Decimaltid
Från Rilpedia
Decimal tid syftar på ett tidsmått baserat på decimalsystem och som utgår från dygnet som bas för finindelning. I avseende på grundenhet skiljer det sig således från metrisk tid, vilken den i stort följer i övrigt. Oftast är det då ett system med anor från franska revolutionen som avses med dygnet indelat i 10 decimaltimmar X 100 decimalminuter X 100 decimalsekunder, till skillnad från den vanliga sexagesimala klockan med 24 timmar, 60 minuter och 60 sekunder.
En decimalsekund blir således en faktor 0,864 gånger kortare än en vanlig sekund.
Den generella tanken med decimaltid är att det ska vara lätt att räkna. Till exempel:
- ett experiment tar 57 362 sekunder. För de flesta är det inte helt enkelt att uppskatta hur många timmar det motsvarar. Ett experiment som tar 57 362 decimalsekunder kan man däremot direkt se hur lång tid det tar, nämligen 5,7362 decimaltimmar.
Decimaltid används egentligen inte i någon större omfattning, eftersom den fortfarande inte tar något radikalare grepp på att dela in dygnet, än vad de franska revolutionärerna föreslog. Det finns dock ett par program på internet, där man kan hämta en decimaltidsklocka på datorn.
Innehåll |
Historik
Egypten
Decimaltiden lär ha uppfunnits i forntida Egypten av Thot. Dygnet delades i 10 enheter och 100 underenheter. Dessa indelades i sin tur i ytterligare 100 enheter, så att ett dygn fick 100.000 takter. Dessutom var varje egyptisk månad uppdelad på tre perioder om 10 dygn vardera.
Kina
I Kina användes under ett par tusen år decimal dygnstid, ofta tillsammans med duodecimal tidmätning. Dygnet var ett sant centidygn uppdelat på 100 (ke 刻; pinyin: kè).
Frankrike
Decimal tid introducerades 5 oktober 1793 under Franska revolutionen. Den togs ur bruk januari 1806, på grund av bristande folklig acceptans för de nya ovana enheterna.
De franska revolutionärerna synes ha inspirerats av de gamla egyptierna och delat dygnet i 100 000 decimalsekunder med två mellanliggande namngivna enheter, som avvek ganska mycket för att få ta namn av timme och minut. Dekretet av den 24 november 1793 lydde dock:
- XI. “Le jour, de minuit à minuit, est divisé en dix parties ou heures, chaque partie en dix autres, ainsi de suite jusqu’à la plus petite portion commensurable de la durée”.
Detta säger bara att dagen ska delas i tio delar, vilka i sin tur delas i ytterligare 10 och så vidare så långt man behöver.
De franska jesuiterna bör ha varit väl underrättade om hur det stod till med tid i Kina, eftersom de var skyldiga till att de då aningslösa kineserna gick över från sitt centidygn till en kvart om 1/96 del av dygnet. Denna kunskap verkar dock ha gått revolutionärerna förbi. Det finns inget dokumenterat att de skulle ha beaktat centidygn, lätt förklätt till den redan välkända quart (d'heure), som enda behövliga tilläggsenhet utöver decimalsekunden.
Konsekvenser
Exempelvis tidszoner är inte en fråga för metrisk tid, men dessa liksom mycket annat måste omdefinieras vid en radikal övergång till decimal tid. En sådan kräver ju att även sekunden omdefiniers, vilket vore ett minst sagt omstörtande ingrepp bland alla fysikaliska metriska enheter som beror av denna.
Se även
Externa länkar
- Decimal Time
- Revolutionary Time
- Dials & Symbols of the French revolution. The Republican Calendar and Decimal time.
Referenser
- Carrigan, Richard A., Jr. “Decimal Time.” American Scientist, (May-June 1978), 66(3): 305-313.
