Från Rilpedia

Romantikens litteratur. Inom litteraturhistorien inleddes romantiken under 1790-talet. Inom engelsk litteraturhistoria används året 1798 som startpunkt, det året publicerade Coleridge och Wordsworth sin diktsamling Lyrical ballads vilket blev början på det som inom engelsk litteraturhistoria kallas den första romantiska skolan. I Tyskland märkes romantiska strömningar redan kring 1790-talet mitt. Men det är när en rad tyska författare, däribland Johann Gottlieb Fichte, Friedrich von Schelling, Ludwig Tieck, Friedrich Schlegel, August Wilhelm Schlegel och Novalis, vid seklets slut blev aktiva i Jena man kan tala om en skolbildning. Inom fransk litteratur skrev exilförfattare som flydde den franska revolutionen romantiska verk under 1790-talet, men det är inte förrän efter Napoleonkrigen och restaurationstiden, det vill säga under 1820-talet, som romantiken slog igenom i Frankrike.

Slutpunkten för den romantiska epoken är flytande. Som litteraturhistorisk period tar den slut under 1820-talet, men många romantiska drag finns kvar i litteraturen genom hela 1800-talet, till exempel intresset för nationellt ursprung och historia, nyfikenheten på det undermedvetna och förgudandet av konsten. Ett exempel är den våg av nationalromantik som drog fram genom Europa under slutet av 1800-talet. Inom populärkulturen, i till exempel gottköpsromaner och balladhäften, fanns de romantiska temana kvar men gick under de nedsättande benämningarna biedermeier eller kitsch.

Genrer och teman

Romantikerna svärmade för medeltidens kultur, vilket kan tolkas som en flykt från samtiden politiska besvikelser.^[1] Gotiska katedraler och borgruiner blev vanliga miljöer inom litteraturen. I England uppstod den gotiska romanen som använde sig av skräckeffekter och utspelade sig i just sådana miljöer. Återblickarna på det förslutna fick sitt uttryck i den historiska romanen. Genren grundades av Walter Scott på 1810-talet; han kom att skriva bland annat Ivanhoe och Quentin Durward. Man använde inta bara det förslutna; författarna drömde sig även bort till exotiska platser och barndomens hembygd. Barnets oskuld, drömmarnas värld och galenskapen blev också viktiga teman.

Källor

• Staffan Bergsten & Lars Elleström: Litteraturhistoriens grundbegrepp, Studentlitteratur, Lund 2004, Andra upplagan. ISBN 91-44-04255-8. 

Fotnoter

1. ↑ Bergsten & Elleström (2004), s. 67