Dvärgpungråttor
Från Rilpedia
| ?Dvärgpungråttor | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Didelphimorphia |
| Familj: | Pungråttor Didelphidae |
| Släkte: | Dvärgpungråttor Marmosa |
|
|
|
| §Marmosa Auktor: Gray, 1821 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgpungråttor (Marmosa) är ett släkte i familjen pungråttor som förekommer i Amerika. Utbredningsområdet sträcker sig från norra Mexiko till Sydamerikas centrala delar.
Innehåll |
Kännetecken
Dvärgpungråttor liknar i utseende smala möss med stora öron men de är inte närmare släkt med denna underfamilj. Pälsens färg är på ovansidan rödbrun eller mörkbrun och på buken ljusare, oftast vit- eller gulaktig. Pälsen är kort och mjuk. Dessa pungdjur har stora ögon och öronen saknar hår. De når en kroppslängd mellan 9 och 19 centimeter och därtill kommer en 12 till 23 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 15 och 130 gram.
Levnadssätt
Dvärgpungråttor lever i skogar främst i närheten av vattenansamlingar. Ibland finns de på jordbruksmark. De är aktiva på natten och varje individ lever ensam. De klättrar ofta i träd men vistas även på marken. Under dagen sover de i självbyggda bon av blad och kvistar eller använder fågelbon. De är allätare som främst äter insekter och frukter. Ibland har de mindre ryggradsdjur och fågelägg som föda.
Fortplantning
Trots att släktet räknas till pungdjuren saknar de pung. Honan har 9 till 19 spenar och de första månaderna hänger ungdjuren vid honans kropp. Dräktigheten varar i cirka 14 dagar och per kull föds sju till nio ungar, ibland upp till 13. Ungarna dias 60 till 70 dagar och efter cirka åtta månader är de könsmogna. Livslängden i naturen är sällan längre än ett år. I fångenskap blev några individer tre år gamla.
Hot
Dvärgpungråttor jagas inte men de hotas av förstörningen av levnadsområdet genom skogsskövling.
Arter
Idag räknas omkring 10 arter till släktet:
- Marmosa murina, förekommer i stora delar av Sydamerika.
- M. mexicana, finns från Mexiko till Panama.
- M. rubra, lever i Ecuador och Peru.
- Marmosa lepida, finns från Surinam till Bolivia.
- Marmosa tyleriana, lever i södra Venezuela.
- Robinsons muspungråtta (Marmosa robinsoni), förekommer i Central- och norra Sydamerika.
- Marmosa xerophila, lever i Colombia och Venezuela, räknas som starkt hotad (endangered).
- Marmosa andersoni, är bara känt från ett berg i Peru, listas av IUCN som akut hotad (critically endangered).
- Ibland räknas Marmosa quichua (från Peru), M. chapmani (från ön Trinidad), M. ruatanica (från Colombia) och M. simonsi som självständiga arter.
Tidigare listades ännu fler arter till släktet men de är numera fördelade på släktena Marmosops, Gracilinanus, Cryptonanus, Tlacuatzin, Micoreus och Thylamys.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 25 december 2008.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
