Från Rilpedia

Irkutsk (ryska: Иркутск) är en av de största städerna i Sibirien i Ryssland, belägen vid Bajkalsjöns strand i södra Sibirien. Den är huvudstad i Irkutsk oblast och har 575 817 invånare (1 januari 2008).^[1] Det är en betydande militärstad och säte för ärkebiskopen av den ryska ortodoxa kyrkan. Staden ligger 5185 km med järnväg från Moskva.

Klimatet är torrt med stora temperaturskillnader. Antalet soltimmar är över 2000 per år.

Innehåll 1 Geografi och klimat 2 Historia 3 Ekonomi 4 Stadsdistrikt 5 Transport 6 Utbildning 7 Vetenskap 8 Bilder 9 Referenser 10 Externa länkar

Geografi och klimat

Staden ligger vid Angarafloden, en biflod till Jenisej, 45 km från dess utlopp ur Bajkalsjön. Irkutsk har fått sitt namn från floden Irkut, som ansluter sig till Angarafloden vid staden.

Irkutsk har ett subarktiskt klimat, som kännetecknas av stora temperaturvariationer mellan årstiderna. Sommaren är mycket varm medan vintrarna är mycket kalla. Juli är den varmaste månaden med en medeltemperatur på 18°C medan januari är årets kallaste månad, med en medeltemperatur på -19°C. Nederbörden varierar under året där juli är den våtaste månaden (119 mm nederbröd). Februari är den torraste månaden där snöfall dominerar.

Irkutsk befinner sig i ett kuperat landskap inne i tajgan som är typiskt för östra Sibirien, i kontrast till den öppna stäppen i västra Sibirien.

Historia

Irkutsk växte upp kring bosättningar som etablerades 1653 av Ivan Pochabov för insamlandet av skatt från lokalbefolkningen. Irkutsk fick officiellt beteckningen stad från regeringen 1686. 1760 anlades den första vägförbindelsen mellan Moskva och Irkutsk, vilket bidrog till en snabb ekonomisk utveckling. Handeln med Kina ökade och varor som guld, diamanter, pälsar, trä, silke och te importades.

Under de tidigare seklen har Sibirien med sitt hårda klimat varit en plats för deportering och exil.^[2]

Under tidigt 1800-tal skickades många ryska konstnärer, officerare och adelsmän i exil till Sibirien under upproret 1825 mot tsar Nikolaj I. Därmed utvecklades Irkutsk till ett intellektuellt centrum vilket har påverkat staden i stor utsträckning. Många speciellt dekorerade trähus och annan uttryck för konst överlevde Sovjetunionen och finns fortfarande kvar, vilket utgör en stark kontrast mot sovjettidens betonghus.

Irkutsk hade under 1800-talet ett rykte om sig i Ryssland för att vara en välvårdad stad med raka, breda och upplysta gator. Den 4 juli 1879 utbröt en stor eldsvåda som ödelade viktiga centrala funktioner i staden inklusive 4000 bostäder. Staden återhämtade sig dock snabbt och 1896 introducerades elektricitet i staden. Den första biografen byggdes 1897 och en större järnvägsstation anlades 1898. År 1900 kallades Irkutsk i folkmun för Sibiriens Paris.

Under det ryska inbördeskriget som bröt ut efter Oktoberrevolutionen blev Irkutsk skådeplats för många blodiga sammandrabbningar mellan "vita" och "röda". 1920 avrättades ledaren för anti-bolsjevikerna och därmed lades motståndet mot bolsjevikerna ner.

Under åren med kommunism industrialiserades Irkutsk kraftigt, precis som många andra städer.

Ekonomi

Medelinkomsten i Irkutsk varierar mellan 4000 till 9100 rubel. Huvudsakliga industrinäringar är timmer, aluminium och mineraler. Konsumentprodukter, turism och jordbruk är andra näringar.

Stadsdistrikt

Irkutsk är indelad i fyra stadsdistrikt.

Stadsdistrikt	Invånarantal 9 oktober 2002[3]	Invånarantal 1 januari 2008[1]
Leninskij	142 858	139 473
Oktiabrskij	141 742	135 175
Pravoberezjnyj	111 318	107 397
Sverdlovskij	197 686	193 772
TOTALT	593 604	575 817

Transport

Viktiga vägar och järnvägar som Transsibiriska järnvägen ansluter Irkutsk med andra regioner i Ryssland och Mongoliet. Irkutsk har även en internationell flygplats och en mindre flygplats för inrikesflyg.

Utbildning

Flera universitet finns i staden, bland annat ett allmänt statligt universitet (1918), en högskola för ekonomi och juridik (1932), ett tekniskt institut (1939), ett jordbruksinstitut, ett medicinskt universitet, och skolor för lingvistik och pedagogik.

Vetenskap

Det finns nio forskningsinstitut lokaliserade strax utanför Irkutsk där forskning bedrivs i bland annat geografi, energisystem, geokemi, styrteknik, kemi, limnologi och fysik.

Bilder

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1} Publikation Tjislennost naselenija rossijskoj federatsii, po gorodam, poselkam gorodskogo tipa i rajonam, na 1 janvarja 2008 goda (utgiven av ROSSTAT), invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2008.
2. ↑ ”Irkutsk”. Geographic Bureau - Siberia and Pacific. http://www.geographicbureau.com/Siberia/Irkutsk/irkutsk.htm#KYZYL. Läst 2006-10-26. 
3. ↑ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda , invånarantal för Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. (excelfil)

Externa länkar

• Satellitbild