Svensk hiphop

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Organism 12, Promoe, Timbuktu - framträdande artister inom svensk hiphop.

Svensk hiphop är en musikalisk rörelse som blev till när hiphopen kom till Sverige. Den har sin början på 1980-talet,[1] när också andra hiphoprelaterade konstformer som breakdance kom till Sverige. I början rappade de flesta hiphoparna på engelska. Idag använder många av de mer framgångsrika rapparna svenska som språk, även om engelska fortfarande är populärt bland de som hoppas på internationella framgångar.

Innehåll

Historia

Början

Per Cussion och Grandmaster Funk är ansedda som de som tog hiphopen till Sverige.[1] 1984 släppte de låtarna "Don't Stop", "Snow Blind" och "Payin´ The Price". Breakdancing hade kommit till Sverige året tidigare och spreds snabbt, pionjärerna där var Robot Lasse, Mark, Spirio och Perkeles.

Under sommaren 1984, efter en större danstävling, slogs sig Double M Crew, Abdula & The Rockers, Rock Ski, Almighty T samt MC II Fresh samman för att bilda hiphopkollektivet Ice Cold Rockers, en grupp bestående av rappare, skratchare, dansare och graffitikonstnärer. Broadcaster D och One Eye Que (senare mer känd som Ayo) startade sitt samarbete.

Sverige, utanför Stockholm, upptäckte snart hiphop när den populära filmen Stockholmsnatt, med IC Rockers i roll listan, kom ut. Pop-C och Snoopy var på soundtracket och hade 1986 en hit med singeln "Next Time".[2] Nya artister följde i deras spår. Rob'n'Raz producerade singeln Competition Is None som innehöll dub och dancehallinfluerad rapp från Papa Dee. See-Que, från Stockholm, samarbetade med det amerikanska skivbolaget Priority Records på deras samlingsalbum Basement Flavor.

Den första riktiga rappsången på svenska var "Jag Är Def" av MC Tim som kom 1989.[1] Året efter bildades Just D och deras beslut att spela in på svenska gav dem många fans, och introducerade rapp till den större publiken.

Första genombrottet

I slutet av 1980-talet blev hiphopen alltmer populär i Sverige. Den internationella succén som Neneh Cherry hade med sitt album Raw Like Sushi gjorde att svensk media tog genren på större allvar. Svenska mästerskapet i rapp hölls för första gången 1989 och vinnaren var ADLs grupp Sons Of Soul. På andraplatsen kom Ms Melodie, som senare hade karriär under namnet Leila K. I följden av Neneh Cherrys framgångar hade Leila K en internationell crossover hit med rapplåten "Got To Get". Det fanns nu en solid marknad för hiphopmusik och skivbolag började rekrytera talanger.

Just Ds ironiskt namngivna album Rock N Roll blev populär med många människor som för första gången tog till sig hiphop. Snoopy (mer känd under namnet Quincy Jones III) flyttade till USA för att producera artister som Young MC, LL Cool J och Ice Cube.[2] The Sure Shot Groove (MC Stranger och Complicated C) debuterade med Rhymes R Flowin'. Kollektivet Infinite Mass vann den svenska kvalifikationsfinalen till World Rap Competition och gav ut EPn Da Blackmass. En av deras sånger, "Shoot The Racist", var på soundtracket till filmen Sökarna som kom ut 1993. Sången döptes sedan om till "Area Turns Red" efter en del mediakontroverser angående låttexten.

The Latin Kings startade en ny våg inom svensk hiphop. De använde sig av det multietniska ungdomsspråket Rinkebysvenska för att beskriva livet i miljonprogramsförorterna i Stockholm. Deras debutalbum Välkommen till Förorten som producerades tillsammans med Gordon Cyrus, en av grundarna till Sveriges första "urban music" labeln, Breakin Bread, var en succé på listorna och en favorit med kritikerna.[3] Den kommande generationen av hiphopare skulle skilja sig från den tidigare genom användandet av det svenska språket, till skillnad från det exklusiva användandet av engelska av Sveriges första generation rappare.

Andra genombrottet

1998 debuterade Petter med albumet Mitt sjätte sinne, som blev en succé och ledde till ett stort mainstreamintresse för hiphop på det sena 1990-talet.[4] Med honom kom en samling andra artister, som Thomas Rusiak, DJ Sleepy och Eye N' I. Bland de andra artister som fick mainstreamgenomslag efter Petter finns Ken Ring och Ayo. Feven släppte sitt kritikerrosade album Hela Vägen Ut. Looptroop fick uppmärksamhet både i Sverige och internationellt för sin ofta samhällskritiska hiphop. Timbuktu, från Lund, slog igenom och fick rykte om sig som en av Sveriges allra mest populära emcees.

2000-talet

Nyare artister som fått ett nationellt rykte inom mainstream-media inkluderar: Promoe, Snook, Ayesha, Fjärde Världen, Fattaru, Ison & Fille, Advance Patrol, Adam Tensta och Lazee.

Många av dessa artister har varit exponerade för en svensk hiphopkultur sedan de var födda, eller åtminstone väldigt unga. På ett sätt har den svenska scenen blivit mindre explosiv, men även mindre sårbar för att bli utrotad. Influenserna från amerikansk hiphop är inte längre fullt så påtagliga, amerikansk hiphop är fortfarande betydelsefull men influenser kommer även från fransk, brittisk, och japansk hiphop, samt andra länder och regioner runt jorden med intressanta och innovativa musikscener.

Det finns gott om olika hiphopgenrer representerade inom svensk hiphop. Alternativ hiphop är troligtvis större än Gangsta och Hardcore tillsammans. Det finns också många fusionsgenrer som Neo soul, Grime, och Reggaeton.

Till stor del på grund av fildelning och förändrade konsumentvanor så är antalet sålda skivor för en artist nödvändigtvis inte en korrekt indikator för hur populär eller betydelsefull artisten är.[5] Det finns svenska hiphopartister som släpper skivor som de vet kommer bli en ekonomisk förlust, med förhoppningen om att tjäna igen pengarna genom konserter, andra liveframträdanden, sponsring, reklam och diverse projekt.

Kända artister

Huvudartikel: Lista över svenska hiphopartister

Listan över folk som har gjort sig ett namn inom hiphop-Sverige är lång. Med några få undantag (Feven, Melinda Wrede och Remedeeh) är de flesta män.[6] Artister som har haft internationella framgångar inkluderar Quincy Jones III[2], Looptroop Rockers[7], Max Peezay[8] och Million Stylez[9].

Den icke-kommersiella hiphopen

Det har alltid funnits falanger inom den svenska hiphopen som har reagerat mot den mer kommersiella aspekten av musikbranschen, och försökt hitta alternativa distributions- och marknadsföringskanaler för musiken.[1][5] Internet har haft stor betydelse för kommunikation av media och genom olika nätgemenskaper har även personer utan skivbolagskontrakt kunnat hitta en publik för sin musik. Exempel på sådana communityn som är centrerade kring svensk hiphop är Frizon.info och Whoa.nu.

Andra webbplatser som används för spridning av musik inkluderar YouTube, Facebook och MySpace.

Graffitikulturen inom svensk hiphop

Graffiti har, åtminstone historiskt, setts som en konstart tillhörande hiphopen.[1][10] Man har ofta talat om graffiti som ett av hiphopens fyra element (tillsammans med MCing, DJing samt breakdance). Filmerna Style Wars och Wildstyle slog igenom i Sverige under första hälften av 1980-talet och fungerade som viktiga inspirationskällor, och det gjorde även kultfilmen Stockholmsnatt från 1987. De första graffitimålarna i Stockholmsområdet hade namn som Disey, Merley (mer känd som Liam Norberg[10]), Puppet, Razor, Zappo och Ziggy.[11]

Rapparen Promoe hade 2004 en klubbhit med låten "These Walls Don't Lie", som handlar om graffitikulturen i Sverige, och om riskerna som togs av målarna.[7]

Se även

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 ”"Guide till Svensk Hip-Hop Historia"”. http://www.streetzone.com/content/historia/svensk_historia/index.asp. Läst 2007-09-06. 
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 ”"Quincy "QD3" Jones, III: Executive Bio"”. http://www.qd3.com/executive_bios.php#qd3. Läst 2007-09-07. 
  3. ↑ ”Djungeltrumman.se: "Dogge Doggelito"”. http://www.djungeltrumman.net/v2/ICms/?Scope=&I=2614&P=0,512,621,624,2614. Läst 2007-09-07. 
  4. ↑ ”"Pappa hiphop"”. SvD. http://www.svd.se/kulturnoje/musik/artikel_537397.svd. Läst 2007-12-08. 
  5. ↑ 5,0 5,1 ”"Nya kanaler lyfter svensk hiphop"”. DN. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2622&a=622981. Läst 2007-12-08. 
  6. ↑ ”"De kom, de rappade, de försvann"”. Sydsvenskan. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=264145&previousRenderType=2. Läst 2008-01-14. 
  7. ↑ 7,0 7,1 ”"LOOPTROOP Vägen från underjorden.."”. SVT. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33068. Läst 2008-01-14. 
  8. ↑ ”"Svensk hiphop bedårar britterna"”. DN. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=511461&previousRenderType=1. Läst 2008-01-14. 
  9. ↑ ”"Dunderhet på dansgolvet"”. DN. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=652406. Läst 2008-01-14. 
  10. ↑ 10,0 10,1 ”"Tågmålarlegendaren, mossig ... och nyskapande"”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/skane/article259737.ece. Läst 2007-12-09. 
  11. ↑ ”"Graffitiveteranen är trogen gatukonsten"”. DN. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1058&a=363173&previousRenderType=2. Läst 2007-12-09. 

Litteratur

Externa länkar

Radioprogram på Sveriges Radio om svensk hiphop (värd: Ametist Azordegan)


Hiphop/Rap
Beatboxing - Breakdance - Kultur - DJing (Turntablism) - Mode/Fashion - Graffiti - Historia (Rötter - Old school - Golden age) - Rapp
Genrer
Afrikansk - Amerikansk - Brittisk - Fransk - Japansk - Svensk - Andra...
Abstrakt - Alternativ - Screw - Kristen - Medveten - Country - Crunk - Dirty - Dirty south - Electro - Emo - Freestyle - Gangsta - G-funk - Ghettotech - Glitch - Golden age - Hardcore - soul - Hip house - Horrorcore - Hyphy - Jazz - Latin - Mafioso - Merenrap - Miami bass - Mobb - Neo soul - Nerdcore - New jack swing - Old school - Politisk - Pop - Rapcore - Ragga - Reggaeton - Snap - Urban Pasifika
Hiphop världen över

Afrikansk - Amerikansk - Kap Verdisk - Svensk - Tysk
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Svensk_hiphop"
Personliga verktyg
På andra språk