Arbetslivsinstitutet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Arbetslivsinstitutet var (1995-2007) ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor med huvudkontor i Stockholm. Verksamhet har även funnits i Malmö, Umeå, Göteborg, Norrköping, Östersund och Visby. Institutet hade 400 anställda, varav de flesta var forskare. Forskning bedrevs (enligt standardformuleringen i skriftserien Arbete och hälsa) inom arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, "hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosocial problem", arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.

Arbetslivsinstitutet inrättades 1995 och lades ned den 30 juni 2007, i enligt med riksdagens beslut i oktober 2006 om statsbudget för 2007. Regeringens avsikt är att arbetslivsforskning istället skall ske vid universitet och högskolor. I budgeten öronmärktes dock inga nya resurser för sådan forskning, utan dess omfattning är en fråga för varje högskola.

Från 1 juli 2007 finns Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet som till mitten av 2008 skall avveckla Arbetslivsinstitutet genom att bland annat fungera som arbetsgivare för den uppsagda personalen och överföra handlingar från Arbetslivsinstitutet till arkiv.

En föregångare var Arbetslivscentrum, inrättat 1977. I bibliotekskatalogen Libris finns 324 publikationer under Arbetslivscentrum (1977-2000), 55 under Arbetslivsfonden och 1093 under Arbetslivsinstitutet. Skriftserierna Utbildning (ISSN 0347-2256) och Arbete och hälsa (ISSN 0346-7821) utgavs båda med start 1972 av Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetarskyddsverket, Arbetsmiljöstyrelsen och Arbetslivsinstitutet. Serierna omfattar 127 respektive 1122 publikationer i Libris-katalogen.

En artikel av Pelle Ehn (född 1948) och Åke Sandberg (född 1944) om "Forskning på arbetsplatsen" i När Var Hur 1978 (sid. 214-216) förutsade att "makten över forskningen kommer att bli en central fråga under 80-talet, en viktig del arbetslivets demokratisering". Som utgångspunkt hänvisas till LO-kongressen i juni 1976, där flera rapporter efterlyste en facklig forskningspolitik. Denna utveckling skedde parallellt med framtagningen av medbestämmandelagen.

Externa länkar

Personliga verktyg