Pungrävar
Från Rilpedia
| ?Pungrävar | |
|---|---|
 Pungräv (Trichosurus vulpecula)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj: | Klätterpungdjur Phalangeridae |
| Släkte: | Pungrävar Trichosurus |
|
|
|
| §Trichosurus Auktor: Lesson, 1828 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Pungrävar eller kusuer (Trichosurus) är ett släkte i familjen klätterpungdjur med fem arter.
Innehåll |
Utbredning
Arterna förekommer på hela den australiska kontinenten samt på ön Tasmanien. Dessutom infördes de i Nya Zeeland där de blev ett hot för den inhemska faunan, särskilt för flygoförmögna fåglar som kivier.
Kännetecken
Kusuer är robusta djur. Kroppslängden ligger mellan 32 och 60 centimeter och därtill kommer en upp till 35 centimeter lång yvig svans. De kan vara fem kilogram tunga. Den mjuka och ulliga pälsen har en färg som varierar mellan grå, vit, brun och svart. Öronen är trekantiga och betydligt större än hos kuskusar.
Levnadssätt
Pungrävar är inte lika stark bundna till livet i träd som andra klätterpungdjur. Deras naturliga habitat är skogar och andra regioner med träd men idag finns de även i stadsparker och trädgårdskolonier. De vilar på dagen i trädens håligheter eller i människans byggnader som ladugårdar och skjul. Under natten letar de i träd och på marken efter föda.
Varje individ lever ensam och reviret markeras med sekret från doftkörtlar som sitter vid djurets analöppning och bröst. I tättbebyggda områden överlappas reviren ibland.
Kusuer är huvudsakligen växtätare som livnär sig av blad, frukter och växternas utskott. I viss mån äter de även mindre ryggradsdjur som fåglar.
Fortplantning
Honor har förmåga att para sig en eller två gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 16 till 18 dagar föds vanligen en unge, sällan tvillingar. Pungen är bra utvecklad, har två spenar och öppningen framåt. Ungdjuret lämnar efter fyra till sju månader pungen och efter 6 till 10 månader sluter honan att ge di. Könsmognaden infaller under andra eller tredje levnadsåret. Livslängden för pungrävar ligger mellan 10 och 15 år.
Kusuer och människor
Dessa djur är mer än andra pungdjur kulturföljare och efter européernas ankomst i Australien ökade deras utbredningsområde. De är inte sällsynta och räknas inte till de hotade arterna. Trots allt jagas de ibland för pälsens skull och då de ibland förstör trädgårdar.
Arterna
I släktet skiljs vanligen mellan fem arter:
- Pungräv (Trichosurus vulpecula), finns över nästan hela Australien med undantag av de allra nordligaste delarna, infördes på Nya Zeeland där den numera utvecklade sig till en plåga.
- Trichosurus caninus, lever nära kusten i sydöstra Australien.
- Trichosurus arnhemensis, förekommer i regionen Kimberley i norra Western Australia.
- Trichosurus cunninghamii, bebor bergstrakter i Victoria.
- Trichosurus johnstonii, lever i regnskogar i Queensland.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 april 2009.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0801857899
- D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0801882214
