LD50

Från Rilpedia

Version från den 12 juli 2008 kl. 00.32 av Strangnet (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

LD50 är ett mått som används inom medicinsk vetenskap för att ungefärligen ange hur giftig en substans är. LD50 är en förkortning av det engelska uttrycket lethal dose ("dödlig dos") 50 %. Värdet på LD50 för en specifik substans erhålls genom att i djurförsök utsätta olika grupper av försöksdjur för varierande doser av substansen, varpå en del av försöksdjuren dör. Ur sambandet mellan dos och dödlighet i förhållande till de enskilda försöksdjurens massa går det sedan att med hjälp av statistisk analys beräkna vilken dos som dödar 50 % av försöksdjuren.

Vanligtvis fastställer man LD50råttor eller möss.[1] Det är i allmänhet inte möjligt att utifrån dessa värden dra några helt korrekta slutsatser kring hur giftig en viss substans är för människan, men ju mer lik människan som arten av försöksdjur är – främst avseende på kroppsvikt och nära genetisk släktskap, som exempelvis primater – desto mer exakt blir värdet.

LD50 av några olika ämnen

  • Etanol: 10,6 g/kg (ung råtta) och 7,06 g/kg (gammal råtta)
  • C-vitamin: 11,9 g/kg (råtta)
  • Nikotin: 50 mg/kg (råtta), 3 mg/kg (mus) och uppskattningsvis 0,5–1,0 mg/kg (människa)[2]
  • Koffein: 192 mg/kg (råtta)[3]
  • THC: 1270 mg/kg (hanråtta) och 730 mg/kilo (honråtta)
  • Botulinumtoxin: uppskattningsvis 1 ng/kg (människa)[4]

Samtliga värden gäller då ämnena intagits oralt.

Källor

  1. Bo Birgersson, Olov Sterner, Erik Zimerson: Kemiska hälsorisker: toxikologi i kemiskt perspektiv, Liber Hermods, Malmö 1995. ISBN 91-23-01731-7. 
  2. WHO:s internationella program för kemisk säkerhet: IPCS INCHEM (engelska)
  3. ”Erowid Caffeine Vault: Caffeine Dosage” (på en). Erowid.org. 2007-04-23. http://www.erowid.org/chemicals/caffeine/caffeine_dose.shtml. Läst 2008-02-18. 
  4. Fleming, Diane O.; Hunt, Debra Long (red.): Biological safety: principles and practices, ASM Press, Washington, D.C. 2000 (engelska). ISBN 1-55581-180-9. 

Se även

Personliga verktyg