Tro
Från Rilpedia
- Denna artikel behandlar tro i religiös mening. För tro i betydelsen att hålla något för sant, se Tro (kognition). För sången, se Tro (sång).
Denna artikel eller stycke har ansetts innehålla text med låg reell substans. Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Trosbegreppet är centralt inom alla religioner, även om man tror på en gudom eller på en metod som en väg bort ifrån ondska, lidande och död. En person kan vara övertygad om världens snara undergång eller vara bokstavstroende när hon läser sin heliga skrift, men en religiös tro kan inte ta steget över till vetande i vetenskaplig mening. Den religiösa tron omfattar oftast en etisk livshållning och ett moraliskt gränssättande, och man har därför ibland hävdat att det skulle kunna gynna ett samhälle och dess utveckling om vetenskap och religiös eller humanistisk tro skulle samverka.(källa behövs)
Innehåll |
Trons betydelse i kristen tro
Trosbegreppet används i många religioner, men är särskilt centralt i den kristna tron. Frälsningen från synd, ondska, lidande och död tas nämligen framför allt emot genom tron. Kristen frälsningslära beskriver hur guden Gud frälser genom Jesus död och uppståndelse, och människan tar emot denna frälsning genom tro.
Paulus skriver att människan blir rättfärdig genom tro, inte genom gärningar (Romarbrevet 3:21-4:3). Att bli rättfärdig innebär att få sina synder förlåtna. Eftersom synden är allt lidandes orsak (Första Mosebok 3; Romarbrevet 5:12), innebär en frälsning från synden också en frälsning från all onska, lidande och död. Hela frälsningen tas därför emot genom tron (Romarbrevet 10:9). Den frälsande tron karaktäriseras dock av att den leder till goda gärningar. Gör den inte det, är den död (Jakobs brev 2:14-26).
Luthersk teologi är den riktning som starkast betonar att tron är den enda frälsningsvägen - "tron allena". Romersk-katolska kyrkan säger att den nåd som tas emot i tro, ger möjlighet att göra goda gärningar, vilka medverkar till frälsningen.
Olika typer av tro
Alla tre typerna av tro är aktuella i den kristna tron. Den frälsande tron består dels i försanthållandet - "hjärnans tro" - då det är viktigt att tro att Jesus är Guds Son (Första Johannesbrevet 2:23) och att han uppstått från de döda (Romarbrevet 10:9).
Men minst lika viktig är tilliten - "hjärtats tro" - den personliga tilliten till Jesus, att han både kan och vill frälsa (Johannes evangelium 11:25; 14:1-3; Romarbrevet 10:10).
Slutligen kan "tro" också i kristen tro stå för trons innehåll. Till exempel kan det syfta på trosbekännelsen.
Kristen tro, vetande och vetenskap
Den kristna tron kan inte vetenskapligt bevisas. Däremot åberopar den kristne andra berättiganden för sin tro. Till exempel ögonvittnesskildringarna om att Jesus går på vatten och hur han förvandlar det till vin, hans förmenta uppståndelse (Matteus evangelium 28, Markus evangelium 16, Lukas evangelium 24, Johannes evangelium 20-21, Första Korinthierbrevet 15:3-8), under som sägs ha ägt rum idag, teoretiska argument för Guds existens - så kallade Gudsbevis, samt personliga erfarenheter av Gud (jämför Romarbrevet 8:16).