Skäktning (slaktmetod)

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Ambox grammar.svg
 Den här artikeln behöver språkvård.
Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård.
Question book-4.svg
 Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.
Skäktning av en kyckling
Shehitah och bedikah

Skäktning är ett ord som i tillämpning motsvarar det tyska ordet schächten som kom till i samband med debatter från och med cirka 1850. Den innefattar två slaktmetoder som liknar varandra, den ena shehitah som används av judar och den muslimska slaktmetoden dhabh som används av muslimerna. Lagar och regelverk i shehitahslakt är flera och mer utförliga. Etiopiska Ortodoxa kristna använder samma metod.[1][2]

Metoden innebär att man skär av slaktdjurets hals med en mycket lång och vass kniv utan andra åtgärder som till exempel att slå djuret i huvudet med klubba eller yxa eller att driva in en stålbult i hjärnan med en penetrerande bultpistol. Detta har till följd att slakten genomförs utan att djuret bedövas.

Den judiska ritualslakten, shehitah, benämns kosherslakt och den muslimska, dhabh, halalslakt.[3] Efter slakt som utförs korrekt enligt den judiska metoden är djuret kosher (annars är det treif). Efter slakt enligt den muslimska metoden är djuret halal, (annars är det haram).[4]

Före cirka 1950 tillämpades ordet skäktning enbart för judisk slakt, men man har numera börjat använda termen för att täcka både judisk och muslimsk slakt i synnerhet när lagstiftning diskuteras [5]

Handlingen är av betydelse för alla rättrogna judar och muslimer dels emedan dessa endast får äta kött som är kosher resp. halal. Enligt judiska shehitalagarna får inte djuret utsättas för ett antal av religionen förbjudna åtgärder som till exempel att köttet rivs (en term som betyder att ett rovdjur har ätit djuret eller att ett hack eller flera finns på kviveggen). En generell princip inom judendomen är att känna medlidande för och att aktivt ingripa för att reducera tza'ar ba'alei hayim (djurens själsliga plågor). Slaktmetoden får inte varieras så att ökad smärta eller plågor uppstår. En av grundprinciperna i skäktning är omedelbarhet: att inget uppehåll eller dröjsmål eller paus får inträffa.[6]

Att använda penetrativ bultpistolsbedövning bryter mot denna princip, varför enligt många poskim (judiska lagtolkare) är bedövning i samband med skäktning förbjuden.[7] Även muslimska tolkare av sharialagen gör liknande utlåtanden.

Flera muslimska auktoriteter tillåter att djuret bedövas innan slakt, och svensk lag tillåter detta. Vissa muslimer vill inte äta detta kött och insisterar på att få kött slaktat utan bedövning med penetrativ bultpistol som importeras.

Skäktning blev kontroversiell i Europa först ca 1850 i Schweiz, och en kampanj med antisemitiska förtecken som pågick endast i protestantiska länder och mest i tysktalande- och skandinaviska länder nådde sin kulm ca 1890. Ett rent förbud finns kvar idag endast i fyra länder då många förbud har tagits bort och många länder har lagstiftning för att skydda religiös slakt (t ex USA, England, Skottland, Sydafrika mm). Inget offentligt debatt har någonsin förekommit om slakt genom halssnitt i Spanien, Italien eller Irland.[8] I Schweiz, som införde ett skäktningsförbud i grundlagen efter en folkomröstning, hade katolska präster uppmanat sina församlingar att rösta emot ett skäktningsförbud och man kunde se av valresultat att inga katoliker hade röstat för ett förbud.[9][10][11]Många djurrättsorganisationer är kritiska till storskaliga slakthus där djuren far illa oavsett slaktmetoden [12][13] [14] [15] Agriprocessors slakthus i Iowa som producerar kosher kött blev 2004 objekt för smygfotografering av PETA . Det var inte själva slaktmetoden som var föremål för kritik, utan ett antal detaljer i djurhantering (som t ex att djuren fick matstrupen och luftstrupen borttagen efter kosherslakt) samt att de filmade djuren inte dog omedelbart. Uppståndelsen gav upphov till protester från många håll.

Ett antal studier har skrivits om de sociologiska, politiska och juridiska aspekter av debatterna som först började 1850 och enligt Robin Judd finns det mycket fortfarande outforskat.

Djurskyddsorganisationer är kritiska till bedövningsslakt eftersom bedövningsmetoder inte är alltid effektiva [16]Muslimer och judar använder denna kritik för att försvarar skäktning [17][18]

Innehåll

Etymologi

Ordet skäktning kommer från tyskans schächten, som i sin tur har sitt ursprung i yiddish shekht. Shekht är ett lånord i yiddish från hebreiskans shehittah (שחיטה), som betyder slakt. En shohet är en judisk slaktare. Ordet kom in i tyska språket i samband med schächten debatterna, och likaså in i svenskan med skäktningsdebatterna där. Engelskan använder den hebreiska ordet shehitah direkt eller ritual slaughter som täcker både shehitah och muslimsk dhabhihah (uttalas zzabhihah eller zzabh) Termen Ritual slaughter (svenska: rituell slakt täcker även jatka - halshuggning av getter och får med svärd som utövas av hinduer och sikher.

Utförande

Judisk shehitah (שחיטה) och muslimsk Dhabīḥah (ذَبِيْحَة) har olika regelverk och vissa skillnader finns. Med shehitah måste shoheten, slaktaren, få specialutbildning och måste kunna regelverk och källorna för dessa förutom att vara from och observant angående alla judiska religiösa levnadsregler. Slaktaren examineras och får en speciell licens. Licensen utfärdas av en rabbin och är giltig endast under denna rabbins jurisdiktion. Slaktkniven måste vara minst dubbel så lång som djurets hals är bred. Tre olika längder för knivarna finns: för fåglar, för mindre boskap (får, getter) och för nötkreatur. Kniven är rakbladsvass och rak.

Muslimsk slakt kallas för Dhabihah eller dzabh. Ordet är besläktad med den hebreiska ordet zebhahh (offer). Dhabihah kan uföras av vanliga muslimer vid behov utan speciell utbildning eller certifikation, och det har förekommit (enligt Grandin) böjda knivar. Olika fatwa finns angående slakt, men de mest strikta är mer likt judisk lag.

Forskaren Temple Grandin har uttalat sig på detta vis om hur medvetslöshet inträder: "Jag har också iakttagit att vissa shohtim var bättre än andra i sin förmåga att orsaka medvetslöshet inom en mycket kort tid. Alla snitt utfördes korrekt, från en religiös synpunkt, men vissa shohtim var mer biologiskt effektiva. Ett snabbare utfört snitt var mer effektivt än ett snitt som gjorts saktare. Hos de bästa shohtim, ger djuret inte ifrån sig ett ljud och ryckar inte till, och faller medvetslös inom åtta till tio sekunder."[19]

Enligt Encyclopaedia Brittanica har djurskyddsorganisationer tolkat reflexmässiga muskelryckningar efter skäktning efter djuret är död som plågor, och därför har ett antal europeiska länder inför förbud mot skäktning. Vetenskapsmän är eniga angående detta (att muskelryckningarna är reflexer och inte är något tecken på lidande eller plågor.)[20][21]

Juridisk status

Av djurskyddsskäl är slakt utan bedövning i Europa förbjuden i Schweiz, Sverige, Norge, Island och Lettland. Utöver dessa har några andra länder krav på bedövning efter snittläggning, men de flesta av de europeiska länderna har inte några sådana lagar. [22].

Paragraf 14 djurskyddslagen[23] i Sverige lyder: "Husdjur skall vid slakten vara bedövat när blodet tappas av. Andra åtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret är dött."

Historia

Skäktningsdebatter i Europa

Skäktningsdebatterna kom till som ett resultat av att när människorna flyttade till städerna, byggdes stora slakthus som då var oreglerade. Bedövning infördes för att skydda slakthuspersonal och för att upprätta hygieniska förhållande för arbetarna och för köttet.

Medeltida slakt av tamsvin.

Européer har sedan länge använt bedövning med slägghammare innan djuret sticks med kniv och metoden var fortfarande i bruk vid 1800-talets slut. Man använde också slaktyxor. Så småningom utvecklades olika typer av slaktmasker och senare infördes även bultpistolen. Med de nya förbättrade bedövningsmetoderna började mer djurvänliga strömningar göra sig gällande för att komma till rätta med den då rådande djurmisshandeln vid slakterierna. Krav på bättre djurskydd, bland annat bedövning av djuren vid slakt, framfördes.

Antisemitiska föreningar som hade kommit till stånd tog tag i skäktningsfrågan, och tillsammans med veterinärer och djurskyddsföreningar drev man en kampanj för att förbjuda skäktning genom lagstiftning.

Efter folkomröstningen för att ta ställning till att förbjuda skäktning i hela Schweiz skrev Frankfuter Zeitungs Berlinkorrespondent den 22 augusti 1893: "När man granskar saken närmare och bedömer de människor som förordar och försvarar petitionerna mot shehitah, kan man inte undvika slutsatsen att det som vi vittnar i Schweiz är antisemitism som använder humanitärianismen som täckmantel. Denna antisemitism söker att vinna över för sin sak sentimentala människor som inte känner till något om ämnet djurslakt, men som, när de en gång vunnits över, utnyttjas för att demonstrera hur stor oppositionen till judarna är." Förbudet fördes in i Schweiz grundlag och Schweiz var det första land som förbjöd skäktning.

Vetenskapliga studier beställdes av regeringar i Storbritannien och i andra länder (Frankrike, Nederländerna, Belgien, mm) tog man hänsyn till resultaten, som visade att skäktning inte tillförde djuren onödigt lidande, och utfärdade dispens för judar att kunna slakta[källa behövs]. I Schweiz hölls enligt grundlagen folkomröstningar, först i Argau kanton, och senare i hela landet.

Sveriges regering hade beställt en rapport från Veterinärhögskolan och resultatet var att skäktning inte borde förbjudas, men regeringen tog ingen hänsyn till detta[källa behövs]. I stället tillsatte regeringen ett utskott som skulle utröna befintlig lagstiftning i övriga europeiska länder. När utskottets information kom in visade det sig att det fanns förbud endast i kungariket Sachsen och i Schweiz[källa behövs]. Förbud mot slakt utan bedövning, vilket förhindrar shehitah, infördes i Schweiz 1893 och i Norge 1929. Alla europeiska förbud (förutom den som infördes i Polen 1936) undvek att nämna shehitah eller judar vid namn, och följde Schweiz ordalydelse att bedövning måste föregå avblodning.

Skäktningsförbud infördes i Tyskland 1933 en månad efter Hitler kom till makt, i Polen 1936 Sverige 1937, Ungern och Italien 1938. Restriktioner beträffande shehitah fanns tidigare i Polen som fastställde ett kvot om antal djur som slaktades av judiska slaktare efter man upptäckte att stora mängder kött såldes till icke-judar och man skulle införa en kvot för att ge arbetstillfällen till polacker. Resultatet blev en brist på kött. En månad efter Hitlers invasion i Polen 1936 förbjöds skäktning för första gång. Straffet i lagen för detta var vistelse på koncentrationsläger.[24] Italien under Mussolini hade lagstiftning för att skydda skäktning, men efter ett förbund med Nazi Tyskland infördes raslagar som innefattade ett skäktningsförbud. Nazitysklands allierade Ungern införde ett skäktninsförbud, och förbud fanns i alla Naziockuperade länder som togs bort av de allierade när dessa områden befriades. Frankrike och Nederländerna följde efter under 1940. [25]

Djurskyddslagen i Sverige

Skäktningsdebatter fördes i Sverige redan under senare delen av 1800-talet av förespråkare för djurskyddet. Deras verksamhet inriktade sig på djurens välbefinnande och ville först och främst stävja den omfattande djurmisshandel som förekom vid den tiden och vidare önskade de skydda djuren från ett onödigt lidande i samband med slakt. Den första propositionen lämnades in 1887 till Sveriges Riksdag angående upprättandet av en svensk djurskyddslag.

Djurskyddsvännernas arbete grundades inte på någon religiös övertygelse utan på ett praktiskt tänkande och resulterade i att en svensk slaktlag genomdrevs 1937 som bland annat innebar att djur inte fick avlivas utan föregående bedövning [26] Där nämndes ingenting om religiös tillhörighet eller skäktning. Den första djurskyddslagen i Sverige, lagen (1944:219) om djurskydd, trädde i kraft den 1 januari 1945 i vilken bestämmelserna i slaktlagen 1937 inarbetades.

Det finns förarbeten till lagen (1937:313) angående slakt av husdjur. Frågan om bedövning vid slakt hade varit föremål för riksdagens behandling vid flera tillfällen. Motioner i ämnet framfördes vid riksdagarna 1887, 1894 och 1895 utan åtgärd. Vid riksdagen 1896 beslutade dock riksdagen att göra en framställning till Kungl. Maj:t om utredning och eventuell lagstiftning. Framställningen lämnades dock utan åtgärd av KM:t. En likartad framställning 1925 ledde dock till att KM:t lade fram ett förslag till slaktlag (prop. 1927:85).

I förslaget fanns möjlighet till dispens, med särskild tanke på "den judiska slaktmetoden, den s.k. dansk-amerikanska svinslaktmetoden och renslakten" (prop. sid. 35ff). Första lagutskottet avstyrkte dock lagförslaget (bet. 1LU 1927:31), och riksdagens båda kamrar kunde inte enas, varför frågan förföll.

Efter bland annat en riksdagsframställning 1935 utarbetades ett nytt förslag som lades fram av KM:t i prop. 1937:188. I förslaget, som antogs av riksdagen och trädde i kraft den 1 juli 1938, fanns ingen dispensmölighet. I Jordbruksutskottets betänkande JoU 1983/84:12 anges dock att fram till 1979 bedrevs enligt uppgift koscherslakt i Sverige enligt en metod som innebar att djuret bedövades med el eller gas.

När den svenska lagen stiftades 1937 gällde förbudet endast boskap och inte fjäderfä, men 1988 tillkom en skärpning av lagen för att utöka de djurslag vilka inte fick slaktas med kniv utan bedövning. Kaniner och fjäderfä lades till förbudet. En dispens i Sverige för judisk kycklingslakt utfärdes av regeringen 1989 för tre år, och under denna tid kunde svenska veterinärer studera hur skäktning gick till när fåglar slaktas. [27]

Efter införandet av slaktlagen 1937 har skäktningsdebatter pågått och krav har framförts av judar och muslimer beträffande upphävande av förbudet mot slakt utan bedövning. Motioner i samma ärende har av politiker även lämnats till riksdagen [28] [29], men hittills har ingen ändring gjorts i djurskyddslagen.

Följder för praktiserande judar och muslimer i Sverige

Djurskyddslagen har till följd att all kosher- och en viss del av halalslaktat kött importeras till Sverige. Innan Sveriges inträde i EU, fick judar en dispens från att betala dåvarande importavgift på kött eftersom inget kött fick slaktas i Sverige som religiösa judar kunde äta. Med Sveriges inträde i EU, löstes denna fråga då tullarna försvann.

Många muslimer äter djur som slaktas i Sverige och som bedövas innan slakt, medan andra endast vill äta importerat kött och fågel som slaktats utan bedövning.

Noter

  1. ↑ http://www.gondarlink.org.uk/country_explored/religion/orthodox.shtml Orthodox Christianity]: "Ethiopian orthodoxy displays many similarities to ancient Judaism, in its fasting rules, in the way in which animals are slaughtered, in the layout of its churches, etc."
  2. ↑ The Politics of Beef: Animal Advocacy and the Kosher Butchering Debates in Germany Jewish Social Studies - Volume 10, Number 1, Fall 2003 (New Series), ss. 117-150
  3. ↑ Uppslagsordet skäktning i Nationalencyklopedin (2009-02-18)
  4. ↑ Artikeln Religiös slakti bok som redigeras av Pia Karlsson
  5. ↑ Uppslagsordet slakt - Ritualslakt från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 16 september 2008.
  6. ↑ Shulhan Arukh: Yore Dei'a
  7. ↑ Frequently Asked Questions, shechitauk.org
  8. ↑ http://www.inra.fr/esr/publications/cahiers/pdf/bergeaud.pdf Nouveaux enjeux autour de l’abattage rituel musulman: une perspective européenne] (Nya frågor kring muslimsk rituell slakt: ett europeiskt perspektiv.), Florence Bergeaud-Blackler.
  9. ↑ Berman, Munk, The Right to Practise Shehitah
  10. ↑ Josiah Berman Shehitah
  11. ↑ http://www.inra.fr/esr/publications/cahiers/pdf/bergeaud.pdf Nouveaux enjeux autour de l’abattage rituel musulman: une perspective européenne] (Nya frågor kring muslimsk rituell slakt: ett europeiskt perspektiv.), Florence Bergeaud-Blackler. Kartan i artikeln visar tre områden i Europa: 1) Ingen dispens (för att tillåta skäktning). 2) Dispens offentligt bestrid. 3) Dispens. (Österrikes status har förändrats sedan kartan gjordes,[1] och ny lagstiftning tillåter skäktning där.)
  12. ↑ PETA - Investigation reveals slaughter horrors at Agriprocessors
  13. ↑ Djurens Rätt - Vad tycker Djurens Rätt om halalslakt?
  14. ↑ The Shechita Controversy
  15. ↑ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4665039.ab
  16. ↑ Sentenced to Death, Rebecca Smith
  17. ↑ Is Stunning Animals Really Humane?, Aisha El-Awady
  18. ↑ "Stunning, by captive-bolt or electricity ... (has) been found by animal welfare agencies including the RSPCA and FAWC to be inefficient, and the cause of unnecessary suffering to the animal."
  19. ↑ Kosher slaughter done right, Dr Temple Grandin, Jerusalem Post
  20. ↑ The New Encyclopaedia Brittanica article Kosher "Objection has sometimes been raised to the method of slaughter on grounds of cruelty. The sight of the struggling animal aroused the concern of humane societies, and in some European countries this resulted in legislation forbidding shehitah. Scientific opinion indicates, however, that severance of the carotid arteries and the jugular vein by one swift movement results in almost immediate loss of consciousness, and the aferstruggle is reflex muscular action." The New Encyclopaedia Britannica Volume 6. page 968 Article Kosher
  21. ↑ http://www.halalfocus.com/artman2/uploads/1/Hanover_report_1978.pdf
  22. ↑ Djurskyddsmyndighetens rapport Dnr 2006-1844, 2007-04-19, Tabell 1
  23. ↑ Djurskyddslag (SFS 1988:534) (lagen.nu • Riksdagen)
  24. ↑ Berman, Munk The Right to Practise Shehitah
  25. ↑ Stunning Bodies: Animal Slaughter, Judaism, and the Meaning of Humanity in Imperial Germany av Dorothee Brantz (2002)
  26. ↑ Lag (1937:313) angående slakt av husdjur, utfärdad 1937-06-04
  27. ↑ Swedes Relent, Quieting Kosher Chicken Flap, New York Times
  28. ↑ Motion till riksdagen, 2006/07:MJ292 av Fredrik Malm (fp)
  29. ↑ Motion 2005/06:MJ387 av Martin Andreasson(fp)

Referenser

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sk%C3%A4ktning_(slaktmetod)"
Personliga verktyg