Från Rilpedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: ensidigt källurval, kritikdel från enwiki etc bör infogas Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

LCHF-metoden (Low Carb and High Fat) är en relativt ny svensk form av kolydratfattig och ketogen diet med lågt intag av kolhydrater (Low Carb) och högt intag av fett (High Fat). Den används som metod för kontroll av blodsocker och viktminskning. Metoden har visat sig ha goda resultat speciellt för typ-2-diabetiker där också viktminskning observerats efter ett ökat fettintag. ^{[1] [2] [3] [4] [5]}

Innehåll 1 Teoretisk bakgrund 1.1 LC 1.2 HF 2 Vetenskapligt stöd 3 Diskussioner och acceptans 4 Kritik av LCHF 4.1 Risk-argument 4.2 Etiska argument 5 Referenser 6 Se även 7 Externa länkar

Teoretisk bakgrund

Förkortningen LCHF består egentligen av två koncept: LC (low-carb) och HF (high-fat). LCHF-metoden har sina paralleller i och bygger vidare på tankar i de uppmärksammade kostmetoderna Atkinsdieten och stenålderskost, men inte på GI-metoden som går ut på att balansera kolhydratintaget mellan snabbsmälta kolhydrater och långsamma snarare än att minimera intaget. Dock innefattar många GI-metoder en initial kraftig minskning av kolhydratsintaget under ett par veckor, liknande den vid LCHF (t ex "rivstarten" i GI Viktkolls modell).

LC

Teorin bakom LC (lågt-kolhydratintag) kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Kolhydrater, snabba såväl som långsamma, bryts i kroppen ned till enkla sockerarter för att kunna användas som energi. Därmed stiger blodsockret som i sin tur driver på insulinproduktionen med höga socker- och insulinvärden som följd. Höga insulinnivåer förhindrar fettförbränning, omvandlar blodsockret/glykosen till fett/triglycerider och lagrar in detta överskott av näring till ny fettvävnad. Resultatet kan bli ett underskott av näring i blodet vilket skapar hungerkänslor, och s.k. "sötsug".

Med lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning. I avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Viktminskning menas bero på väsentligen två faktorer: Kroppen ställer in sig på hög fettförbränning, och fettintag mättar långsiktigt bättre än kolhydratintag varför intaget av kalorier generellt brukar minska i studier, då försökspersonerna får äta tills de är mätta. Dessutom visar försök som publicerats i the Lancet 1956 att energi i form av intaget fett inte tas upp av kroppen till lika stor del som energi från protein eller kolhydrat. Detta skulle alltså tala mot teorin om att "en kalori alltid är en kalori" oavsett vad den kommer ifrån. En diet bestående av 1000 kcal om dygnet från fett gör eventuellt att man går ner i vikt fortare än 1000 kcal från protein, och i synnerhet 1000 kcal från kolhydrater.

HF

Teorin bakom HF (högt-fettintag) kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Människan består själv till stor del av animaliskt fett (främst i cellernas membran) och är evolutionärt anpassad för och beroende av intag av vissa fettsyror hon svårligen kan syntetisera själv. Detta gäller långkedjigt omega-3 och omega-6. Dessa fetter finns i rik mängd i kött och fisk.

Vad som menas med högt fettintag är oklart men termen har antagligen tillkommit mer som en motpol till andra dieter och rekommendationer byggda på lågt fettintag än en rekommendation att överkonsumera det. I praktiken innebär detta att inte undvika fet mat och att ersätta förlusten av kolhydratkalorierna med fett. Fett omsätts helt annorlunda i kroppen än kolhydrater, och ger bl.a. inget kraftigt insulinsvar. ^{[källa behövs]} Det finns även en hel rad aspekter på fettkvalité som styr rekommendationerna av fett inom LCHF, t.ex. att vi har svårt att tillgodogöra oss kortkedjigt omega-3 från växtriket, att balansen mellan långkedjigt omega-3 och omega-6 bör vara 1:1, att fleromättat fett kräver rik tillgång till antioxidanter för att neutralisera de fleromättade fetternas frisättande av ohälsosamma fria radikaler med mera. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt fett framför industriellt processat fett från växtriket.

Vetenskapligt stöd

Metoden är kontroversiell därför att den går tvärt emot de konventionella rekommendationerna för diabetiker ^[6] och överviktiga att undvika mättat fett (mindre än 10% av energiintaget) och äta mer kolhydrater (45-60% av energiintaget). Det är enligt denna linje den mesta livsmedels- och hälsoforskning bedrivits sedan 1950-talet. Sedan antiken har det dock varit känt att diabetes orsakar socker i urinen.

Innan det fanns insulinbehandling använde man dock en LCHF-liknande kost vid diabetes: "Ehuru otaliga läkemedel profvats, känna vi icke någon verksam medikamentös behandling af sjukdomen. ...men f. ö. bör behandlingen vara dietisk-hygienisk och gå ut på att söka höja den sjukes förmåga att förbränna kolhydrat, hvarigenom faran för acidos och koma undanskjutes. Detta mål vinner man bäst genom att borttaga, resp. minska kolhydratmängden i födan och äfven genom att reglera ägghvit- och fett-tillförseln." ^[7]

På senare år har det kommit allt mer studier på kost med mindre kolhydrater och högre andel fett som stödjer de äldre teorierna.^[8] För närvarande ifrågasätts det även allt mer om mättat fett verkligen är skadligt för hälsan.^[9]

När det gäller viktnedgång kom våren 2007 en stor jämförande studie mellan Atkins (lågkolhydratkost liknande LCHF), the Zone, LEARN (liknande svenska näringsrekommendationer) och Ornish (extremt fettsnål), publicerad i en av de tyngsta medicinska tidskrifterna, JAMA. Studierna visade överlägsen viktnedgång i Atkinsgruppen vid 3 och 6 månader. Efter 12 månader hade personerna i Atkinsgruppen fortsatt gått ner ungefär dubbelt så mycket i snitt som de övriga, skillnaden var dock då inte längre statistiskt signifikant mot alla grupper. Vidare sågs signifikant bäst blodfetter och blodtryck i Atkins-gruppen.^[10][11]

Diskussioner och acceptans

	Denna sektions neutralitet är ifrågasatt.
	Det debatteras kring: ensidigt urval Se diskussionssidan för mer information.

I de länder lågkolhydratdieter slagit igenom har de alltid följts av intensiva diskussioner för och emot. Detta avsnitt refererar främst de svenska diskussionerna kring LCHF. Framför allt har det vetenskapliga stödet för LCHF respektive Livsmedelsverkets kostrekommendationer diskuterats och ifrågasatts.

I oktober 2005 startade allmänläkaren Annika Dahlqvist i Njurunda en bloggsida, "Annika Dahlqvists Blogg", om LCHF. Denna blev snabbt landets mest besökta hälsoblogg.^{[källa behövs]} Hon hade året innan provat att banta med en lågkolhydratmetod som förutom viktnedgång även gjorde henne symptomfri från fibromyalgi och magbesvär. Dahlqvist började rekommendera denna kost till sina diabetespatienter på Njurunda vårdcentral som också började gå ner i vikt och förbättra sin hälsa.^{[källa behövs]}

I december 2005 anmälde två dietister Annika Dahlqvist till socialstyrelsen för att hennes kostråd skulle äventyra patienternas säkerhet.

2005 gav Lars-Erik Litsfeldt ut boken "Fettskrämd" grundad på egna erfarenheter av hälsoförbättringar och viktminskning av LCHF. 2006 gav journalisten Sten Sture Skaldeman ut sin bok "Ät dig ner i vikt" efter att själv ha gått ner 65 kg med LCHF.

2006 uppmanades Annika Dahlqvist av vårdcentralens ledning att upphöra med sina rekommendationer, eftersom de stred mot Livsmedelsverkets kostråd och eftersom de ansågs utgöra ett hot mot vårdcentralens trovärdighet. Annika Dahlqvist sa då upp sig från sin tjänst och intensifierade i stället sitt bloggande och sin föredragsverksamhet.

I maj 2007 försvann socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård från 1999 från deras hemsida och de bekräftade att riktlinjerna kommer att ses över pga nytt kunskapsläge. Detta beräknas vara klart till hösten 2009.

I juli 2007 utkom "Ideologin och pengarna bakom kostråden" av Lars-Erik Litsfeldt och Per Wikholm. I boken hävdas att det var politiska beslut under 50-, 60- och 70-talen snarare än folkhälsoforskning som ledde fram till dagen kostråd.

I januari 2008 godkände ADA, American Diabetes Association, lågkolhydratkost som alternativ för typ 2-diabetiker som vill gå ner i vikt.^[12]

I ett beslut den 17 januari 2008 ^[13] avgjorde Socialstyrelsen anmälan mot Annika Dahlkvist vars kostråd inte befanns strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet, utan godkändes som ett alternativ till tidigare råd vid diabetes typ 2 eller övervikt. I Socialstyrelsens utredning noteras även att "evidens för farlighet inte framkommit i hittills gjorda systematiska litteraturgenomgångar". Detta dock med reservation bland annat för att längre studier än ett år saknas.

Kritik av LCHF

Risk-argument

Den vanligaste kritiken mot LCHF är rekommendationen att ersätta kolhydrater med fett, i första hand animaliskt fett. Kritiken bygger på den allmänna uppfattningen att fett ökar LDL-kolesterolet och att ökat kolesterol ger ökad risk för hjärtinfarkt. Det finns större och tidsmässigt omfattande studier som visar samvariation mellan högt LDL och hjärtinfarkt.

En annan ganska vanlig farhåga är att de ketonkroppar som kroppen bildar vid mycket lågt kolhydratintag (varvid man sägs hamna i ketos) skulle inneböra risk för ketoacidos. Det senare är ett livshotande tillstånd med vanligaste orsak svår insulinbrist hos diabetiker. Ketos och ketoacidos är normalt två helt olika fysiologiska fenomen. Dock finns ett publicerat patientfall 2004 med ketoacidos hos en person som åt enligt Atkinsdieten.^[14]

Etiska argument

Kritik grundad på miljöaspekter börjar också komma fram i debatten. Ett aktuellt exempel är att kor släpper ut stora mängder växthusgaser när de rapar. Beräkningar gör gällande att dessa kolväten ger ett större bidrag till växthusgaserna än bilismen och transportsektorn sammanlagt.^{[källa behövs]} Dock balanseras dessa siffror inte mot motsvarande beräkningar av mängden kolväten som skulle frigöras om samma växtdelar bröts ned direkt i naturen.

Ett annat argument som styrde den ideologiska debatten på 60- och 70-talet är att animalisk produktion kostar mer resurser än vegetabilisk och att det är oetiskt att den rika världen använder jordens resurser till detta när många svälter.^{[källa behövs]} Detta argument har nu fått förnyad aktualitet med den nuvarande livsmedelskrisen i världen (2008: de fattiga länder, vars jordbruk slagits ut av dumpade världsmarknadspriser på industriländernas överproduktion av säd och börjat använda marken att odla annat mer lönsamt, har ej längre råd att köpa in maten pga stigande världsmarknadspriser). Man menar att den säd som produceras inte ska användas till djuruppfödning utan ska användas direkt som mat. Argumentet förutsätter dock industrivärldens moderna djurhållning med spannmålsfoder till korna, inte den äldre djurhållningen att de ska beta gräs som de är anpassade för. (Biokemiskt ger spannmålsfodring dessutom en ogynnsamt stor obalans mellan omega-3 och omega-6). Beräkningar på hur igenlagda arealer av åkermark kan användas som betesmark för köttproduktion saknas även i debatten.

Referenser

1. ↑ Johan Hedbrant: Fetmaparadoxen/vetenskapliga studier/lågkolhydratdieter, 2006.
2. ↑ Landstinget Blekinge: Karlshamnsstudien.
3. ↑ Nutrition&Metabolism: Karlshamnsstudien 22 månader.
4. ↑ Diabet Med. 2006 Jan;23(1):15-20: Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes--a randomized controlled trial.
5. ↑ Diabetes Res Clin Pract. 2007 Oct 31: Long-term effects of a diet loosely restricting carbohydrates on HbA1c levels, BMI and...in type 2 diabetes: A 2-year follow-up study.
6. ↑ Aktuella kostråd vid diabetes och lipidrubbningar, om SNR:s, NNR:s och DNSG:s kostråd för diabetiker, 2004.
7. ↑ Nordisk Familjebok: "Sockersjuka", 1917
8. ↑ Kostdoktorn: Lista på vetenskapliga studier av LCHF-kost.
9. ↑ Läkartidningen december 2007: Fettintag och kardiovaskulär hälsa - är vi helt felinformerade?.
10. ↑ JAMA. 2007;297:969-977: Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women.
11. ↑ DN 20070306: Färre kolhydrater bästa bantningen.
12. ↑ Diabetes Care, volume 31, supp 1, jan 2008: Nutrition Recommendations and Interventions for Diabetes. A position statement of the American Diabetes Association
13. ↑ Socialstyrelsen: Ärende avseende kostrådgivning till patienter med diabetes typ 2 och/eller övervikt.
14. ↑ Heartwire: Woman admitted to hospital for ketoacidosis after following Atkins diet

Se även

• Atkinsdieten
• Stenålderskost
• GI-metoden

Externa länkar

• Läkartidningen Debatt - om sambandet mellan kostråd, nyckelhålsmärkning och fetma (4 artiklar)