Deje

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Deje
Siffrorna avser orten
Läge 59°36′N 13°28′O / 59.6, 13.467
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Forshaga kommun
Församling Ulleruds församling
Folkmängd(2005) 2 783 invånare
Area(2005) 370 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Deje är en tätort i Forshaga kommun. Orten var tidigare ett typiskt brukssamhälle och var också en järnvägsknut, där den nerlagda järnvägen NKlJ mötte Bergslagsbanan. Den senare används fortfarande för viss godstrafik.

Innehåll

Utseende, sevärdheter och anläggningar

Deje domineras fortfarande av det något förfallna före detta sulfit- och pappersbruket, som bland annat har två höga tegelskorstenar. Det drevs sist av företaget Delax AB innan det lades ner år 1985. Massatillverkningen (sulfitbruket, som bland annat innebär kokning av trä till pappersmassa) lades ner redan på 1970-talet, medan pappersbruket fortlevde till 1985.

Genom samhället rinner Klarälven, som gör två krökar i samhället, först åt öster från norr och sedan vidare åt söder. Det finns tre broar över älven:

  1. en hängbro, som numera enbart används för gång- och cykeltrafik (sedan 1985),
  2. en före detta järnvägsbro (för NKIJ) – en fackverkskonstruktion i stål, som nu är en del av cykelbanan mellan Karlstad och Uddeholm (den så kallade Klarälvsbanan), samt
  3. en ny vägbro på betongpelare invigd 1985. Samma år sprängdes en gammal bågbro, som låg mer söderut vid bruket och som användes för biltrafik.

Det finns ytterligare en järnvägsbro strax söder om samhället för Bergslagsbanans järnväg. Den är också en fackverkskonstruktion – fast enklare och längre än den andra järnvägsbron och byggd på flera stenpelare.

I samhällets mitt finns också ett vattenkraftverk, Dejefors kraftverk, som ligger där det tidigare fanns ett vattenfall (en fors).

I södra Deje, strax söder om bruket, finns dessutom några märkliga välbevarade kvadratiska arbetarbostäder i timrat trä med rödmålad träpanel och vita knutar och verandor. De tillhörde bruket och hyrdes ut till arbetarna.

Ortens bebyggelse och delar. Vissa samlingslokaler

Orten söder om älven består av följande delar:

  • Deje i mitten, där ortens centrum ligger (inklusive de mindre delarna Klippåsen och Lyckorna, som ligger söder om järnvägen),
  • Mon, norr om ortens centrum (uppdelat i Södra Mon och Norra Mon), samt
  • Risätter, sydost om centrum (inklusive delarna Tjusbol och Hagalund).

På andra sidan älven ligger Dejefors som består av ortsdelarna

  • Västra Dejefors eller Dejefors samt
  • Östra Dejefors eller Älvkroken vid Älvkroksvallen (se nedan). Söder om denna ortsdel ligger också den mindre ortsdelen Vargån, vid ån med samma namn.[2]

Strax norr om Deje, omkring 50-100 meter öster om bostadsområdet Mon, finns vid Klarälven också den nybyggda småorten Tjärnheden.

Deje centrum ligger uppe på en av traktens åsar. Där ligger en restaurang, en tandläkarmottagning, affärer och ett café i olika hus (caféet i ett originellt gammalt hus med närmare fyra våningar), samt gamla vårdcentralen i ett gammalt trähus. Det mesta av detta ligger kring en torgliknande plats vid huvudleden genom orten. En ny vårdcentral, byggd på 1980-talet, finns nedanför åsen vid bruket. Där nere finns också järnvägen och brandstationen.

Strax nedanför den centrala platsen, bakom ett hus sydväst därom, finns en utsikt över Forstjärn, en liten tjärn, som det finns gott om i området.[3] Där samlas Dejeborna varje Valborgsmässoafton för att se fyrverkerier, en tradition sedan 1920-talet.[4]

Bakom centralplatsen går en gata, Brogatan, åt nordväst mot hängbron vid älven. Vid Brogatans ena ände, strax bakom centralplatsen, ligger Pingstkyrkans byggnad för Filadelfiaförsamlingen i Deje.[5] Längre bort i riktning mot älven, vid gatans mitt, ligger Folkets hus med folkbibliotek, biograf och samlingslokaler. Gatan går sedan vidare mot hängbron och på andra sidan älven, i Dejefors, ligger Dejeskolan, som är en grundskola upp till nionde klass. Där, i en av skolbyggnaderna, finns också ortens simhall, som byggdes i början av 1970-talet.

I Älvkroken norr därom finns den inhägnade fotbollsplanen Älvkroksvallen, som är hemmaplan för Deje idrottsklubb, DIK.

Badplatser, sevärdheter m.m. i Dejes omgivningar

Omkring en kilometer öster om Deje tätort (norr om älven) ligger Nedre Ulleruds kyrka tillsammans med en sockenstuga (se mer om ortnamnet Nedre Ullerud med mera i artikeln om Ulleruds församling). Ett par kilometer väster om Deje ligger å andra sidan Dömle herrgård vid sjön Smårissjön. Denna herrgård var stiftsgård mellan 1946 och 2004 och kallades då Dömle stiftsgård. Den utgörs av en herrgårdsbyggnad, en nyare kyrka och andra byggnader. Där drivs ett hotell med inriktning på bland annat golf. Stiftsgården såldes av Karlstads stift till en privat ägare år 2004.

Vid vägen mot Dömle, någon kilometer norr om Deje och Tjärnheden, finns en badplats med sandstrand i sjön Skivtjärn. Lite längre bort, väster om Dömle, finns det också en badplats (med flera) i sjön Visten. Vid Älvkroksvallen, som omnämns ovan, finns också en viss möjlighet att bada i älven.

Historia samt etymologin bakom ortnamnet

Ortnamnets ursprung

I forsen fanns under medeltiden ett laxfiske, från 1686 omnämnt som Deje i jordeboken. Fisket tillhörde antagligen de gamla byarna Västra och Östra Deje, som ligger på båda sidor om Klarälven någon mil nerströms från den nuvarande tätorten. Dessa byars namn kan innehålla ett fornsvenskt ord deghia som betyder 'sumpigt område'. Det syftar antagligen på älvstränderna på platsen.[6]

Sågverksorten

1627 byggdes ett skovelhjul i en fors i Klarälven. Hjulet drev en såg, och i regionen fanns det både gott om träd och god efterfrågan. Från 1754 började man sälja virke till utlandet. Detta sågverk låg norr om forsen Dejefors, och orten Dejefors låg således norr om älven (som motsvarar den nuvarande ortsdelen Dejefors i nordöstra Deje). Orten och sågverket kallades Deije såg 1756 och Dejeforss 1825. Sågverket finns fortfarande kvar i närheten av kraftverket på norra älvstranden.[6]

Järnvägsstationen och bruket

1876 öppnade järnvägsstationen där de båda järnvägarna korsade varandra, vid det då nya pappersbruket söder om älven. Orten fick därvid ett uppsving ekonomiskt och befolkningsmässigt och den södra delen av orten byggdes upp. Den delen är idag huvuddelen och där ligger idag också ortens centrum. Järnvägsstationen, denna nya del och snart hela orten kallades sedan Deje, efter läget nära den gamla sågverksorten och forsen Dejefors.[6]

1906 uppfördes en kombinerad massafabrik och pappersbruk, och man var specialiserad på kraftpapper. Enligt Bonniers Konversationslexikon ägdes bruket på 1920-talet av AB Mölnbacka-Trysil, som låg i Forshaga. Inte så långt från Deje (inom samma socken, omkring en mil bort) ligger också den ort, som detta företag uppkallades efter, småorten Mölnbacka. Mölnbacka har en brukshistoria inom järnhantering samt en bruksherrgård. Sågverket tillhörde enligt samma uppslagsverk Dejefors kraft- och fabriks AB.[7] 1965 var fabriken ett av landets större med en kapacitet på 60 000 ton papper om året. Detta år arbetade 500 personer på bruket och 100 personer på sågen. Deje var en stor järnvägsknut, vilket gav arbete åt ytterligare 50-60 personer.

Investeringarna gjorde att företagets skulder ökade och när konjunkturen sjönk 1966-1967 började ägarna leta efter en köpare till bolaget; valet föll på Uddeholmsbolaget. Det bolaget kom att fokusera på sin stora anläggning i Skoghall och mot slutet av 1970-talet blev det sämre tider. 1977 avvecklades sågverket och 1978 avslutades massatillverkningen. Pappersbruket fortsatte producera papper från pappersmassa producerad på annan ort. Efter olika turer blev bruket statligt ägt via bolaget Delax AB som även hade en fabrik i Laxå. 1985 gick bruket i konkurs och antalet anställda sjönk från 140 till 30. De sista fyra åren fram till 1989 tillverkade man karbonpapper som det ännu fanns efterfrågan på i Östeuropa. Ägandet av bruket växlade under 1990-talet tills kronofogden tog över ägandet 1997. På en exekutiv auktion den 12 mars 1997 såldes det som återstod av bruket för 140.000 kronor[8]. Köpare var ett sopsorteringsföretag.

Övrigt

I Deje folkets hus bildades Sveriges första nazistiska parti av veterinären Birger Furugård.

Läs mer

Mer om ortens historia finns i artiklarna om Ulleruds landskommun och Ulleruds församling.

Befolkningsutveckling

Dejes befolkning har minskat en del de sista åren. Huvudproblemet är att Deje till skillnad från Forshaga och andra orter ligger längre från Karlstad (tre mil, en mil längre än Forshaga) och inte i samma utsträckning kan fungera som sovstad som andra orter närmare Karlstad (nu när huvudindustrin, bruket är nedlagt). Servicen, till exempel med Systembolaget, finns inte heller i samma utsträckning.

1995 hade orten 3047 invånare, 1990 3 243 och ytterligare något större under 1970- och 1980-talen. År 2000 hade antalet invånare minskat till 2842 invånare, det vill säga en befolkningsminskning med 205 personer från år 1995. Men samtidigt kom den nybyggda småorten Tjärnheden, vilken som nämnts ligger i närheten alldeles norr om Deje, att betraktas som en egen tätort med över 200 invånare. — Mellan åren 2000 och 2005 minskade befolkningen endast med 59 personer till 2783 invånare (från 2842 invånare).[9]

På 1960-talet hade Deje dock en mindre befolkning: 2884 invånare år 1960.[10] Fram till 1980-talet ökade denna siffra till över 4000 invånare.[11]

Källor

  1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. ↑ Infosveriges webbsida om Deje, på Internetadressen: http://www.kartbolaget.se.
  3. ↑ Jämför med en karta över Deje på eniro.se.
  4. ↑ Jämför med en tidningsartikel (2003-05-01) om fyrverkeriet i lokaltidningen.net.
  5. ↑ Uppgiften är hämtad från en särskild sida om Deje pingstförsamling på pingströrelsens webbplats.
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s. 59.
  7. ↑ Bonniers konversationslexikon, 1927, band III, spalt 170.
  8. ↑ Tidskriften Filter, feb/mars 2009, s 67
  9. ↑ Uppgifter hämtade från en särskild del av SCB:s webbplats. (Uppgifterna från 1995-2000).
  10. ↑ Lilla Uppslagsboken, 1974, band 2, spalt 823.
  11. ↑ SCB:s Atlas över rikets indelningar i län, kommuner, församlingar och tätorter. Tabelldel 1992.

Camera-photo.svg Värmland vapen.svg Denna artikel om en plats i Värmlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Deje"
Personliga verktyg