Calonectris

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Calonectris
Gulnäbbad lira (Calonectris diomedea)
Gulnäbbad lira (Calonectris diomedea)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaroyta
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Procellariiformes
Familj: Stormfåglar
Procellariidae
Släkte: Calonectris
Mathews & Iredale, 1915
Arter

Vithuvad lira (Calonectris leucomelas)
Gulnäbbad lira (Calonectris diomedea)
Kapverdelira (Calonectris edwardsii)
men se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Calonectris är ett släkte inom familjen stormfåglar med stora havsfåglar.

Innehåll

Taxonomi

Släktet omfattar två till tre arter och dess taxonomi är under diskussion då vissa anser att taxonet kapverdelira edwardsii ska behandlas som en god art C. edwardsii medan andra fortfarnade behandlar den som en underart till gulnäbbad lira (C. d. edwardsii).

Utseende och fältkännetecken

Släktet består av långvingade liror som är mörkt bruna eller gråbruna på ovansidan och mestadels vita undertill. De har en lång näbb med ett tydligt rörformigt utskott på näbbryggen. De flyger på stela vingar och har en karakteristisk lugn, något albatrosslikande "bågande" segelflykt. De verkar, trots mycket hård vind ha full kontroll och förflyttar sig med ett minimun av aktivt flykt. Vithuvad och gulnäbbad lira har i aktiv flykt mjukare vingslag än många av de mindre lirorna vilket gör att de i flykten kan påminna om unga trutar. Den något mindre kapverdelirans flykt är mer lik de mindre lirornas då den har stelare vingslag. Alla taxon utan kapverdeliran har ljusa näbbar.

Utbredning

Alla arter är flyttfåglar. Nominatformen av gulnäbbad lira häckar på öar och klippiga kuster i Medelhavet medan undarten borealis häckar på öar i Nordatlanten som Azorerna, Kanarieöarna och Madeira. Båda dessa taxon lämnar sina häckningsområden i oktober-november och flyttar till Sydatlanten. Nominatformen flyttar till havsområden utanför Kapprovinsen i Sydafrika och underarten borealis till havsområden utanför Sydamerika. En del, uppskattningsvis 250000 individer övervintrar i sydvästra Indiska oceanen.

Vithuvad lira häckar på östasiatiska öar. Den övervintrar i Stilla havet främst i havet norr om Nya Guinea men vissa övervintrar även i östra Indiska Oceanen.

Kapverdelira häckar endemiskt på Kap Verde och dess övervintringsområde är inte helt kartlagda men stora delar av populationen övervintrar förmodligen utanför Brasiliens kuster. [1]

Häckning

Arterna inom släktet besöker bara land om natten vid häckningstid och de föredrar månfria nätter för att undvika predation. De häckar i kolonier på öar och klippiga kuster och bygger sitt bo i jordhålor. De lägger ett vitt ägg.

Föda och beteende

De ras föda består av fisk, bläckfisk, och liknande. De följer båtar och fiskefartyg och äter fiskrens som kastas överbord.

Arter

  • Vithuvad lira (Calonectris leucomelas) (tidigare kallad vitmaskad lira)
  • Gulnäbbad lira (Calonectris diomedea)
    • C. (diomedea) diomedea kallas ibland scopolis lira.
  • Kapverdelira (Calonectris edwardsii)

En förhistorisk art Calonectris krantzi är också beskriven från fossila fynd.

Referenser

Noter

  1. Petry, Maria Virginia, Bugono, Leandro & da Silva Fonseca, Vanda Simone (2000) Occurence of Cape Verde Shearwater Calonectris edwardsii on the Brazilian coast. Bulletin of the British Ornithologists' Club, vol.120, nr.3, sid:198-200

Källor

  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Harrison, Peter: Havsfåglar, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1985. ISBN 91-46-14667-9. 
  • Harrison, Peter: Seabirds of the World: A photographic guide, Princeton University Press, Princeton 1987. ISBN 0-691-01551-1. 
  • Heidrich, Petra, Amengual, José F. & Wink, Michael (1998) Phylogenetic relationships in Mediterranean and North Atlantic shearwaters (Aves: Procellariidae) based on nucleotide sequences of mtDNA., Biochemical Systematics and Ecology, vol.26, nr.2, sid:145–170 DOI:10.1016/S0305-1978(97)00085-9 (PDF fulltext)
Personliga verktyg