Aythya
Från Rilpedia
| ?Aythya | |
|---|---|
 Vigg (Aythya fuligula)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Andfåglar Anseriformes |
| Familj: | Egentliga andfåglar Anatidae |
| Underfamilj: | Aythyinae |
| Släkte: | Aythya |
|
|
|
| §Aythya Auktor: Boie, 1822 |
|
|
|
|
|
Se text. |
|
 Brunand (Aythya ferina)
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Aythya är ett släkte med dykänder inom underfamiljen Aythyinae bland de egentliga andfåglarna.
Arterna inom släktet födosöker främst genom att dyka. De är flockfåglar som främst lever i sötvatten eller i estuarier, dock flyttar berganden (Aythya marila) till marina miljöer om vintern. De är goda flygare och de slår sina breda, trubbiga vingar snabbare än många andra änder. Populationer som häckar i norr är ofta flyttfåglar medan sydligare häckningspopulationer tenderar att vara stannfåglar. Australisk dykand (Aythya australis) flyttar dock oregelbundet långa sträckor för att undkomma kraftiga regnväder. Arterna inom släktet rör sig klumpigt på land eftersom deras ben ofta är placerade långt bak på kroppen för att de lättare ska kunna ta sig fram när de simmar.
Innehåll |
Systematik
Tidigare fördes dykänderna tillsammans med simänderna till underfamiljen Anatinae. Johnson & Sorenson (1999) splittade ut dykandsläktena Aythya och Netta med flera i den egna underfamiljen Aythyinae. Analyser av mitokondriellt DNA för enzymet cytokrom b och sekvensdata av NADH-dehydrogenas subenhet 2 för denna grupp dykänder indikerar att de släktmässigt är ganska långt ifrån simänderna och att deras morfologiska likheter med simänderna beror på konvergent evolution.[1]
Arter
- Svartnäbbad brunand (Aythya valisineria)
- Brunand (Aythya ferina)
- Amerikansk brunand (Aythya americana)
- Ringand (Aythya collaris)
- Australisk dykand (Aythya australis)
- Amurdykand (Aythya baeri)
- Vitögd dykand (Aythya nyroca)
- Madagaskarbrunand (Aythya innotata) - man trodde länge att denna art var utdöd men den återfanns 2006.
- Nyzeeländsk bergand (Aythya novaeseelandiae)
- Vigg (Aythya fuligula)
- Bergand (Aythya marila)
- Mindre bergand (Aythya affinis)
Fossil och förhistoriska arter
Arten Aythya shihuibas finns beskriven från sen miocen i Kina. En obeskriven förhistorisk art är känd från fossila lämningar som härstammar från tidig pleistocen funna i Dursunlu, Turkiet[2] Arten "Aythya" arvernensis från miocen placeras numera i släktet Mionetta, medan "Aythya" chauvirae egentligen verkar bestå av två olika arter varav den ena inte verkar tillhöra dykänderna.[3]
Noter
- ↑ Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999) Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk, vol.116, nr.3, sid:792–805. PDF fulltext
- ↑ Louchart, Antoine; Mourer-Chauviré, Cécile; Guleç, Erksin; Howell, Francis Clark & White, Tim D. (1998) L'avifaune de Dursunlu, Turquie, Pléistocène inférieur: climat, environnement et biogéographie., Les Comptes rendus de l'Académie des sciences, vol.327, nr.5m sid:341-346. [fransk med engelsk kortversion] doi:10.1016/S1251-8050(98)80053-0 (HTML sammanfattning)
- ↑ Worthy, Trevor H.; Tennyson, A.J.D.; Jones, C.; McNamara, J.A. & Douglas, B.J. (2007) Miocene waterfowl and other birds from central Otago, New Zealand., Journal of Systematic Palaeontology, vol.5, nr.1, sid:1-39. doi:10.1017/S1477201906001957 (HTML sammanfattning)
