Taberg (berg)

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 19.40 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Taberg

Taberg (Smålands Taberg), är ett berg i norra Småland, sydväst om Jönköping. Taberg når 343 meter över havet och är med detta Smålands näst högsta punkt, efter Tomtabacken. Berget reser sig med ett 121 meter högt stup ovanför orten Taberg, som ligger på bergets ostsida. Själva berget har två toppar, västtoppen och östtoppen.

Taberg (Smålands Taberg) är beläget ca 15 km söder om Jönköping och syns vida omkring. Det är en malmkropp som bildades för 1,2 miljarder år sedan. Den från början trögflytande massan trängde sig uppåt men stelnade innan den nådde jordytan. Omgivande bergarter har sedan eroderats bort och Tabergstoppen reser sig nu ca 100 m över det för övrigt ganska plana landskapet.

Innehåll

Natur

Berget har imponerat i alla tider. Här har man hittat mer än 400 arter blomväxter och ormbunkar. Här möts mellaneuropeiska växter och fjällväxter. Den sydliga brunbräken möter här den nordliga grönbräken, två mycket ovanliga ormbunkar på samma plats.

Taberg har också Sveriges rikaste bestånd av mossor. Här finns sex utrotningshotade mossarter bland annat den långhalsade nickmossan. Den speciella basiska berggrunden gör att många sällsynta växter finns här.

I bergets stenbranter speglar sandödlan sina smaragdgröna sidor. Det är ett värmekrävande och mycket känsligt djur som också är fridlyst. I Tabergsåns dalgång häckar strömstare och forsärla och ibland också kungsfiskare.

Under vinterhalvåret får bara fladdermöss vistas i gruvorna. De sover sin vintersömn i bergets 1,5 kilometer vindlande gångar. Om man väcker en fladdermus i vinterdvala kan den förlora så mycket energi av stressen att den inte överlever till våren. I och kring Taberg finns nio fladdermusarter varav sex övervintrar i gruvan.

Carl von Linné ska även ha kallat Taberg "Smålands mirakel" när han besökte berget på 1700-talet.

Malmbrytning

Redan på 1400-talet började man bryta järnmalm i tabergsgruvan. Tabergs-järnet blev snart känt för sin höga kvalitet. "C'est fer de Takaberg!" (Det är järn från Taberg!) utropade pistolsmederna i Paris när de var extra nöjda med ett arbete.

Berget består av titanomagnetitolivinit. Denna speciella bergart finns bara här och i Rhode Island i USA. De största brytningarna i Taberg skedde under andra världskrigetTyskland var i stort behov av järn[1]. Brytningen avslutades 1960.

År 1831 upptäckte geologen N G Sefström grundämnet vanadin i malm från Taberg. Vanadin är en legeringsmetall som gör stål hårdare. Planer på att utvinna vanadin dök upp på 1970-talet men sattes aldrig i verket på grund av förhöjda kostnader i samband med oljekrisen.

Naturreservat

Naturskyddsföreningen köpte gruvrättigheterna till Taberg efter en landsomfattande insamling 1986. Därmed sattes punkt för fortsatt exploatering genom gruvdrift, slalombackar med mera. Området är nu naturreservat.

Idag finns här gruvvisningar under sommaren, flera vandringsleder, badplats, hotell och restaurang. En bilväg, öppen sommartid, leder upp till den östra toppen.

Referenser

  1. ”Jönköpings kommun och länsstyrelse. Broschyr om naturreservatet Taberg”. http://jonkoping.snf.se/taberg.htm. Läst 2007-11-07. 

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg