosterliknande former (reguljära kapitel; av 'regula') och följde då de munkordensregler, som gällde vid det kloster munkarna kom från. De var alltså inte präster. Senare kom präster, som hade privat bostad utanför klostren, med som kaniker och bildade då sekulära kapitel.
Domkapitlet var i början den instans som hade rätt att välja biskop.
Till Norden kom domkapitlen under 1100-talet och 1200-talet och följer då augustinerregeln. De första, som var reguljära, inrättades i Lund och Uppsala. I Sverige fick domkapitlen ordnade former genom 1686 års kyrkolag åtföljt av kunglig förordning 1687. Dessa bestämmelser bestod med få ändringar i 250 år ända till 1936 års kyrkolag.
Reformationen
I Norden försvann de gamla domkapitlen relativt snart efter reformationen. Här är idag domkapitel benämningen på stiftets centrala juridiska och administrativa organ. Det fungerar som en "teologisk stiftstyrelse" och har bl a följande uppgifter:
- Lämna förslag vid tillsättande av prästerliga tjänster
- I speciella fall även tillsätta prästerliga tjänster
- Handlägga tjänstefrågor inom kyrkan, t ex tillgodoräknande av tjänsteår.
- Besluta i disciplinärenden
- Vara examensförrättare vid avläggande av prästexamen och diakonexamen
1936 års domkapitellag
Enligt lagen 1936 skall det finnas ett domkapitel i varje stift, och sammansätts på följande sätt:
- Biskopen (preses)
- Domprosten (vice preses)
- i universitetsstäder en teologie professor (utses av teologiska fakulteten i respektive stad), i övriga stiftsstäder en gymnasielektor
- 1 präst vald av stiftets präster
- 1 lekman vald av stiftets pastorat
- 2 av K Maj:t förordnade ledamöter (därmed blir det viss politisk styrning)
Visby stift utgör ett särfall, eftersom domprost saknas där av något historiskt skäl. I stället utser K Maj:t en av stiftets präster att vara vice preses.
Stockholms stad är ett annat särfall, då staden före tillkomsten av Stockholms stift geografiskt till en del låg inom ärkestiftet, och resten inom Strängnäs stift. Detta löstes så att Stockholms konsistorium likställdes med domkapitel, och pastor primarius ersatte biskopen som preses.
Kyrkoordningen 2000
Fram till 2000 var domkapitlet en statlig myndighet. Sedan Svenska kyrkan därefter skilts från Staten har domkapitlet övergått till en intern föreningsangelägenhet. Därav har följt en rad konsekvensändringar, som fastställts i Kyrkoordningen (KO).
Domkapitlet skall enligt Kyrkoordningen bestå av följande ledamöter:
- Biskopen, som är ordförande,
- Domprosten, som är vice ordförande,
- En ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,
- En ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och
- Tre övriga ledamöter.
