Protonraket
Från Rilpedia
 Protonraket under en uppskjutning i juli 2000 |
|
| Fakta | |
|---|---|
| Funktion | |
| Tillverkare | |
| Land | Sovjet/Ryssland |
| Mått | |
| Höjd | 53 m |
| Diameter | 7,4 m |
| Massa | 620 000 kg |
| Antal steg | 3/4 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 22 000 kg |
| Nyttolast till GTO |
6 000 kg |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | Bajkonur |
| Uppskjutningar | Minst 328 st |
| Misslyckade | 40 st |
| Jungfrufärd | 16 juli 1965 |
| Noterbara nyttolaster | Alla Saljut, Mir |
| Första steget | |
| Motorer | 6x RD-253-11D48 |
| Kraft | 10,470 kN |
| Bränntid | 124 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Andra steget | |
| Motorer | 4x RD-0210 |
| Kraft | 2,399 kN |
| Bränntid | 206 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Tredje steget | |
| Motorer | 1x RD-0212 |
| Kraft | 630 kN |
| Bränntid | 238 sek |
| Bränsle | N2O4 / UDMH |
| Fjärde steget | |
| Motorer | 1x RD-58 |
| Kraft | 83 kN |
| Bränntid | 470 sek |
| Bränsle | |
Protonraket (formellt: UR-500), rysk obemannad raket avsedd för att transportera satelliter och annat som ska upp i rymden. Den första protonraketen sköts upp redan 1965 och används fortfarande (2007).
Raketen har fyra steg varav de tre första drivs med Hydrazin och det översta av flytande fotogen och flytande syre.
Ursprungligen togs den fram för att användas för att skicka kärnvapen, om den använts för det syftet hade den haft en räckvidd på 12 000 km. Man insåg dock att den var alldeles för överdimensionerad för denna uppgift, istället började man använda den för att föra upp föremål i rymden.
Mellan 1965 och 1970 var protonraketen en opålitlig rakettyp, många rymdfarkoster gick förlorade då raketerna exploderade eller havererade på något annat sätt. Under 1970-talet redde man dock ut problemen och den har sedan dess varit mycket pålitlig, vilket den är än idag.
Denna rakettyp har använts till otaliga uppskjutningar av obemannade farkoster, och skulle förmodligen ha använts även vid ryssarnas första bemannade månfärd om inte amerikanerna kommit så långt med sitt Apolloprogram. Det var med protonraketer rymdstationerna i Saljut-serien skickades upp, liksom 6 av 7 delar av rymdstationen Mir och hittills (2007) 2 delar av rymdstationen ISS. De har även varit bärraketer för flera obemannade mån-, Mars- och Venussonder.
Proton 8K82K
Proton M
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Protonraket
- Specifikation över protonraketen
