Uppehållstillstånd
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Uppehållstillstånd kallas ett tillstånd för en icke-medborgare att uppehålla sig på ett lands territorium. Person som saknar uppehållstillstånd kan bli avvisad / utvisad av myndighet till det landet är medborgare eller eventuellt annat land. Uppehållstillstånd kan återkallas bland annat på grund av brott.
Innehåll |
Sverige
Svenskt uppehållstillstånd
I Sverige infördes krav på uppehållstillstånd år 1927 för utlänningar som uppehöll sig permanent i landet. En föregångare, uppehållsbok, hade införts år 1918. Från 1954 togs kravet på uppehållstillstånd bort för nordiska medborgare, se Nordiska passunionen. 2006 togs kravet på uppehållstillstånd bort för EES-medborgare som i regel har Uppehållsrätt. För medborgare i Schweiz gäller avtalet EU-Schweiz om fri rörlighet för personer.
Uppehållstillstånd ges i Sverige av tre huvudskäl:
- Arbetsinvandring. Uppehållstillstånd för att arbeta ges till experter som ett företag behöver. Tillstånd till gäststudenter ges däremot ofta. Undantagna är medborgare i Schweiz och tredjelandsmedborgare som bor varaktigt i en annan EU-stat, som har rätt till uppehållstillstånd för arbete. För EES-medborgare tillämpas i stället uppehållsrätt.
- Anhöriginvandring. Anhöriga till den som har uppehållstillstånd eller anhöriga till en svensk medborgare kan också få uppehållstillstånd, i första hand man/hustru och omyndiga barn.
- Asyl och liknande skäl. Personer med behov av skydd eller hjälp kan få uppehållstillstånd efter prövning. Det finns några kategorier:
- Kvotflyktingar: Migrationsverket kan i samarbete med FN:s flyktingkommissarie UNHCR ge uppehållstillstånd till s.k. kvotflyktingar som befinner sig i internationella flyktingläger. Se även artikeln om flyktingar.
- Konventionsflykting: Personer som är förföljda i sitt hemland på grund av deras åsikt, språk, folkgrupp, religion, kön eller liknande. Det ska finnas välgrundad risk för fängelse, tortyr eller liknande av dessa skäl. Det gäller i princip även de som har hög risk att råka ut för våldsbrott på grund av detta, till exempel förföljda kvinnor. Det är dock ofta svårt att bevisa.
- Skyddsbehövande: Personer som riskerar dödsstraff/tortyr från landets myndigheter, till exempel polisen, eller riskerar dödas i inbördeskrig eller liknande. Det ska välkänt att sådant förekommer i landet, dessutom måste personen visa sin egen risk. Kan även sådana som behöver skydd från kriminella, även om det kan vara svårbevisat.
- Humanitära skäl. Personer som har en svår situation, man tycker synd om personen. De fall som beviljas gäller ofta sjuka barn som inte kan få vård i hemlandet.[källa behövs] De närmast anhöriga får också stanna då. En stor andel av tillstånden gäller denna grupp och deras anhöriga.
Av beviljade uppehållstillstånd på senare år har 30 % gällt arbetsinvandring (18 % EU/EES, 10 % gäststudenter och 2 % normal arbetsinvandring), 50 % gällt anhöriginvandring, och 20 % asyl (3 % kvotflyktingar, 1 % konventionsflyktingar, 2 % övriga skyddsbehövande, 14 % humanitära skäl)
Asylsökande
En asylsökande har inte rätt att själv välja land, utan ska söka sig till det närmsta område där personen är säker. Detta kallas för principen om första asylland. Därför avslår svensk ambassad i utlandet oftast ansökningar som inkommer till ambassader i utlandet. För att ändå få uppehållstillstånd i Sverige trots principen om första asylland använder sig asylsökande i Sverige av människosmugglare. Dessa tar bra betalt och måste hålla tyst med vad de sysslar med. Hela EU - liksom alla stater som har möjlighet - försöker förhindra olagliga inresor.
Experter på Sveriges flyktingpolitik, till exempel Merit Wager, anser att den Svenska asylrätten missbrukas. Över 90 % av alla asylsökande till Sverige saknar pass när söker asyl hos myndigheterna; de slänger, gömmer eller ger bort sitt pass till smugglaren före gränsen, eller rent av ljuger om sin identitet och om sitt hemland.[1] Antalet beviljade uppehållstillstånd ökat kraftigt de senaste tio åren, och reglerna för uppehållstillstånd har blivit mer och mer porösa och generösa. Det finns flera kryphål i lagstiftningen som skapar incitament för asylsökande att stanna i Sverige illegalt även när de inte har rätt att vara här. Ett sådant kryphål är den paragraf som säger att asylsökande som inte är flyktingar, och därför fått avslag, kan söka asyl igen efter fyra års väntetid. En stor del av de asylsökande som inte har rätt till uppehållstillstånd och får avslag, lämnar inte Sverige utan stannar som illegala invandrare. Sverige har samtidigt fått kritik för att inte följa barnkonventionen i vissa utvisningsärenden.
Se även
Källor
- ↑ En samlad analys av asylprocessen under åren 2001-2004 Migrationsverket 31 maj 2005
