Kooperativa förbundets arkitektkontor
Från Rilpedia
Kooperativa Förbundets Arkitekt- och Ingenjörsbyrå även kort kallat KFAI, var Sveriges största arkitektkontor under 1930-talet och hade 1934 över 70 medarbetare.
KFAI grundades 1925, för att tillgodose kooperationens stora behov av välplanerade, funktionella byggnader. Kontoret praktiserade "arbetsgemenskapens princip", som det hette i en skrift från 1935. Kontoret var indelat i självständiga avdelningar. Man diskuterade gemensamt frågor av större betydelse och tog del av varandras framsteg eller svårigheter. Detta, så hette det, "stimulerar de enskildas prestationer och ger samtidigt kontorets arbete en tydlig förnimbar kollektiv underton".
KFAI stod för den moderna, funktionalistiska sakligheten, där socialt engagemang parades med stark formkänsla. KFAI har därmed i hög grad påverkad svensk arkitektur under 1930- och 1940-talen. Förutom kontorets chef Eskil Sundahl (mellan 1925-1958), fanns här bland andra Olof Thunström, Artur von Schmalensee och Erik Ahlsén.
KFAI hade sina lokaler i KF:s huvudkontor vid Slussen, verksamheten lades ner i mitten av 1970-talet.
Urval av verk
- Hornsbergsdepån, Bussgarage vid Hornsberg (1931 och 1938)
- Kvarnholmen, Nacka (1927–1934)
- Lumafabriken (1930)
- Katarinahissen (1935)
- Charkfabriken vid Södra station (1930–1933)
- KF:s kontor vid Slussen, Stockholm (1935)
Källa
- 1900-talets svenska arkitektur - Att bygga ett land, redaktör Claes Caldenby utgiven av Arkitekturmuseet och Byggforskningsrådet 1998.
- Den moderna staden tar form. Ewa Eriksson, Ordfront 2001
- Det svenska folkhemsbygget : om Kooperativa förbundets arkitektkontor. Lisa Brunnström (Stockholm: Arkitekur förlag, 2004).
